Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europæus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utom E. 528 mill. menniskor på 67 mill. qvkm. i
större eller mindre beroende af europeiska lagar,
så att det europeiska statssystemet omfattar omkr. 77
mill. qvkm., med 903,6 mill. menniskor, d. v. s. 57
proc. af jordklotets landmassa och 57 proc. af dess
folkmängd.
Europaeus, David Emanuel Daniel, finsk språkforskare,
föddes i Savitaipale d. 1 Dec. 1820, blef student
1844, var 1845–48 sysselsatt med runosamling i finska
och ryska Karelen, Ingermanland och inre Ryssland
och lemnade såsom frukt af detta arbete betydande
bidrag till 2:dra uppl. af E. Lönnrots »Kalevala»,
der Kullervo-episoden helt och hållet härrör från
honom. 1852–53 utgaf Finska literatursällskapet en
af honom utarbetad svensk-finsk ordbok. Hans senare
undersökningar om finsk-ugriska räkneord och namn
voro af mindre värde. E., hvars egendomliga lynne
hindrade honom att söka en fast verksamhet, afled i
Petersburg d. 15 Okt. 1884.
Europeiska Donaukommissionen. Se Donaukommissionen.
Eurotium glaucus, bot. Se Aspergillus. Suppl.
Eurysaces (Grek. Evrysakes), Grek. hjeltes., en son
af den salameniske Ajas (se Ajax) och den frygiska
konungadottern Tekmessa. Namnet E. (af Grek. eurys,
bred, och sakos, sköld) betyder »bredsköld» och
kännetecknar honom såsom arftagare af sin faders
väldiga sköld. I Runebergs tragedi »Kungarne på
Salamis» tecknas E. såsom en ädel och sympatisk
hjelteyngling, hvilken efter vexlande öden återvinner
sin faders af Leiokritos inkräktade konungavälde på
Salamis. A. M. A.
Eurystheus (Grek. Eurysthevs), konung i Mykenai. Se
Herakles, sp. 1072 och ff.
Eusebia, en tid benämning på staden Kaisarieh (se
d. o.).
*Eustachiska röret. Om dess sjukdomar se Öronsjukdomar,
sp. 683.
Eustatisk (af Grek. evstathes, grundfast), geol.,
kallas en sådan förändring i hafsytans nivå, som gör
sig gällande öfver hela jorden, i motsats till den,
som har en mera lokal karakter. A. G. N.
Euting [ö’j-], Julius, tysk orientalist, f. 1839 i
Stuttgart, blef bibliotekarie 1866 i Tübingen och
1871 i Strassburg och 1880 tillika hedersprofessor i
filosofiska fakulteten derstädes. Under sina resor i
Europa, Mindre Asien och Arabien har han sammanfört
en betydlig samling aftryck, teckningar och andra
reproduktioner af alla åtkomliga fornsemitiska
inskrifter, hvilken han skänkt till Strassburgs
universitet. Han har offentliggjort feniciska,
kartagiska, nabateiska och sinaitiska. inskrifter.
Eutrichia pini, zool. Se Tallspinnaren.
Eutychia, Grek. mytol. Se Felicitas.
*Ewald. J. — A. D. Jörgensen har i sin biografi
Johannes Ewald (1888) sökt bevisa, att det förra
stränga omdömet om E:s moders och trolofvades
förhållande till honom icke är berättigadt. Den
pietistiskt sinnade modern tyckes tvärtom hafva egnat
honom uppriktig kärlek och omvårdnad för att leda
honom bort från ett dåraktigt lefnadssätt, och det var
egentligen hans egen böjelse för ett oregelbundet lif,
som var orsaken till brytningen med Arendse Hulegaard
och till hans senare sorgliga lefnadsförhållanden. Flyttningen
från Rungsted Kro 1775 var nödvändig till följd af
husmoderns död, och den vård han fick i Söbäkshus
var oklanderlig. — L. Schröder utgaf 1884 »Ewald og
Baggesen, deres læremestre og deres velyndere».
E. Ebg.
2. *Ewald, H. F. Af nutidsromaner har E. på senare
tid utgifvit blott en, Georg Reinfeldt (1881), men
deremot en hel följd historiska romaner, af hvilka
flere äro utmärkta både såsom romantiska skildringar
och som historiska tidsbilder. Af dessa må nämnas Anna
Hardenberg (1880, 5:te uppl» 1895; »Anna Hardenberg
eller Kungens ungdomskärlek», 1882), Valdemarstoget
(1884, 2:dra uppl. 1892; »Valdemarståget», 1884–85),
Niels Ebbesen (1886, 3:dje uppl. 1893), Griffenfeld
(1888, 2:dra uppl. 1895), Caroline Mathilde (1890)
och Leonora Kristina (1895). E. är en af Danmarks mest
lästa författare. E. Ebg.
*Evangeliska alliansen har hållit möten ytterligare
uti Köpenhamn 1885 och Florens 1890 samt firade sitt
50-årsjubileum i London 1896.
*Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Ordförande är
sedan 1892 e. o. hofpredikanten G. E. Beskow. Intill
Maj 1896 har stiftelsen spridt 26,375,600 ex,
skrifter. 1896 hade hon 137 kolportörer, 626
provinsombud (bland dem 317 prester) och 24
reseombud. Antalet lokala missionsföreningar,
som vid samma tid anslutit sig till stiftelsen,
utgjorde 157. Föreståndare för missionsinstitutet
vid Johannelund efter J. Neander hafva varit
K. J. Montelius (1888–93; numera stiftelsens
sekreterare) och docenten A. Kolmodin (sedan
1893). På öst-afrikanska missionsfältet funnos
1896 på 7 stationer 19 svenska missionsarbetare
och 21 infödda, 288 församlingsmedlemmar (af dem
126 nattvardsberättigade) och 7 skolor, med 88
lärjungar; på det indiska funnos på 7 stationer
bland gonder och hinduer 27 svenska arbetare samt
28 infödda medhjelpare, 169 församlingsmedlemmar (68
nattvardsberättigade), 7 skolor, med 308 lärjungar,
samt i 10 söndagsskolor 315 barn. De främmande
hamnar, der stiftelsen har predikanter, äro nu
Hamburg, Lybeck, Liverpool, Grimsby, Marseille,
Boston och Melbourne. Missionen på de estniska öarna
måste upphöra 1888. Under arbetsåret 1895 inflöto i
gåfvomedel sammanlagdt omkr. 256,000 kr., deraf till
inländska missionen omkr. 50,000 kr. Behållningen
utöfver skulder var 1896 omkr. 215,000 kr.
Evangeliska förbundet till skyddande af de
tysk-protestantiska intressena (Evangelischer
bund zur wahrung der deutsch-protest. intressen),
en förening af evangeliska kristna af olika
riktning i Tyskland, hvilken har till syfte att,
sedan den s. k. kulturkampen i Preussen bilagts,
förena alla protestanter till gemensamt afvärjande
af romersk-katolska öfvergrepp och genom detta
gemensamma arbete tillika öfvervinna de förlamande
partimotsatserna inom Tysklands evangeliska
kyrka. På en församling i Erfurt d. 5 Okt. 1886 af
evangeliske män från skilda delar af landet beslöts
förbundets stiftande, och en provisorisk styrelse
valdes, bestående af bl. a. professorerna Riehm,
Beyschlag, Lipsius och Fricke samt pastor Warneck;
denne utfärdade i. Jan. 1887 ett med mer än 250 namn
undertecknadt upprop till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
