Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djordjic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belysning, för telefon och — på vissa sträckor —
för den elektriska spårvägen. De grönskande
långsträckta höjderna på ömse sidor om dalgångarna
upptagas af villor, åt hvilka ståtliga träd — ek,
lind, gran, tall m. fl. — skänka skydd och skugga.
Området mellan kullarna och vägen användes allmänt
till planteringsland, och den ena sluttningen
efter den andra har på kort tid förvandlats till
blomstrande trädgårdar. Karakteren af en
verklig landtlig villastad har man sökt för all
framtid trygga dels genom sjelfva stadsplanen och i
de intecknade köpekontrakten derom, dels genom
bestämmelser i byggnadsordningen att endast en
verklig villabyggnad får uppföras på hvarje tomt,
att tomterna, minst 2,000 qvm. i areal,
icke få styckas, samt att inom villastaden inga
som hälst industriella anläggningar få inrättas med
undantag af vattenledningsverket och den elektriska
belysningsstationen.
Det var hösten 1889 som R. N. G. Montgomery-Cederhielms
arfvingar sålde Djursholmsgodset med underlydande till
hrr J. H. Palme och O. Ekman, hvilka tillsammans med
hrr E. Egnell och L. Fraenckel bildade Djursholms aktiebolag
för villastadens grundande. Omfattande och dyrbara
anläggningar företogos omedelbart, och på sommaren 1890
egde de första inflyttningarna rum. Ogynsamma omständigheter
vållade 1891–92 ett afbrott i tomtförsäljningen och i
villastadens utveckling, hvilken dock redan följande år
tog ny fart. Så snabb har denna utveckling varit sedan
dess, att taxeringsvärdet för fastigheterna växt från
355,000 kr. 1890 till 2,3 mill. kr. 1896 samt den beskattade
inkomsten af kapital och arbete från 0 kr. 1890 till
370,000 kr. 1896. Villornas antal är (Jan. 1897) 100;
innevånarnas bortåt 700. D. har eget 6-klassigt läroverk
för gossar och flickor, inrymdt i det med stor kostnad
restaurerade gamla slottet. Skolans inspektor var från
dess början Viktor Rydberg, intill dess han afled på det
mångbesjungna Ekeliden.
Förbindelsen med hufvudstaden uppehålles dels genom
ångbåt, dels genom minst 20 tåg dagligen i hvardera
riktningen å en Stockholm–Rimbo jernvägsbolag tillhörig
jernväg, hvilken sedan Maj 1895 drifves med elektrisk
kraft och har sin slutstation i Stockholm vid nedre delen
af Engelbrektsgatan (Östermalm).
E. Bn
*Djurskyddsföreningar. Sedan 1879 hafva bildats i
Stockholm Svenska allmänna qvinnoföreningen till djurens skydd
(1880) och Djurvännernas nya förening (1882) och
i 21 af Sveriges städer hafva under tiden 1883–96 och flerestädes
å landsbygden uppstått djurskyddsföreningar. Bland resultaten af
djurskyddsföreningarnas verksamhet må antecknas införandet af
slagtmask samt skrifvelse af chefen för Ecklesiastikdepartementet
af d. 4 Nov. 1892, hvari skolråden uppmanas tillse, att vid
undervisningen i folkskolorna vederbörligt afseende fästes äfven
vid djurskyddets grundsatser.
Djursätra, brunns- och badinrättning i Versås socken,
Skaraborgs län, ungefär midt emellan Sköfde och Hjo, 7 km. från
Igelstorps station vid Sköfde–Karlsborgsbanan och lika långt från
Korsberga vid Hjo-–Stenstorpsbanan. D. tillhörde förr den bredvid
liggande byn med samma namn, men eges nu af ett bolag, D. brunns-
och badinrättnings aktiebolag. En äldre källa, nu kallad Erikskällan,
har länge begagnats af ortens allmoge. Enligt analys af Almén
innehåller den på 100,000 delar vatten 12,1 fasta beståndsdelar,
deraf 4,8 del. kolsyrad kalk, 2 del. klornatrium och 0,5 del.
jernmonokarbonat. Genom senare borrningar hafva starkare jernvatten
erhållits, hvilka begagnas till drickning. Den s. k. Johanskällan
håller 1,16 del. jernmonokarbonat och 1,5 del. kalk, med en totalhalt
af 12 delar fasta beståndsdelar, och Vilhelmskällan 1,16 del.
jernmonokarbonat och 1,65 del. kalk. Vattnets temperatur är 8° C.
Lokalerna äro apterade till kallvattenkur med hel-, half- och sittbad,
varmluftsrum, varmluftsstolar, ångskåp, duscher och bassänger m. m.
Af medikamentösa bad begagnas mycket tallbarrsbad och äfven salta
bad. Freqvensen har de senare åren varit 300–400 pers.
*Djurvännen utgafs under redaktion af G. V. Sjöstedt 1878–87
och af J. G. H. Wennerholm till 1889. Den öfverläts 1890 till den
ursprunglige förläggaren, L. Hökerberg, och fick en fortsättning i
Djurvännernas tidning, som redigeras af denne.
*Djurö, socken. 5,415 har. 1,108 innev. (1895).
Djynta, småstater i Assam. Se Djaintija.
Dmitrievsk, fordom namn på staden Kamysjin.
Dmitrij af Rostov. Se Rostovskij.
Dmitrov, stad i ryska guvern. Moskva, 52 km. n. om Moskva.
Omkr. 9,500 innev. Staden har ett halftjog kyrkor, bl. a. den
präktiga Uspenskijdômen, martyrerna Boris och Gljebs munkkloster,
några läroanstalter och flere fabriker, företrädesvis i läder, kläde
och tvål. I Sept. hålles en stor årsmarknad.
Dmitrovsk, stad i ryska guvern. Orel, vid Desnas biflod Nerusa.
Omkr. 7,000 innev. D. var fordom en kronsloboda, som hörde till det
godskomplex, hvarmed Peter den store 1711 begåfvade den moldaviske
hospodaren och fursten Dimitrij Kantemir (se denne), efter hvars död
det 1723 återföll till kronan. Jämte ryssar bo der många greker och
rumaner, afkomlingar af de af Kantemir ditförde kolonisterna.
*Dnjepr. Flodens längd utgör enligt nyare beräkningar 2,146 km.,
oberäknadt den 75 km. långa mynningsviken (Dnjeprs liman), som är
gemensam för D. och Bug. Flodområdet är omkr. 526,000 qvkm.
(deraf 3,280 qvkm. ligga i Galizien). Sammanlagda längden af
vattenvägar inom D:s flodområde är omkr. 6,400 km. Med Düna sammanhänger
floden medelst Berezina och Berezina-kanalen (ytterligare en kanal är
projekterad; se derom Düna. Suppl.), med Njemen medelst
Pripet, Jazolda och Oginskij-kanalen och med Weichsel medelst Pripet
och D.-Bug-kanalen. Kungskanalen, som går från Pripets
biflod Pina ofvanför Pinsk till Bugs biflod Muchavez med en längd af
80 km., en ytbredd af 10,6 m. och ett djup af 1,5 m. Den påbörjades
under senare hälften af 1700-talet, men fullbordades först 1841 och
användes företrädesvis vid transport af spanmål och trävaror till
Varsjav, Danzig och Pillau. Afståndet från Svarta hafvet till Östersjön
denna väg är 2,614 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
