Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eyre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt gäller såsom regel, att i fabriksarbete barn
få användas högst 6 timmar och yngre person högst 10
timmar af dygnet; och skall arbetstiden vara förlagd
till tiden mellan kl. 6 f. m. och 8 e. m., samt
afdelad genom raster, så att barn åtnjuter ledighet
minst 1/2 timme och yngre person minst 2 timmar, deraf
1 1/2 timme före kl. 3 e. m. Under dessa raster får den
minderårige arbetaren icke uppehålla sig i något till
fabriken hörande rum, hvari arbete pågår, ej häller
användas att rengöra någon för fabrikens drift i gång
varande maskin. Beträffande inrättningar, som afse
tillgodogörande eller förädling af mineralrikets
alster, äro dock genom en k. kung. d. 22 Juni
1883 vissa modifikationer i dessa bestämmelser
ang. arbetstiden för minderårig medgifna. Skulle
eftergift med afseende å tillämpningen af samma
bestämmelser af särskilda omständigheter påkallas
för visst fall, kan helsovårds- eller kommunalnämnd
besluta derom för kortare tid. Dervid kan dock icke
tillstädjas, att yngre person af qvinkön eller barn
hålles till arbete å annan tid på dygnet än den som
regel fastställda. Framställning om dylik eftergift
för längre tid än fyra veckor eller för viss näring
pröfvas af K. M:t. — Minderårig under 15 år, som
användes i fabrik, handtverk eller annan handtering,
skall begagna undervisningen i folkskolan eller
njuta annan deremot svarande, af skolrådet godkänd
undervisning. En gång i månaden skall intyg om den
åtnjutna undervisningen aflemnas till näringsidkaren;
dessa intyg skola af honom förvaras. — Den närmaste
tillsynen öfver förordningens efterlefnad åligger
helsovårds- eller kommunalnämnden. Särskilda
inspektörer kunna äfven af K. M:t förordnas, och i §
11 af gällande instruktion för yrkesinspektörerna
föreskrilves, att dessa jämväl skola utöfva dylik
tillsyn från den tid K. M:t i sådant afseende
bestämmer.
Härjämte kan anmärkas, att genom k. br. d. 9 Dec. 1896
ändrade bestämmelser meddelats ang. försigtighetsmått
till förekommande af fosfornekros bland arbetare
i tändsticksfabriker. — Jfr Arbetarefrågan. Suppl.
B. H. D.
*Fabriksmärke. Fabriksidkares rätt att med andras
uteslutande begagna särskildt märke för att i allmänna
handeln skilja sina varor från andras är numera
närmare bestämd genom lagen om skydd för varumärken
d. 5 Juli 1884. — Smidigt jern och stål äfvensom i
regeln tackjern måste fortfarande af tillverkaren
förses med verkstadsstämpel. Bestämmelserna
härom innehållas i k. förordn. om svenska jern-
och ståleffekters stämpling af d. 28 Nov. 1884,
hvarigenom k. förordn. om svenska jerneffekters
stämpling af d. 12 Jan. 1855 blifvit upphäfd. — Jfr
Kontrollstämpling, Ursprungsbeteckning och Varumärke.
B. H. D.
Fabriksordning. Se Arbetarefrågan. Suppl.,
sp. 327–328.
Fabriksstämpel. Se Fabriksmärke (äfven i Suppl.).
Fabriksuret. Se Gas, sp. 913.
*Fabula. Se vidare Milesiska berättelser och Praetexta.
Facchinetti, påfven Innocentius IX:s egentliga namn.
Facies (Lat., ansigte, prägel). 1. Geol., den prägel
hos en aflagring, en fauna o. s. v., som
beror af de lokala förhållanden, under hvilka
den bildats, resp. lefvat. En strandaflagring har
t. ex. en annan »facies» än en djuphafsbildning,
en hafsfauna, som lefver på sandbotten, en
annan »facies» än den, som lefver på lera etc. —
2. Med. F. leonina. Se Lepra, sp. 1124. 1. A. G. N.
Facile admittitur. Se Examensbetyg.
Fackförening. Se under Trade.
Fackskola l. specialskola (jfr Fack),
undervisningsanstalt, som afser att bibringa de
särskilda färdigheter eller insigter, som för
vissa lefnadsbanor eller yrken äro behöfliga. Om
fackskolorna i Sverige se Skolväsende, sp. 1301–1302.
Factice [-tīs], Fr., konstgjord, hopgjord. —
Factice-samling (Fr. recueil f.), samlingsband af
olika skrifter, som behandla samma ämne.
Facture [-tȳr], Fr. Se Faktur (äfven i Suppl.).
Factus est Dominus protektor meus, Lat., »Herren är
vorden min beskyddare», ett af konungarna Karl XI:s
och Karl XII:s valspråk.
*Fadejev, Rostislav Andrejevitj, afled
1884 i Odessa.
Fadejev-ön, en af Nya Sibiriens (se d. o.) öar,
2,316 qvkm.
*Faderlig myndighet. Se vidare Patria potestas.
*Fadermord. I den norska strafflagen förekommer
sedan 1889 ej något stadgande om skärpt straff
för uppsåtligt dråp å slägting i rätt uppstigande
led. Ur Finlands nya strafflag af 1889 äro ock
alla särskilda bestämmelser i ämnet uteslutna.
J. H–r.
Faellesforfatning, D. Se Helstatsförfattning.
*Faënza hade 1881 13,998 innev, (i hela kommunen
36,042).
Fagáras. Se Fogáras.
*Fagerhult. 1. Socken i Kalmar län. 20,122 har. 2,681
innev. (1895). — 2. Socken i Kristianstads
län, endast Norra Åsbo härad. 7,933 har. 996
innev. (1895). Annexet F. tillhör Norra Åsbo kontrakt.
*Fagerlid har till alla delar uppgått i Hofva socken.
*Fagerred, socken. 7,394 har. 850 innev. (1895).
*Fagersta bruks aktiebolag, som bildades 1873
(aktiekapital 2,5 mill. kr.), eger omkr. 14 1/2
mtl jordbruksfastigheter i Vestanfors, Norbergs
och Vester-Våla socknar, tax. till omkr. 800,000
kr. (1895), samt annan fastighet med ett
taxeringsvärde af omkr. 1,200,000 kr. Vid F. finnas
4 martinugnar, vid Vestanfors 2 masugnar och 2
bessemerugnar. Lancashiresmidet nedlades 1886. 1883
anlades tråddrageri och linslageri för stållinor,
1885 martinstålverk, 1891 götvalsverk, 1893 valsverk
för tillverkning af vällfria stålrör.
1884–85 anlades vid Uddnäs nedanför F. ett turbinverk
med 3 turbiner, och vid Semla vattenfall högre
upp i Kolbäcksån har anlagts ett större turbinverk,
havrs kraft medelst elektrisk kraftöfverföring ledes
till F. och till grufvorna. Tillverkningen af jern
och stål var i medeltal 1885–90 13,600 ton, 1891–94
19,500 ton, 1895 25,000 ton och 1896 40,000 ton.
Sistnämnda års tillverkning bestod af 6,540 ton
bessemer- och martinstål, 155 ton gjuttackjern, 5,090
ton bessemergöt och 715 ton gjutgods vid Vestanfors,
16,726 ton martingöt, 12,819,4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
