Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dernburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och befintliga fläckar brännas outplånligt in
och blifva skarpt framträdande. Detta senare
förhållande är anledningen till att tvättkläder
ej kunna desinfekteras med ånga. Linne antager
äfven en gulaktig färg genom ångbehandlingen. Ofta
antaga särskildt sängkläder genom ångbehandling
en egendomlig lukt, hvilken dock snart nog
försvinner. Skinnvaror, läder och pelsverk tåla ej
ånga vid 100°, lika litet möbler, emedan särskildt
all limning upplöses vid denna värmegrad. Dylika
föremål desinfekteras derför genom tvättningar med
i vatten lösliga
s. k. kemiska desinfektionsmedel. Bland dessa märkes
först och främst sublimatet (qvicksilfverklorid),
som är synnerligen kraftigt smittdödande, men
tillika mycket giftigt, hvarför det bör användas
endast efter läkares föreskrift och af fullt pålitlig
person. Det användes i vattenlösningar af styrka 1 :
1,000–3,000. Vidare må nämnas karbolsyran, i 2–5
proc. lösning, ett medel, som icke hör till de kraftigaste
smittdödande och har en obehaglig lukt, hvadan dess
användning blifvit alltmera inskränkt, och
lysol, i lösningar af 1–2 proc., äfvenledes af en
stark obehaglig lukt, samt formalin, som nyttjas
i lösningar af 1–2 proc. och som äfven i gasform
under vissa förutsättningar visat sig vara kraftigt
smittdödande. Dessa medel lämpa sig särskildt för
desinfektion af linne, som bör få ligga i lösningen
12–24 timmar, möbler, husgeråd och golf i sjukrum,
som aftvättas med lösningarna, äfvensom tapetserade
väggar, hvilka besprutas eller bestänkas medelst en
vanlig målarepensel med lösningarna, så att tapeterna
blifva väl genomvåta. Klorkalk, i 2–4 proc. lösning,
och kalkmjölk, som beredes derigenom att en liter
osläckt kalk hopröres med 4 liter vatten, äro
äfven synnerligen kraftiga desinfektionsmedel. De
användas mycket till desinfektion af tarmuttömningar,
hvarvid dock är af vigt att intim blandning eger
rum. Kalkmjölken kan med fördel användas äfven till
desinfektion af ej tapetbeklädda väggar i boningsrum.
Äfven såpa i starkare lösningar är ett godt
smittdödande medel. Genom vädring och luftning,
piskning och borstning äfvensom genom inverkan
af direkt solljus kan en del smittämnen aflägsnas
från föremål och tillintetgöras, förfaringssätt,
som användas för ömtåliga föremål, såsom dyrbarare
stoppade möbler, pelsverk eller föremål, som ej tåla
ånga eller beröring med vatten. Köld är deremot
af mycket osäker inverkan. En del smittämnen kan
t. o. m. trots mycket stark afkylning hålla sig
vid lif. Äfven afrifning med mjukt bröd har visat
sig vara ett säkert medel att aflägsna å tapetserade
väggar aflagrade bakterier. Brödresterna efter ett
dylikt förfaringssätt böra förbrännas.
I den för Sverige gällande epidemistadgan af
d. 19 Mars 1875 är påbjudet, att desinfektion
skall ega rum i bostäder, der fall förekommit af
smittkoppor, kolera, rödsot, nervfeber, fläckfeber,
skarlakansfeber och difteri, hvarjämte äfven
på sista tiden desinfektion af bostäder börjat
användas vid fall af lungtuberkulos. Dessa åtgärder
skola enligt nämnda stadga utföras i städer genom
helsovårdsnämndernas och på landsbygden genom
kommunalnämndernas försorg. Erfarenheten har visat,
att det härvid lag i allmänhet är tillfyllest att
desinfektionen inskränkes till sjelfva sjukrummet
och de föremål, som med den sjuke varit närmast i
beröring. Dervid förfares vanligen så, att, sedan
den sjuke tillfrisknat eller afförts till sjukhus,
af honom begagnade gång- och sängkläder desinfekteras
med ånga, hvilket i städerna vanligen eger rum i
särskilda desinfektionsanstalter, linnepersedlar
bykas och tvättas eller nedläggas i baljor fyllda
med desinfektionslösningar, väggar, golf och möbler
i sjukrummet besprutas med en vattenlösning af något
af de ofvan angifna medlen, samt föremål, som ej tåla
någon af dessa behandlingsmetoder, dammas, borstas
och rengöras. Taken i sjelfva sjukrummen lemnas
vanligen orörda, dels emedan de äro särdeles ömtåliga,
dels emedan det genom särskilda undersökningar har
konstaterats, att bakterierna till följd af sin
tyngd aflagra sig företrädesvis å golfvet och de
undre partierna af väggarna. Ett dygn efter afslutadt
desinfektionsarbete skuras
och rengöres rummet omsorgsfullt samt vädras och
luftas väl under några följande dagar. I. A.
*Desirade, La, fransk ö, tillhörig guvernementet
Guadeloupe, 27,2 qvkm., 1,398 innev. (1889).
Désirée [-rē], Fr., Desideria.
Désiré Hazard [aṡār], psevdonym. Se Feuillet, O.
*Desjardins. 1. Abel D. dog i Douai 1886. 1883
utgaf han det konsthistoriska praktverket La vie
et l’oeuvre de Jean de Boulogne. — 2. Ernest Émile
Antoine D. dog i Paris d. 22 Okt. 1886.
Desjatina R. (af desjatj, tio), ryskt ytmått, 2,400
qv.-sasjen, 117,600 ryska l. engelska qv.fot =
109,25 ar.
Desjt-i-Kivir. Se Persien, sp. 1074.
Deslandes [däla’ngd], Raymond, fransk författare,
född i Yvetot 1825, död i Nizza 1890, utgaf dels i
förening med andra författare, dels ensam ett stort
antal komedier och vådeviller.
*Deslys, C., hette egentl. Collinet, föddes 1821 och
dog 1885.
*Desman-näbbmöss. Se vidare Näbbmössen.
Desmarres [däma’rr], Louis Auguste, fransk ögonläkare,
f. 1810 i Evreux, d. 1882 i Neuilly, studerade i
Paris, der han 1839 blef med. doktor, var flere år
klinikchef hos Sichel, öppnade 1841 egen privatklinik
i Paris och utöfvade der en stor och betydelsefull
lärareverksamhet. Bland hans åhörare räknades äfven
en tid A. v. Graefe. Hans förnämsta arbete är Traité
théorique et pratique des maladies des yeux
(1847). J. Wk.
De Smet, B., nederländsk filolog. Se Vulcanius.
*Desmidieae. Jfr C. F. O. Nordstedt: »Index
Desmidiacearum» (Berlin, 1896).
Desmodonta. Se Vampyrer, sp. 232.
*Des Moines [demå’jn]. — 2. Staden hade 50,093
innev. 1890 (af hvilka 1,952 födda i Sverige), 297
fabriker (företrädesvis qvarnar, träförädlingsverk
och tryckerier), med 3,149 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 5,25 millioner doll. D. fick
stadsrättigheter 1857 och blef s. å. Iowas hufvudstad.
Desmotropi (af Grek. desmos, band, och tropos,
vändning), kem., kallades 1887 af Jakobson det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
