Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornyrdalag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dubbla plåtväggar. Hela öfverbyggnaden är af
martinstål. In alles åtgingo omkr. 54,000 t. stål,
sammannitade medelst 8 mill. nitar.
*Fortifikationen. Dess trupper utgöras efter år
1893 af 2 ingeniörbataljoner (Svea och Göta), om
3 ingeniörkompanier à 100 man och 1 parkkompani
med 60 man samt 1 fälttelegrafkompani med 120 man,
som i vissa afseenden lyder under chefen för Svea
ingeniörbataljon. C. O. N.
*Fortlage, A. R. K., afled i Jena 1881.
Fort Madison [ma’ddisön], stad i nordamerik. staten
Iowa, vid Mississippi och flere jernvägslinier. 7,900
innev. (1890). Mångsidig industri.
Fortnightly review [fårtnejtli rivjū],
Eng. (»fjortondagars-revyn»), en engelsk tidskrift. Se
Tidskrift, sp. 293.
Fortplantningsskott, bot. Se Stam 1.
*Fortschrittspartiet återvann vid valen 1881 en
del af sina 1879 förlorade platser och räknade 54
medlemmar. Sedan dess äldre ledare börjat intaga en
medlande ställning i en del sväfvande frågor, blef
E. Richter dess chef. Då denne under sin ständiga
opposition mot regeringen trädde i nära förbindelse
med andra oppositionspartier, såsom ultramontaner
och partikularister, uppstod oenighet inom partiet,
och denna blef ej till fullo bilagd derigenom att
partiet i Mars 1884 sammansmälte med den liberala
föreningen till Tysk-frisinnadepartiet (se d. o.).
Fort Scott, stad i nordamerik. staten Kansas, vid
Marmiton river. 11,946 innev. (1890). I närheten
stenkolsgrufvor.
Fort Smith, stad i nordamerik. staten Arkansas,
vid vestra gränsen och vid Arkansasfloden, som dit
är farbar för ångbåtar. 11,311 innev. (1890).
*Fort Wayne hade 35,393 innev. 1890. Katolskt
biskopssäte.
Fort Worth, stad i nordamerik. staten Texas och
stort jernvägscentrum, vid floden Trinity. 23,076
innev. (1890).
*Forum. — 3. F. Cornelii. Se Imola. — F. Fulvii
Valentinum. Se Valenza. — F. Gallorum. Se
Castelfranco 2. — F. Julii. Se Cividale och Fréjus. —
F. Livii. Se Forli. — F. Neronis. Se Lodève. —
F. Popilii. Se Forlimpopoli. — F. Segusitinorum. Se
Feurs. — F. Sempronii. Se Fossombrone.
*Fosforit, mineral., geol., är egentligen
en oren varietet af mineralet apatit (se
d. o.). Numera användes detta namn vanligen
såsom en kollektivbenämning för sådana, sins
emellan för öfrigt ganska olika, bergarter,
hvilka innehålla fosforsyra till sådant belopp,
att de skulle kunna få betydelse i praktiskt
hänseende, när de förekomma i tillräcklig mängd.
A. G. N.
*Fosfornekros. Jfr k. förordn. d. 9 Dec. 1896.
*Fosie, socken. 1,350 har. 1,745 innev. (1895).
*Foss, socken. 9,490 har. 3,468 innev. (1895).
Foss, Harald Frederik, dansk landskapsmålare, f. i
Fredericia d. 21 Aug. 1843, är elev af V. Kyhn och
Konstakademien i Köpenhamn. 1865 började han utställa,
vann 1867 den »Södringske opmuntringspremie»,
blef 1889 medlem af akademiens plenarförsamling och
har vunnit ett ansedt namn såsom landskapsmålare,
i synnerhet genom sina taflor från de jylländska
hedarna. Han har under flere år förestått en
teckningsskola, som besökes förnämligast
af qvinnor. Den kungl. målningssamlingen
i konstmuseum eger 2 bilder af honom.
Ph. W.
Fossa jugularis, Lat., anat. Se Halsgrop.
Fossigni [-sinji]. Se Faucigny.
Fossila skogar l. förstenade skogar, geol., kallas ofta
större samlingar af fossila träd, ehuru benämningen
borde inskränkas till ännu på rot stående stammar
och stubbar, hvilka befinna sig i sitt ursprungliga
läge. Horisontalt liggande stammar, i synnerhet
rotlösa, kunna ofta vara förda till stället från långt
håll såsom drifved. Lager af stubbar äro ej sällsynta
i och under torfmossar och angifva en forntida skog
på mossens yta eller underlag. Analoga stubblager,
med stubbarna omvandlade till brun- eller stenkol,
finnas i alla geologiska system ända ned till
stenkolssystemet, men utgöras i de äldre af dessa
icke af löfträd, utan af barrträd, cykadéer eller
trädartade lummerväxter. Särskild uppmärksamhet
har en fossil tertiär skog, som 1894 uppdagats i
brunkolsgrufvorna vid Gross-Räschen i Niederlausitz
(Brandenburg), tilldragit sig, enär stubbarna
så godt som uteslutande tillhöra den numera till
Nord-Amerika inskränkta sumpcypressen (se d. o.). —
Vid geisrarna i Yellowstone parken i Nord-Amerika
har man konstaterat, att de ännu lefvande träden
småningom i sina nedre delar förkislas och bortdö,
derigenom att det i stammarna uppstigande vattnet i
cellväfnaden aflagrar kiselsyra. Schweinfurth antager,
att äfven den till kritperioden hörande s. k. »stora
förstenade skogen» i Mokattambergen straxt ö. om
Kairo i Egypten stenvandlats genom förmedling af
varma, kiselsyrehaltiga källor. Denna förstenade skog
utgöres ät en stor massa kiselvandlade trädstammar —
dock inga rotstubbar — och stamfragment, hvilka ligga
kringspridda i öcknen. Äfven Arizona, Kalifornien (jfr
Calistoga. Suppl.), Chile m. fl. land äro bekanta för
sina förkislade trädmassor. I många fall torde dock
förkislingen hafva inträdt, först sedan trädet dött
och inbäddats i de omgifvande lagren. Jfr Psaronius.
A. G. N.
Foster [få’stör], Birket, engelsk tecknare och
akvarellmålare, f. 1825, är en älskvärd skildrare
af barnaverlden och för densamma samt har äfven
illustrerat flere skalders verk, såsom Longfellows
epos »Evangeline» (1850), Herberts, Wordsworths,
Goldsmiths poetiska arbeten, dikter af Thomas Hood
(1872), Beatties »Minstrel» o. a. Hans aqvareller,
med hvilka han började omkr. 1860 och åt hvilka
han sedermera egnat sig nästan uteslutande,
framställa landtliga scener och hemta sina ämnen
från barnens lif; de äro behagligt och fint utförda
och åtnjuta stor popularitet, hvartill deras
spridande genom reproducerande konstarter mycket
bidragit. F. har äfven målat några landskap i olja.
J. K–e.
*Fosterfördrifning. Genom 1890 års lag angående
ändringar i strafflagen har straffet för qvinna,
som fördrifver sitt foster, blifvit mildradt,
men deremot ansvaret för den, hvilken med qvinnans
vilja söker fördrifva hennes foster, blifvit skärpt.
J. H–r.
Fosterländska förbundet, en d. 20 Juni 1893 i
Stockholm bildad politisk förening med uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
