- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
587-588

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edam-ost ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

museet i Paris. Han invaldes i franska
vetenskapsakademien 1877, i medicinska akademien 1885
och s. å. i Svenska Vet. akad. Bland hans senare
arbeten märkes Elements de l’histoire naturelle des
animaux
(2 bd, 1881–82).

*Edwards, Amelia B., sysselsatte sig ifrigt äfven
med egyptologi. Hennes reseskildring A thousand
miles up the Nile
(1877) är illustrerad af henne
sjelf. Död 1892.

Edzardi, Anton, tysk filolog, f. 1849, studerade under
Möbius och Zarncke, blef filos. doktor 1873, docent i
Leipzig 1876 och e. o. professor derstädes 1882 samt
dog s. å. Hans första arbeten röra den medelhögtyska
poetiska literaturen, men såsom universitetslärare
egnade han sig nästan uteslutande åt den norröna
literaturen, dels såsom öfversättare, dels såsom
literaturhistoriker. Ad. N–n.

*Edåsa, socken i endast
Gudhems härad. 2,588 har. 474 innev. (1895). Annex
till Varola. Jfr Edhem. Suppl. Edåsa kyrka är ett
museum åt Vestergötlands fornminnesförening.

Eero Salmelainen [ēro], psevdonym för den finske
sagosamlaren E. Rudbeck (se denne).

Efan, Echis arenicola, zool. Se Huggormarna.

*Efesus. Den österrikiska arkeologiens ledare,
prof. Benndorf, har nyligen af de turkiske egarna
inköpt den mark, på hvilken det gamla Efesus’ ruiner
ligga, för att der anställa arkeologiska gräfningar.

*Efeter. Den i senare tider af åtskilliga
lärde omfattade föreställningen om efeterna
såsom ett urgammalt adelsråd bekräftas icke af
Aristoteles’ skrift om Athens statsförfattning
(se Aristoteles. Suppl.). Såsom statsråd under
den gamla adelsrepublikens tid angifves i denna
källa uttryckligen Areopagen, hvaremot efeternas
tillvaro under samma tidehvarf icke med ett enda
ord antydes. Man torde derför böra återgå till
den af Pollux meddelade uppgiften, att efeternas
kollegium inrättats först af Drakon. Äfven den i
och för sig tilltalande språkliga förklaringen af
ordet efeter såsom liktydigt med »slägthufvudmän»
torde under sådana förhållanden böra vika för
tolkningen »fastställare» eller »tillämpare»
(näml. af lagen), d. v. s. »domare».
A. M. A.

Effen, J. van. Se Holländska literaturen, sp. 1423.

Effusiva bergarter (af Lat. effundere,
utgjuta), geol. Se Djupbergarter. Suppl.

*Eforus. (Sp. 182). Enligt k. br. d. 20 Mars 1891 äro
rektorerna vid de högre latinläroverken på Norrmalm
och Södermalm samt rektorn vid Högre realläroverket
medlemmar af direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk.

Efterbildning af teckningar och konstverk. Se
Artistisk eganderätt. Suppl. och
Bernkonventionen. Suppl.

Efterjäsning. Se Öl, sp. 631.

Efterlakning. Se Öl, sp. 627.

*Eftertryck. Se äfven Bernkonventionen. Suppl.

*Eftervärkar. Se vidare Förlossning.

*Eftra, socken. 4,100 har. 1,382 innev. (1895).

*Efverlöf, socken. 2,674 har. 828 innev. (1895).

*Efveröd, socken. 2,975 har. 1,195
innev. (1895). Annexet heter numera Östra Sönnarslöf.

*Egadiska öarna hafva enligt nyare mätningar en areal
af 43,5 qvkm., med 5,615 innev. (1881).

Egan, negerstad i vestra Sudan, i landskapet Nupe, på
högra stranden af Niger. Den är omgifven af träsk
och består blott af en lång gata längs floden, men
skall hafva omkr. 20,000 innev. Det är en vigtig
handelsstation. Staden och det omgifvande landskapet
stå under det engelska Nigerkompaniets protektorat.

*Egby, socken. Se Ekby 1. Suppl.

*Egeberg, K. A., afled d. 6 Juni 1874.

*1. Egede, H. — Se H. M. Fenger: »Bidrag til Hans
Egedes og den grönlandske missions historie» (1879)
och O. A. Överland: »Fra H. Egedes ungdom» (1895).

*Egendom. Se lag af d. 24 Maj 1895 ang. hvad till
fast egendom är att hänlöra.

Egendom är stöld (Fi. la propriété c’est le vol). Se
Proudhon, P. J., och Anarkism. Suppl. Samma sats dref
redan Brissot (1780).

Egense. Se under Liebe, A. D.

Egerdir, alpsjö i Mindre Asien, vilajetet Konia,
n. om Lyciska Taurus’ fot. Den har ungefär formen af
en 8, med längdriktning från n. till s., och är 72
qvkm. stor. Sjön, som enligt Tjihatjev
(»Kleinasien», 1887) i skönhet kan mäta sig med
de vackraste sjöar i Schweiz, ligger på omkr. 900
m. höjd. E. har sött vatten och saknar synligt
aflopp. Vid södra stranden ligger staden E., med
omkr. 5,000 innev.

*Egersund hade 2,960 innev. 1891.

Egerton [ä’djörtön], George, psevdonym för den
engelska författarinnan Mrs. Clairmont.

Egervatten. Se Franzensbad.

Egesta. Se Segesta.

*Eggby, socken. 1,961 har. 594 innev. (1895). Annex
till Skarke (Varnhem).

*Egger, Émile, afled 1885.

*2. Eggertz, V., erhöll afsked från sina befattningar
vid Tekniska högskolan 1883 och afled i Stockholm
d. 16 Aug. 1889.

*Eggvena, socken, i Kullings kontrakt. 1,926 har. 494
innev. (1895).

Egham [ä’ggöm], by i engelska grefskapet Surrey, vid
Thames, midt emot Staines, 26 km. från Hyde park. Der
ligga två stora af pillerfabrikanten Holloway
stiftade anstalter: ett sanatorium för sinnessjuka
(sedan 1887) och (sedan 1886) en högskola för qvinnor
(Women’s college), med samling af taflor af engelska
mästare. På den närbelägna Coopers hill ligger den
1871 anlagda indiska ingeniörskolan.

Egidius den helige. Se Aegidius. Suppl.

Egidy, Christoph Moritz von, tysk religiös
skriftställare, f. i Mainz 1847, var först i
preussisk, sedermera i sachsisk militärtjenst,
men tog 1890 afsked såsom öfverstelöjtnant. Hans
1890 utgifna skrift Ernste gedanken (»Allvarliga
tankar», 1891), i hvilken han framhöll kristendomens
odogmatiska karakter såsom en kärlekens religion
i motsats till den evangeliska kyrkans dogmatism,
vann utomordentlig spridning och gaf mycken väckelse,
men framkallade också många gensagor. För utbredande
af hans bl. a. i broschyren Das einige christenthum
(1891) framställda uppmaning till en »religion utan
dogmer, kristendom utan bekännelse» verkar den 1892 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free