Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Demogeronter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
departementen. Till 1856–58 års riksdag afläts
kungl. proposition om inrättande af ett departement
för allmänna arbeten och kommunikationsanstalter
(i sammanhang hvarmed föreslogs tillsättande af
ytterligare ett statsråd utan portfölj, hvarigenom
antalet af statsrådets ledamöter skulle blifva
12). Förslaget föll vid 1859–60 års riksdag. 1868 dels
framställdes en kungl. proposition om upprättande
af ett nytt departement, nämligen för näringar
och allmänna arbeten, dels väcktes en motion om
inrättande af ett särskildt departement för jordbruket
och kommunikationerna, men både propositionen och
motionen afslogos af Första kammaren. På grund af
en väckt motion föreslog konstitutionsutskottet
vid 1874 års riksdag, att ett departement för
näringar och allmänna arbeten skulle inrättas,
men att Landt- och Sjöförsvarsdepartementen skulle
sammanslås till ett gemensamt Krigsdepartement. På
grund af kamrarnas olika beslut i frågan ansågs den
förfallen, framställdes å nyo 1875, men afstyrktes
då af konstitutionsutskottet. 1880 framställdes en
motion om ett departement för landtbruket och öfriga
näringar och en annan om ett sådant departement,
men derjämte om sammanslagning af Landt- och
Sjöförsvarsdepartementen, så att departementschefernas
antal blef oförändradt. Konstitutionsutskottet
afstyrkte motionerna, men den förra förnyades 1881
och 1884. 1885 framlades en kungl. proposition
om inrättande af ett Landtbruks-, industri- och
handelsdepartement, men förslaget föll 1888 på Första
kammarens motstånd. 1892 föreslogs genom en motion
inrättandet af ett Samfärdselsdepartement, hvilken
motion afstyrktes af konstitutionsutskottet. En
minoritet ansåg, att riksdagen borde i
und. skrifvelse anhålla hos K. M:t huruvida det
pröfvades lämpligt att ett Samfärdselsdepartement
inrättades och en sammanslagning af Landt- och
Sjöförsvarsdepartementen egde rum. 1893 framställdes
en motion i den föreslagna skrifvelsens syfte,
men den afstyrktes af konstitutionsutskottet. Detta
föreslog och riksdagen beslöt d. 11 April 1893 en
und. skrifvelse med anhållan att K. M:t täcktes,
efter förnyad pröfning af frågan om inrättande af
ett nytt statsdepartement, till riksdagen afgifva
den proposition om ändring af regeringsformen,
hvartill denna pröfning kunde föranleda. Med anledning
deråt tillsatte K. M:t d. 9 Aug. 1894 en komité (den
s. k. sammanslagningskomitén) för utredning huruvida
och under hvilka vilkor en förening af Landt- och
Sjöförsvarsdepartementen kunde ske. Komitén ansåg i
und. betänkande d. 17 Dec. 1895, att en sådan förening
under vissa angifna vilkor och förutsättningar
borde ega rum. — Om den förändring, som vidtagits
med de norska departementen se Norge, sp. 1361. —
2. Kammarrätten är ej fördelad på departement. — 3. Om
de franska departementen, hvilkas antal f. n. är 87,
se vidare Frankrike, sp. 206–207.
Department of Labor [åv lebör], Eng.,
arbetsdepartement. Se Arbetsstatistik. Suppl.
*Depekoration. Ordets upphofsman är professorn vid
tekniska högskolan i Prag Jan B. Lambl (ej Lamol).
Deperthes [döpe’rt], Pierre Joseph Édouard, fransk
arkitekt, f. 1833, har utfört många förslag
till restaurering, dekorering eller nybyggnad af
offentliga lokaler, i synnerhet kyrkor, såsom kyrka
i staden Rambouillet (1865), Hôtel de Ville i Reims
(1866), Hospital i Brest (1869), Nya kyrkan S:t Martin
i Brest (1870) m. fl. Märkligast är hans och Ballus
förslag till återuppbyggande af Hôtel de Ville i
Paris, som vid täflingen 1872 fick första priset.
*Depilatorium, Böttgers depilatorium, benämnes efter
uppfinnaren, tyske kemisten R. C. Böttger (se denne
Suppl.) orent, såsom biprodukt vid sodafabrikation
erhållet svafvelkalcium, hvilket utrördt med
vatten begagnas för att borttaga hår ur hudar.
P. T. C.
*Deplacement. Se Ton och Tyngdpunkt.
Deport (Fr. déport, egentl. uppskof), handelst.,
detsamma som backwardation (se d. o. Suppl.).
Deportationskoloni. Se Koloni.
Deprès [döpra] l. Desprez, Josquin. Se Josquin
des Prez.
*Depression. 4. Geogr., landområde, som ligger lägre
än hafsytan. Den till omfånget största depressionen,
ungefär af Skandinaviska halföns storlek, bildar
Kaspiska hafvet med sin omgifning; detta hafs yta
ligger omkr. 26 m. lägre än Svarta hafvets. Den
djupaste depressionen är det af Jordan genomflutna
Ghor; Döda hafvets spegel ligger 394 m. under
Medelhafvets, det ända till 399 m. djupa hafvets
botten ligger således 793 m. under Medelhafvets
vattenspegel. Andra depressionsområden ligga i
Nord-Afrika, visserligen icke af så stor utsträckning,
som man förr antog. Det ena ligger i sydöstra Algeriet
och Sydvestra Tunisien och omfattar de salthaltiga
sjottens långsträckta region, som ligger 21–31
m. under Medelhafvets yta och upptager en areal
af nära 6,000 qvkm., det andra i norra delen af
Libyska öcknen och sträcker sig från Stora Syrten
till närheten af Nildeltat (Aradsch 70 m. under
hafvet, Siwah 30 m.). Birket el Kerun i Fajjum
ligger 40 m. lägre än hafvet. I Danakils kustslätt
vid Röda hafvet ligger s. v. om Hamulaviken träsket
Gabala 60 m. och v. om Tadsjuraviken Assal- och
Abhebaddsjöarna t. o. m. 174 m. under Röda hafvets
nivå. I Nord-Amerika ligger Colorado-öcknen i den
nordliga förlängningen af Kaliforniska viken på
en större sträcka 90 meter under hafsytan. I Asien
fann bröderna Grum-Gržimailos Tibetexpedition 1890 en
högst vigtig och intressant depression s. om Tiansjan
i Turfans område, vid en ort Luksjinskyr (ungefär
under 42,5° n. br. och 89,5° ö. lgd fr. Greenw.),
af omkr. –50 m. Äfven en i höglandskap belägen sänka,
som ligger betydligt lägre än omgifningen, om ock ej
lägre än hafsytan, kallas depression.
*Depretis, A., f. 1813 (ej 1811), blef i Maj 1881
å nyo konseljpresident och genomdref en valreform,
upphäfvandet af tvångskursen och fullbordandet af
jernvägsnätet. Till sin politiska uppfattning blef
han alltmer moderat och monarkisk. 1887 lemnade
han åt Crispi inrikesportföljen och öfvertog
sjelf utrikesärendena. Död d. 29 Juli 1887 i
Stradella, der 1893 en minnesvård öfver honom
restes. Deputeradekammaren har låtit utgifva hans tal
(8 bd, 1888–92).
*Deptford, förstad till London, på högra stranden af
Thames, ofvanför Greenwich, hade 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
