Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feyen-Perrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Filippiner, en andlig orden. Se Oratorianer.
*Filippinerna hade 1887 5,985,124 innev., af hvilka
voro 2,000 spaniorer och andra européer, 5,000
kreoler, 25,000 mestiser och 65,000 kineser. Dertill
kommo omkr. 1 mill. infödingar, som ej underkastat
sig spanska väldet. Innevånarna i kusttrakterna
äro (åtminstone till det yttre) kristna, på
vestra Mindanao och Suluöarna muhammedaner, men på
mellanöarna och på södra Mindanao samt i Luzons inre
hedningar. Utom hufvudstaden, Manila (med 154,062
innev.), hade fyra städer mer än 30,000 innev. (Lipa,
Banáng, Batangas, Laoag). På F. utkommer endast
en tidning (under regeringens kontroll). I Manila
finnas universitet och andra läroanstalter. På
Luzon är under byggnad en 192 km. lång jernväg
(Manila–Dagupan); ögruppen hade 1894 505 postkontor,
76 telegrafstationer och ett telegrafnät med 2,562
km. linier och 2,908 km. trådar samt står genom
kabel från kap Bolinao (vestra Luzon) i förbindelse
med Hongkong. Moderlandet måste årligen lemna ett
tillskott (4,5 mill. pesos 1894) till kolonien. Den
spanska krigsstyrkan uppgick 1896 till 13,291 man;
krigsflottan räknade 5 kryssare, 17 kanonbåtar och
några smärre fartyg. — Den oerhörda skattebördan,
som hvilar uteslutande på de infödda och kineserna,
var 1872 orsak till ett blodigt uppror i Cavite,
som snart undertrycktes. En sammansvärjning ledd från
Madrid, Manila, Tokio och Hongkong och som förberedde
en allmän massaker på spaniorerna till påsken 1897
samt republikens proklamerande, upptäcktes i Aug. 1896
och föranledde regeringen till stränga mått och steg,
hvilket åter gaf anledning till ett alltmera kring sig
gripande uppror, hvilket spanska regeringen hittills
ej lyckats dämpa.
Filippiska tal, tal af Demosthenes. Se Filippiker.
*Filipstad hade 3,243 innev. 1895 och en egovidd af
2,555 har. Taxeringsvärdet var s. å. 4,017,100 kr.,
hvaraf 655,100 kr. för jordbruksfastighet. 1894 hade
staden 40 handlande, med 50 biträden och en bevillning
för rörelsen af 1,232 kr., 61 handtverkare, med 78
arbetare, och 6 fabriker, med 52 arbetare och ett
tillverkningsvärde af omkr. 150,000 kr. Fabrikanters
och handtverkares sammanlagda bevillning var 750
kr. Det lägre allmänna läroverket, hvilket uppbär
statsanslag såsom treklassigt, har i verkligheten allt
sedan 1877 varit fyraklassigt derigenom att staden
lemnar lön till en extra lärare och är 1897–1900
femklassigt, med två af staden aflönade extra
lärare. Sedan 1877 finnes äfven en elementarskola
för flickor. F. har vattenledning (sedan 1896). På
öfversta kullen af F:s nya kyrkogård hvilar i ett 1895
fullbordadt grafkapell John Ericssons stoft. För
val till riksdagens Andra kammare är F. förenadt
med Kristinehamn och Askersund till en valkrets. —
Nordmark skildes 1885 från F. till eget regalt
pastorat.
Filipstads landsförsamling. Se Fernebo 2.
Suppl.
Filipstads Norra bergslags jernväg, smalspårig
(0,891 m.), tillhörig Filipstads Norra bergslags
jernvägsaktiebolag, utgår från en för Bergslagernas
jernvägar och F. N. b. jernväg gemensam station i
Filipstad i nordlig riktning förbi Enggrufvorna,
Agegrufvorna och Finnmossegrufvorna till Nordmarks
hytta och grufvor. Banan, som har en längd af 17
km., öppnades för allmän trafik d. 3 April 1876.
J. L.
*Fillias, A. E., afled 1881.
*Film, socken. 13,179 har. 2,360 innev. (1895).
Film. Se Fotografi. Suppl.
Filochoros, danssällskap. Se Philochoros. Suppl.
Filotion, kem., ett enzym (se d. o. Suppl.).
Fimtardómr, Isl. Se Femtedom.
Finaeus, latinsk namnform för Finé, O. (se d. o.).
*Final såsom adjektiv betyder äfven, i grammatisk
mening: som uttrycker ändamål l. afsigt. Se
Konjunktion.
*Finansdepartementet. Till detta departement
höra jämväl (enl. k. kung. d. 19 Nov. 1886)
frågor ang. banklagstiftning, äfven de, som äro
af civillags natur, med undantag af dem, som röra
bankers konkurs; dessa frågor beredas i samråd med
chefen för Justitiedepartementet. Dess afdelning af
K. M:ts kansli består numera af en expeditionschef,
2 byråchefer (kansliråd), 3 kanslisekreterare,
en registrator, bankbyrån, med en bankinspektör
(byråchef) och en byråassistent, Kontroll- och
justeringsbyrån (se Finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå. Suppl.) samt ett
antal e. o. tjenstemän (amanuenser). Till under
departementet lydande centrala ämbetsverk läggas
Styrelsen för postsparbanken och Domänstyrelsen. Till
detsamma höra äfven domänintendenter samt justerare af
mått och vigter samt Direktionen öfver Allmänna enke-
och pupillkassan (Direktionen öfver hypotekskassan
för bruksegare upphörde i sammanhang med bolagets
upplösning 1884). Anslagen till detta departement
upptogos i K. M:ts proposition till 1897 års
riksdag till 19,650,800 kr., hvaraf 1,240,700
kr. e. o. anslag.
Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
är titeln på det ämbetsverk, som trädt i stället
för såväl Justeringsstyrelsen (se d. o.) som Byrån
för kontrollen å tillverkningsafgifter, sedan genom
k. kung. d. 31 Okt. 1884 förordnats, att ärenden
rörande justeringsverket skulle fr. o. m. 1885
tillhöra Finansdepartementet. Enligt k. instr. af
ofvannämnda dag åligger Byrån att biträda
departementschefen vid handläggning af frågor
rörande bränvins- och hvitbetssockerbeskattningen
samt justeringsverket, att öfvervaka kontrollen å
bränvins- och hvitbetssockerbeskattningen samt att
såsom styrelse för justeringsverket utöfva tillsyn
å efterlefnaden af författningar angående mått och
vigt. Vid byrån äro anställda ett kansliråd såsom
byråchef, en byråingeniör och en kanslisekreterare.
Å. G. E.
Finanshöghet. Se Höghetsrättigheter.
Finchley [finsjli], förstad till London, i
grefskapet Middlesex, 12 km. n. om Hydepark,
med högre skola (Christ’s college), kloster och
konvalescenthem. 16,647 innev. (1891).
Fin de siècle [fäng dö siäköl], Fr., »sekelslut»
ett under 1890-talet från Paris spridt uttryck,
med hvilket betecknas de ultramoderna, i klädsel och
seder, konst och literatur framträdande yttringarna
af det utlofvade, nervöst öfverdrifna, blaserade och
osunda hos den vesterländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
