- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
603-604

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statens ego. Till dess går afkastningen till ett
aktiebolag, bildadt af Eiffel och några bankfirmor,
med ett kapital af 5,1 mill. frs.

Eigg [egg], liten ö på vestkusten af Skotland, en af
de inre Hebriderna, tillhörig grefsk. Inverness, 29,5
qvkm., med 233 innev. (1891), katoliker. Ön, som når
en höjd af 387 m., består af basaltklippor, hvilka
bilda den vackraste pelarerad på Hebriderna. Man
har iakttagit den företeelsen att sanden ger ifrån
sig ett klingande ljud, då man går på den. Ön har
många grottor.

Eijassi-sjön, i Mars 1892 af Baumann upptäckt
saltsjö i tyska Öst-Afrika s. ö. om Victoria Njansa,
sträcker sig i meridianens riktning och skall enligt
infödingarnas utsago vara minst 150 km. lång med en
bredd vid nordänden af
30–50 km. Den har ringa djup och mottager flera
tillflöden, bl. a. Vembere fr. v.

Eikonogen (af Grek. eikos, bild, och genein, födas),
kem., ett till utveckling af fotografiska ljusbilder
användt ämne, som utgöres af det i stora, svagt
gula kristaller förekommande natriumsaltet till en
amidonaftolsulfonsyra, C10 H5 (O H) (N H2) (S O3 H).
P. T. C.

Eikundarsund, Fornn. Se Egersund.

Eilbek, förort till Hamburg på nordöstra sidan,
straxt bredvid Wandsbek. 17,890 innev. (1890). Flere
fabriker.

*Eilenburg hade 13,400 innev. 1895.

Eindride unge, norsk lendermand i 12:te årh.,
tjenade länge bland väringarna i Konstantinopel och
gaf genom sina berättelser vid sin hemkomst (1150)
anledning till att Orknö-jarlen Ragnvald Kolsson,
Erling Ormsson på Stödle och flere andra norske
stormän togo korset. Från Norge företogs färden 1152
till Orknöarna och derifrån 1153 längs kusten till
Gibraltar sund, der E., som tidt och ofta stått på
spänd fot med de öfrige höfdingarna, skilde sig
från sällskapet och begaf sig till Konstantinopel,
der han stannade flere år. Efter hemkomsten derifrån
slöt han sig till konung Eystein, sedermera till
Håkan Herdebred och var efter dennes fall i slaget vid
Säkken (1162), der E. deltog, med om att taga Sigurd
Markusfostre till konung. Några dagar efter slaget på
Re (1163) fälldes E. af Erling Ormssons (Skakkes) män.
O. A. Ö.

Eira (af Fornn. Eir, »den mildrande, lindrande»,
läkedomsgudinnan), läkaretidskrift, som började
utgifvas i Göteborg år 1877 af provinsialläkaren
A. Montén, hvilken 1881 efterträddes i
redaktörskapet af doktor E. W. Wretlind. Tidskriften
utgifves (sedan 1889 i Stockholm) med två häften på
2 à 3 tryckark i månaden. Dess upplaga har varit
omkr. 700 exemplar; prenumerationspriset är 10
kr. för år.

*Eiriksson, M., afled i Köpenhamn d. 3 Juli 1881.

Eiriksson, Jón. Se Erichsen.

Eisen, August Gustav, naturforskare, född i Stockholm
d. 2 Aug. 1849, blef student i Upsala 1868,
filos. kandidat och docent i zoologi derst. 1873
(han qvarstod som docent till 1878) samt promoverades
till hedersdoktor i filos. fakulteten vid jubelfesten
i Upsala 1893. Redan som student företog han resor
i Skandinavien, Tyskland, England och Holland för
zoologiska och geologiska studier, och efter kandidatexamens
afläggande begaf han sig i naturvetenskapligt
syfte till Nord-Amerika, der han bosatte sig i
Kalifornien såsom delegare i sin broders stora
vinplanteringsföretag. Men derjämte har han
fortsatt sina studier i zoologi, botanik och
hortikultur samt företagit vetenskapliga resor i
Central-Amerika, Mejico, Nedre Kalifornien och Förenta
staterna. E. har redigerat hortikulturafdelningen
i ett par kaliforniska tidningar samt lemnat bidrag
af zoologiskt innehåll till Sv. Vetenskapsakademiens
publikationer, såväl dess »Handlingar» som »Bihanget»
och »Öfversigt af förhandlingarna».

*Eisenach. 1. Staden hade 24,346 innev. 1895. Den är
numera säte endast för en landgericht, har gymnasium,
realgymnasium, skolläraresemmarium och skogsskola. Till minne af Luthers
vistelse der, aftäcktes 1895 ett Luthermonument på
Karlsplatz. I E. samlas sedan 1854 hvartannat år den
tyska evangeliska kyrkokonferensen (se d. o.).

*Eisenburg (Magyar. Vas) hade 389,854 innev. 1890,
af hvilka 50 proc. magyarer. Komitatet har sitt namn
efter kommunen E. (Magyar. Vasvár).

Eisenmenger, August, österrikisk målare, f. i
Wien 1830, studerade vid Akademien derstädes under
ekonomiska svårigheter 1845 och 1848, men först
1856 under bättre förhållanden såsom lärjunge åt
Kahl och egnade sig åt monumentalmåleriet. Han
har utfört takmålningar, Apollo och muserna,
i Musikföreningspalatset, fresker i Österrikiska
museum, ansedda för hans bästa, många dekorativa
målningar i enskilda hus, t. ex. Temperamenten (i
skalden Mosenthals hus), Ridå till Augsburgs nya
teater, framställande Aisopos berättar sagor för
folket
(1878), m. m. samt har inrättat en skola för
dekorativ konst, som burit goda frukter. Sedan 1872
är han professor vid Wiens konstakademi.

*Eisleben hade 23,047 innev. 1895. Den 10 Nov. 1883
aftäcktes på torget i E. ett Luthersmonument af
brons (af Siemering). Staden har icke ett lärarinne-,
utan lärareseminarium (inrättadt 1819).

Eista, socken. Se Eksta.

Eivin, psevdonym. Se Engström, J.

*Ejder-slägtet. Om namnets härledning se Rättelser,
bd 18, sp. 834. — Ejdern är på olika trakter i Sverige
under något olika tider af året fridlyst. Se derom
vidare Domänstyrelsens kung. d. 27 April 1896.

Ejektor. Se Pump, sp. 421.

*Ek, socken. 2,727 har. 673 innev. (1895). Annex till
Ullervad, tillhörande Mariestads kontrakt.

Ek, Selma, operasångerska, f. i Stockholm d. 3
Sept. 1856, studerade vid konservatoriet
1873–78 sång för Ellen Bergman och Julius Günther,
senare för Louise Héritte Viardot, debuterade å
k. operan 1878 såsom Agata i »Friskytten», Matilda
i »Vilhelm Tell» och Grefvinnan i »Figaros bröllop»
samt tillhörde denna scen till 1890, med undantag
af spelåret 1887–88. Hon gjorde under denna tid och
senare vid gästspel, äfven i Köpenhamn och Berlin,
ett stort antal sopranpartier af olika slag, tragiska
och komiska,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free