Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dramatiska teatern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slottet undergår sedan 1889 en omfattande ombyggnad;
fasaden åt Theaterplatz, på hvilken hofkyrkan
ligger, är ombyggd i tysk renaissancestil. Framför
Frauenkirche, som byggdes 1726–45 (ej 1775),
aftäcktes, på Neumarkt, d. 31 Okt. 1885 ett
Luthersmonument (afgjutning efter Rietschels
Worms-monument). Andra mera framstående monument
äro konung Johans ryttarestaty på Theaterplatz,
aftäckt vid Wettinfesten d. 18 Juni 1889, och det på
Altmarkt 1880 aftäckta segermonumentet till minne af
1870–71 års krig (en Germania i marmor). Öster om
Brühlska palatset ligger konstakademiens nybyggda
hus och s. ö. om detta det på 1880-talet ombyggda
museet Albertinum (förut tyghus, bygdt 1559–63),
med statsarkivet, antiksamling (mest arbeten
från romerska kejsaretiden) samt en samling af
gipsafgjutningar, det förut i konstmuseet uppställda
Mengs’ska museet, som bildar en fullständig historia
öfver den plastiska konsten.
Stadens folkmängd uppgick 1895 (inberäknadt
Albertstadt samt Strehlen och Striesen) till
336,440 pers. Den medicinsk-kirurgiska akademien
stängdes 1862, den förra veterinärskolan blef 1889
högskola, den polytekniska anstalten kallas sedan
1890 tekniska högskolan (fördelad i 5 afdelningar:
byggnadsskola, ingeniörs-, mekanisk-, kemisk-
och allmän afdelning, med omkr. 60 lärare och 400
studerande); staden har 4 gymnasier (ett tillkom
1879) och 4 realgymnasier och realskolor. Vidare
finnas följande statsanstalter: 2 lärare- och 1
lärarinneseminarium, 1 döfstum- och 1 blindinstitut,
en skola för konstslöjd, musikkonservatorium, en
lägre byggnadsskola och en anstalt för utbildning
af gymnastiklärare. Gehestiftelsen, af den 1882
aflidne köpmannen Gehe doterad med 2 mill. mk,
underhåller ett statsvetenskapligt bibliotek med
läsrum och föranstaltar afgiftsfria föredrag och
kurser i statsvetenskap. Judarna (2,650 pers. 1890)
hafva en israelitisk religionsskola, katolikerna
(22,596 pers.) ett progymnasium, en borgareskola och 3
folkskolor. — Till belysning af stadens industriella
utveckling må anföras, att 1891 funnos 754 fabriker,
med 28,342 arbetare. Från stadens 4 jernvägsstationer
utgå 6 jernvägslinier. — Staden, hvars namn nu allmänt
härledes af Forn-slav. dręzga, skog, dręzgajan,
skogsmän, var ursprungligen en slavisk by på högra
stranden af Elbe. — Freden i D., som ingicks d. 25
Dec. 1745 mellan Fredrik II i Preussen å ena sidan
samt Maria Teresia och kurfursten August III i Sachsen
å andra sidan, afslutade det s. k. andra schlesiska
kriget. På grund af konventionen i Hannover (d. 26
Aug s. å.) öfverenskoms, att Fredrik fick behålla
Schlesien och Glatz, hvaremot han erkände Maria
Teresias gemål Frans såsom kejsare. Sachsen betalade
1/2 mill. thaler i krigsomkostnader och afträdde mot
schlesiska enklaver i Lausitz till Preussen staden
Fürstenberg och byn Schidlo med Odertullen.
Drevljaner, en stam af ryska slaver, bodde i Pripets
område i nuv. ryska guvern. Volynien. De förde
många fejder med varjagerna i Kiev och dödade 945
i hufvudstaden Korosten (nu Iskorost) den ryske
storfursten Igor, hvarefter dennes gemål Olga
förstörde staden. 977 lades de under furstendömet
Kiev.
Dreyer, Otto, tysk teolog, f. 1837 i Hamburg,
sedan 1891 öfverkyrkoråd i Meiningen, tillhör
protestantföreningen och förfäktar den fria,
nyrationalistiska riktningen. Han har författat
bl. a, Undogmatisches christenthum (1888; 4:de
uppl. 1890).
2. Dreyschock, Felix, tysk pianist, brorson till
Alexander D., f. 1860, elev af Kiel, Taubert
och Ehrlich i Berlin, hvarest han 1883 började
konsertera. I Stockholm uppträdde han med framgång
1886 och 1889 både som virtuos och tonsättare. Han har
skrifvit större och mindre saker för piano, violin,
sång, orkester o. s. v. A. L.
Drickoffer. Se Offer.
Driffjäder. Se Fjäder, mek.
Drifgarnsfiske, ett uråldrigt fiskesätt, som användes
för såväl sill som lax (i Östersjön) och makrill,
består deruti att de i rad utsatta garnen (garnlänken)
icke förankras vid bottnen, utan, fasta vid båten
med en lina (driflinan), hållas flytande vid eller
några famnar under ytan och lemnas att jämte båten
redlöst flyta (drifva) med strömmen under en eller
flere timmar på natten, under hvilken tid detta fiske
alltid försiggår. Båtar och redskap äro olika i de
särskilda landen och för de olika fiskarter, hvilkas
fångst afses. R. L.
*Drifkraft. Jfr Motor.
Drift, filos. Se Vilja.
Drillkubb, drillstock, drillstötta, drilltåg. Se
Ratt.
*Drimys. Se Malambobark.
*Driva utfaller i Sundals- (ej Sunddals-) fjorden.
Dr Mises, psevdonym för den tyske författaren G. Th.
Fechner (se denne, äfven i Suppl.).
*Drobisch, Moritz Wilhelm, dog 1896.
*Drobisch, Gustaf Theodor, dog 1882.
*Drog. Droger användas numera såsom sådana i
medicinen vida mindre än förr, och många dylika,
som vår farmakopé ännu upptager, komma sannolikt
att utgå derur, under det att blott helt få
nya torde komma att deri upptagas. I stället
för drogerna användas i många fall de ur dessa
i mer eller mindre rent tillstånd framställda,
särskildt verksamma beståndsdelarna. I vissa fall
visa sig emellertid drogerna (d. v. s. pulver,
extrakter, infusioner, dekokter l. d. på dessa)
verksammare såsom läkemedel än de rena, verksamma
beståndsdelarna. Så är särskildt ej sällan fallet med
afförings- och maskmedel. För att dessa skola rätt
komma till att verka, fordras, att de skola qvarblifva
i tarmen och medfölja dennes innehåll genom hela dess
längd eller åtminstone genom en stor del deraf. De
rena verksamma beståndsdelarna uppsugas ej sällan
redan i tarmkanalens öfversta del, medan lämpliga
preparat på drogerna genom en halt af svårt eller
alls icke uppsugbara ämnen (garfämne, harts, gummi,
växtslem, cellulosa m. m.) högeligen försvåra de
verksamma beståndsdelarnas upptagande ur tarmkanalen.
C. G. S.
Drok-pa, folk i norra Tibet. Se Hor-sok.
Drollinger, Karl Friedrich, tysk skald. Se Tyska
literaturen, sp. 1092.
Drolsum, Axel Charlot, norsk biblioteksman,
historiker, född i Kristiania d. 20 Aug. 1846,
aflade studentexamen 1864, var 1867–71 sysselsatt i
riksarkivet med dechiffrering och afskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
