Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ealing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studier», namn på en i Sorbonne i Paris befintlig
högskola, som är ett komplex af historisk-filologiska
seminarier och matematisk-naturvetenskapliga institut
samt har till uppgift att medelst praktiska öfningar
utfylla den teoretiska undervisning, som meddelas
i form ai akademiska föreläsningar. Högskolan har
för sin uppkomst att tacka initiativ (1868) af
undervisningsministern Duruy. Högskolan består af 5
sektioner: en för matematik, en för fysik och kemi,
en för botanik, zoologi, geologi och de fysiologiska
vetenskapsgrenarna, en för filologi, arkeologi och
historia samt en för religionsvetenskaperna.
Écraseur [-sör], Fr. Se Ekrasör.
Ectocarpeae, bot. Se Fucoideae.
*Ecuador (Republica del Ecuador) ligger som en kil mellan Columbia
i n. och Peru i s., utan att nå Brasilien i ö.,
mellan 1° 23’ n. br. och 4° 45’ s. br. samt mellan
73° 10’ och 81° v. lgd fr. Greenw. Beräknad areal
307,240 qvkm. (utom Galapagos-öarna 299,600
qvkm.). Folkmängden beräknas till 1,204,000
pers. (endast omkr. 400 européer), hvartill
anses böra läggas omkr. 200,000 vilda indianer
i ö. Jordbruket utgör befolkningens nästan enda
inkomstkälla. Utförseln hade 1893 ett värde
af 14 mill. sucrés, hvaraf allra största delen
kom på kakao. Införseln (10 mill. sucrés) består
hufvudsakligen af bomulls- och yllevaror, vin, mjöl
och allahanda manufakturer. En 96 km. lång jernväg
går från Duran (midt emot Guayaquil) till Sibambes;
arbetet med dess fortsättning har afbrutits. Alla
provinsernas hufvudstäder äro förenade genom
telegraflinier (sammanlagda längden omkr. 2,000
km.). Republiken står i telegrafisk förbindelse
med andra land medelst en linie från Guayaquil
öfver land till Balenita och derifrån genom kabel
till Tehuantepec och New York. Telefonförbindelser
finnas i Guayaquil. — Genom lag af d. 6 Dec, 1856
infördes metersystemet, men man begagnar sig i
den allmänna rörelsen ännu af äldre spanska mått-
och vigtenheter. Sedan Mars 1884 bildar sucré à
100 cents (= 5 frcs) myntenheten; mynten präglas af
silfver (1 sucré, 50-, 20-, 10- och 5-cent-stycken),
nickel och brons. Guldmynt finnas ej i rörelsen. De
tre till sedelutgifning berättigade enskilda
bankerna måste hafva 1/3 af sin sedelcirkulation
betäckt med guld- eller silfvermynt. — Enligt den
1883 (med ändring 1887) reviderade författningen
väljas presidenten och vicepresidenten direkt
af folket för 4 år, men vicepresidenten väljes
två år efter presidenten, så att deras ämbetstid
ej sammanfaller. Presidenten utöfvar styrelsen
genom ett kabinett af f. n. 7 ministrar, liksom
presidenten ansvariga inför kongressen. Ministrarna
jämte prokuratorn i högsta domstolen och sex
andra högre ämbetsmän bilda statsrådet, hvars
ordförande är vicepresidenten. Kongressen består
af en senat af 32 medlemmar (2 för hvarje provins)
valda för 4 år (hälften afgår hvartannat år) och en
deputeradekammare, hvars medlemmar väljas för 2 år
enligt förhållandet 1 för 35,000 innev. Valen till
båda kamrarna ske direkt; röstberättigade äro alla
gifta män eller enklingar, som fyllt 21 år och kunna
läsa och skrifva. Kongressen samlas hvartannat år. —
Statens finanser äro i det eländigaste skick. För
1893 beräknades inkomsterna till 4,325,700 sucrés,
utgifterna till 4,433,450 sucrés. Republikens
utländska skuld 1892 var 12,825,461 sucrés; den
inländska skulden uppgick till 4,306,869 sucrés. —
I administrativt hänseende är republiken indelad i 16
prov.: Carchi, Imbabura, Pichincha, Leon, Tungurahua,
Chimborazo, Canar, Azuay, Loja, Bolivar, Rios, Oro,
Guayas, Manabi, Esmeraldas och Oriente, hvartill
komma Galapagos-öarna. — Armén räknar i fredstid
omkr. 3,350 officerare och manskap; nationalgardets
styrka uppgifves till 95,000 man. Flottan räknar
1 kryssare, 1 torpedobåt, 2 små kanonlåtar för
flodtjenstgöring och 1 transportfartyg. — Vapnet
visar på en oval sköld en klippa i hafvet, öfverspänd
af en regnbåge, som är belagd med en gyllene sol och
djurkretsens tecken. I bakgrunden synes ett ångfartyg
med merkuriistafven. — Flaggan bär landets färger:
gult, blått, rödt i horisontala band, det öfversta
gula dubbelt så bredt som de båda andra.
Morenos lönmord d. 6 (ej 14) Aug. 1875 gjorde ett
hastigt slut på jesuiternas inflytande. De liberale
reste sig i Guayaquil och genomdrefvo Borreros val
till president. Men då denne styrde med moderation,
gjorde de radikales ledare general Veintimilla
uppror 1876 och valdes 1877 af de konstituerande
cortes till president. Författningen förändrades i
liberal riktning, och konkordatet med påfven upphäfdes
1878. Genom de moderates och klerikalt-konservatives
gemensamma ansträngningar störtades Veintimilla 1883.
E:s presidenter hafva derefter varit Caamaño
(1884–88), Flores (1888–92), Cordero (1892–96)
och Eloy Alfaro (sedan 1896).
*Ed. 1. Socken i Stockholms län. 4,231 har. 921
innev. (1895). — 2 a. Vestra Ed, socken i Kalmar
län. 18,298 har. 3,453 innev. (1895). Pastoratet
omfattar V. E. och Östra Ed, hvilka förut kallats
Ed och Eds kapell. — 2 b. Östra Ed, socken i Kalmar
län. 10,750 har. 1,287 innev. (1895). Annex till
Vestra Ed. — 3. Dals-Ed (förut Ed), socken i Elfsborgs
län. 25,298 har. 2,760 innev. (1895). — 4. Socken
i Värmlands län. 9,123 har. 2,173 innev. (1895). —
5. Socken i Vesternorrlands län. 17,874 har. 1,210
innev. (1895).
*Eda. 1. Socken. 28,819 har. 6,127 innev. (1895). Inom
socknen ligger E. sanatorium, 5 km. från
Charlottenberg, med jernkälla och varma bad. —
2. Skansen låg omkr. 15 km. från norska gränsen straxt
s. om Eda kyrka vid landsvägen till Karlstad. Det var
en oregelbunden sluten trehörning med bastionsformade
hörn med mellanliggande kurtiner. Porten var
anbragt på den mot vägen vända sidan, och framför
den låg ett litet till skydd uppfördt tenaljformadt
utanverk. Skansens rygg täcktes af Bysjön. Tillsammans
med den längre mot n. till försvar af bron
öfver Vrangselfven vid Morast anlagda öppna
förskansningen var E. bestämdt att hindra norskt
infall i Värmland. Skansen anlades omkr. 1650, men
redan 1657 intogs den af norrmännen, som dock åter
utrymde den, efter att hafva förnaglat kanonerna
och bränt magasinen. Under Karl XII:s krig sattes
den åter i försvarsskick och tjenade som replipunkt;
samma rol spelade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
