Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos en gipsgjutare och fick 1807 inträde vid akademien
och äfven undervisning af Thomas Lawrence under
ett år. Derpå målade han flitigt på egen hand,
men lyckades först 1820 vinna uppmärk-het genom
Korallfiskarena och 1821 med Cleopatra. 1822 reste
han till Italien, der han mest fängslades af Venezia,
hvars konst sedan blef hans förebild. Hemkommen 1824,
utställde han Pandora, som beredde honom plats i
akademien. Hans bästa målningar voro, enligt hans
egen åsigt, tre bilder ur Judits historia, tre ur
Jeanne d’Arc’s, den »moderna Judits», lif samt
Odyssevs och sirenerna, Striden och Kung Davids
härhöfvitsman. National Gallery i London eger
tre bilder af honom. Öfverallt framstår han såsom
en af de förnämste koloristerna inom den engelska
skolan. Han skref sin avtobiografi i »Art Journal»
1849, hade s. å. på sommaren en stor utställning af
130 af honom målade taflor och dog på hösten s. å.
Ettårig, annuel l. monocyklisk växt, bot.,
kallas en sådan växt, som under loppet af en
växtperiod, d. v. s. inom några få månader, gror,
växer upp, blommar och sätter frukt. Alla ettåriga
växter äro örter och fortplanta sig endast genom
frön. Mots. Perenn (se d. o). G. A.
Etyl-acetat, kem. Se Ättik-eter.
Etylen-klorid. Se Etylen.
Etyl-sulfat. Se Etylen.
*Eu, Louis, grefve af, nödgades efter revolutionen
i Rio Janeiro 1889, hvartill hans och hans gemåls
impopularitet ej ringa bidrog, med gemål och barn
lemna landet. Han är numera bosatt i Boulogne.
Eubalaena, zool. Se Nordkaparen och Räthvalarna.
*Eubea har enligt Strelbitsky en areal af 3,775 qvkm.,
med 91,586 innev. (1889). Nomarkien E. har enligt
samma auktoritet en areal af 4,199 qvkm., med 103,442
innev. (1889).
Eubonia. Se Man.
Eucharis, ett till kammaneterna hörande slägte, som
utmärker sig genom en egendomlig fortplantning. Se
derom Dissogoni. Suppl.
Eticheter. Se Messalianer.
Eucyklisk (af Grek. ev, väl, och kyklos, krans),
bot., kallas en sådan blomma, inom hvilken de olika
delarna äro anordnade i krans. Alla bladen i hvarje
sådan krans, t. ex. kronans eller ståndarnas, anläggas
på en gång. De flesta blommor äro helt eller delvis
eucykliska. G. A.
Eude [öd], Jean Louis Adolphe, fransk bildhuggare,
f. 1818, d. 1889, lärjunge af David d’Angers,
sände många arbeten till Salonen. Sådana voro byst
af ett barn, Omfale, marmorstaty för Louvre’s gård
(1859), Mozart, byst för Musik-konservatoriet (1864),
Mercurius, för parken i S:t Cloud (1866), Trossulus,
sprätt från romerska dekadansen (1872), Flicka med
foglar (1881) samt en mängd byster.
Eudebe, ett mejikanskt språk. Se Heve.
*Eudoxia Feodorovna, f. 1670, var Peters gemål
1689–98.
Eudyptes, zool., språngdykareslägtet. Se
Pingvinerna.
Eudytes glacialis, zool. Se Islommen.
Eudytidae, zool. Se Lommarna.
*Eufemism. Jfr G. Cederschiöld: »Om eufemism»
(i »Nord. tidskr.», 1896).
Eufemiter. Se Messalianer.
*Eufon kallas äfven dels ett slags tuba, dels ett
register i orgelharmonium.
*Eugen Napoleon Nikolaus, hertig af Nerike,
aflade studentexamen 1884, tillbragte vårterminen
s. å. vid Kristiania universitet och tog
s. å. officersexamen. 1885 anträdde han en resa till
Italien, Egypten och Syrien och återvände hem öfver
Konstantinopel. Redan vid denna tid hade han börjat
måla. I den af prinsarna Oskar, Karl och E. utgifna
boken Våra minnen (1886) finner man, jämte några
skildringar af prins E:s penna, afbildningar af 3
aqvareller med motiv från Palestina. Under vistelsen
såsom student i Upsala 1885–86 åtnjöt han handledning
af landskapsmålaren W. von Gegerfelt, och vid denna
tid torde beslutet hafva mognat hos honom att göra
konstutöfningen till sin lifsuppgift. I detta ändamål
begaf han sig 1887 till Paris och blef elev å Bonnats
atelier, der äfven Puvis de Chavannes och Roll
meddelade undervisning. Då denna atelier upphörde,
öfvergick prins E. till Gervex’ elevatelier, der
äfven Roll och Humbert undervisade. Somrarna 1887
och 1888 tillbragte prinsen under Hugo Salmsons
ledning i Dalby i Skåne, och somrarna 1889 och 1890
i Norge. Prins E. utställde offentligen första
gången å verldsutställningen i Paris 1889 och
belönades der med mention honorable. Hans vistelse
i Paris upphörde 1889, och sedan dess har han haft
atelier i Stockholm. 1891 gjorde han tillsammans med
målarna O. Björck, B. Liljefors och Alf Wallander en
utställning, på hvilken man såg hans arbeten från
verldsutställningen och åtskilliga nya arbeten,
bland hvilka Månsken i Valders (1890), det arbete,
från hvilket man kan räkna hans verksamhet
såsom sjelfständig konstnär. Fr. o. m. 1891
har han tillbragt somrarna på olika ställen i
Mälaretrakten. De vigtigaste bland hans målningar
sedan denna tid äro Insjön (1891, i Nationalgalleriet
i Kristiania), Skogen (1892, i Fürstenbergska
galleriet i Göteborg), Det gamla slottet och En sista
solglimt (bägge 1893) samt Sommarnatt och Molnet
(1894–95). F. n. (1897) är prins E. sysselsatt med
att utföra dekorativa väggmålningar, återgifvande
utsigter från Stockholms omgifningar och afsedda
för konungens foyer å k. operan.
Å utställningar i Stockholm, Kristiania, Chicago,
München, Berlin m. fl. ställen har prins E. både af
kritiken och inom konstnärsverlden tillvunnit sig
erkännande. Han eger förmåga af lycklig beräkning för
uppnåendet af åsyftade verkningar förenad med ett
lyriskt temperament, som förmår att till åskådaren
öfverföra känslan af naturens lif och konstnärens
fröjd i detta. I den rytmiska afvägningen af
landskapets dominerande linier och i den harmoniska
sammansmältningen af teckning och färg har han
merendels nått resultat, som vittna om en rik och
sjelfständig konstnärsbegåfning.
Prins E. valdes 1889 till förste hedersledamot af
Akademien för de fria konsterna. Såsom hederspresident
vid konstutställningen i Göteborg 1891 öppnade
han den med ett tal, i hvilket han gaf uttryck åt
sin konståskådning. Förordnad till ordförande inom
konstafdelningen af 1897 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
