Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erinaceus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den kjære familie (1892; »Kära
slägten». Dram. teatern s. å.) samt
folkskådespelet Magdalene (1893).
E. Ebg.
*Esmarch. 2. J. A. F. von E. upphöjdes i
ärftligt adelsstånd 1887. Hans i art. nämnda
hustru i andra giftet är faster till nuv. tyska
kejsarinnan. På 1880-talet verkade E. för
samaritskolors åvägabringande i Tyskland (se
derom Samaritföreningar), och hans lärobok Die
erste hilfe bei plötzlichen unglücksfällen (1882;
»Den första hjelpen vid plötsliga olyckshändelser»,
1883) öfversattes till 23 olika språk. Vidare märkes
hans arbete Chirurgische technik (i samarbete med
E. Kowalzig, 1892; 2:dra uppl. 1895), ett komplement
till hans Handbuch der kriegschirurgischen technik
(4:de uppl. i 2 bd, 1893–94). Jfr Esmarchs binda. —
3. K. B. H. E. dog 1887 i Prag.
*Esmark. 2. H. M. Th. E., tog afsked 1869 (ej
1870) och afled i Kristiania d. 24 April 1882. —
3. L. M. E. afled i Kristiania d. 14 Dec. 1884.
Esoteriker (Grek. esoterikos, af esoteros, inre),
benämning på de gamle grekiske filosofernas mer
förtrogne lärjungar, som invigdes i vissa läror,
hvilka undanhöllos de öfriga, de s. k. exoterikerna
(jfr Akroamatisk).
Esparsett, bot. Se Hedysarum.
*Esparto-tågan. Jfr äfven Lygeum spartum.
Esperanto, »verldsspråk». Jfr Volapük.
*Espered, socken. 2,587 har. 779 innev. (1895).
*Esphult, socken. 3,912 har. 1,029
innev. (1895). Annexet »Linneröd» heter numera
Linderöd.
*Espignol. Se vidare Kulspruta, sp. 230.
*Espinge, Östra, socken. 3,465 har. 896 innev. (1895).
*Espirito Santo, numera stat i Brasilien, skild
från staten Bahia genom floden Mucury, från Minas
Geraës genom Serra dos Aimores och från staten
Rio de Janeiro, genom Itubapoana. Omkr. 121,500
innev. Klimatet är vid kusten hett och fuktigt, men
kan längre in fördragas af européer. Stora sträckor
af landet, företrädesvis i norra delen, bebos ännu
af vilda indianer, hvilka oroa kolonisterna:
tyskar (10,000), polacker, italienare, hvilka
sedan 1847 anlagt kolonier, Leopoldina, Rio Novo och
Isabel. E. är en af Brasiliens mest kaffeproducerande
stater, men alstrar derjämte mycket sockerrör och
exporterar trävaror. Hufvudstaden, hvars fullständiga
namn är Nossa Senhora da Victoria, vid Bahia de E.,
har omkr. 5,000 innev. I närheten ligger det rika
klostret Nossa Senhora da Penha, en vallfartsort med
en undergörande madonnabild.
Esprit gaulois [esprī gålåa’], Fr., »gallisk
(gammalfransk) anda», den för åtskilliga franska
författare, i synnerhet under medeltiden och
1500-talet, utmärkande tonen af grofkornig
uppsluppenhet, hvilken har ansetts utgöra en
folklynnets arfvedel från de gamle gallerna, sådana
som desse tecknas af Caesar.
Espronceda, José de. Se Spanska literaturen, sp. 162.
Espå. Se Esbo.
*Espö (Espe), socken. 483 har. 309
innev. (1895). Annexet heter numera Östra Klagstorp.
Esquirol [äskirå’ll], Jean Étienne Dominique, fransk
läkare, f. i Toulouse d. 3 Febr. 1772, bosatte sig
efter aflagda medicinska examina såsom praktiker i
Paris, der den berömde psykiatern Pinel intresserade
honom för psykiatrien. Omkr. 1800 inrättade han en
privat anstalt för sinnessjuka och vann snart ett
betydande anseende såsom psykiater. Han disputerade
1805 för med. doktorsgraden med en afhandling Des
passions considérées comme causes, symptômes et
moyens curatifs de l’aliénation mentale, som med ens
gjorde E. berömd. 1810 blef han Pinels efterträdare
såsom läkare vid la Salpétrière, verkade 1814 för
en tid såsom militärläkare, upprättade 1817 den
första psykiatriska kliniken och utnämndes 1823 till
inspecteur de l’université (hvilken plats fråntogs
honom 1830) samt ett par år senare till direktör för
den stora dårvårdsanstalten Charenton bredvid Paris,
hvilken han gjorde till en mönsteranstalt för hela
verlden. Bland E:s många skrifter märkas Alienation
mentale. Des illusions chez aliénés. Question
médico-légale sur isolements des aliénés (1832)
och Des maladies mentales considérées sous le
rapport médicale, hygiénique et médico-legal (2 bd,
1838). »Är Pinel skaparen och grundläggaren af den
moderna behandlingen af sinnessjuka, så är E. den
egentliga psykiatriens skapare och grundläggare. Han
är visserligen ej fri från mångahanda oriktigheter
och fel, såsom fallet ju är med hvar och en som
vågar beträda ett nytt, ouppodladt område; men om man
betänker hvad psykiatrien blef under hans ledning och
hvad den ännu lofvar att blifva, kunna ifrågavarande
ofullkomligheter icke uppfattas annorlunda än såsom
obetydliga och för det hela högst oväsentliga.»
E. dog d. 12 Dec. 1840. År 1862 restes hans staty
i Charenton. R. T–dt.
*Esra. Jfr Uriel.
Es-sáchra. Se Jerusalem, sp. 1187.
Esse (F. Ähtävä), socken i Vasa län, Finland,
Pedersöre härad, Ny-Karleby domsaga, är ett
imperielt pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift,
Jakobstads kontrakt. Areal 234 qvkm. Befolkningen,
svensktalande, 2,519 pers. (1894). Genom socknen
flyter Esse å l. Ny-Karleby elf (F. Ähtävänjoki),
som upprinner på finska landtryggen, genomgår de
stora sjöarna Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi
samt utfaller i Bottniska viken vid Ny-Karleby.
A. G. F.
*Essen hade 96,163 innev. 1895. Det ligger i
Ruhrs stenkolsbäcken, och ensamt på stadens mark
uppfordrades 1891 886,000 ton stenkol, i E:s stads-
och landtkrets s. å. 8,37 mill. ton.
*Essen, von. 1. Svensk ätt. Hans Henrik
v. E. upphöjdes i friherrligt stånd 1717, Reinhold
Vilhelm 1719; bägge introducerades 1720.
*Essen, H. H. von. Y. Nielsen utgaf 1867 Breve fra
grev H. H. von Essen til Karl Johan.
2. Essen, Fredrik Ulrik von, friherre, politiker,
född d. 22 Juli 1721, den föregåendes fader, var son
af landshöfdingen i Österbottens län frih. Reinhold
Vilhelm von E. Han egde och bebodde Kaflås, utnämndes
till kammarherre och afled d. 18 Aug. 1781. — Redan
vid 1755–56 års riksdag gjorde v. E. sig bemärkt,
genom sina yrkanden på inskränkning i sekreta
utskottets makt och det rådande hemlighetsmakeriet,
blef vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
