Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografiskt blåtryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernvägar af lokalt intresse. Anläggningskapitalet uppgick
till omkr. 14,700 mill. frcs. Spårvägarna hade vid
1895 års slut en längd af 2,275 km. Telegraflinjerna
hade 1892 en längd af 96,125 km. Vid 1893 års slut
funnos 68,463 km. telefonlinier; abonnenternas antal
var 24,795. — Banker och kreditanstalter. Den år 1800
inrättade Banque de France (se Bank. Suppl.) är
landets enda sedelutgifvande bank. Andra mera
betydande bankanstalter med deras inbetalda
grundkapital äro Crédit foncier (104 mill. frcs),
Crédit Lyonnais (100 mill.), Comptoir d’escompte (80
mill.), Banque de Paris et des Pays-Bas (62,5 mill.),
Société générale (60 mill), Société financière de
Paris (52 mill.), Société financière Lyonnaise (50
mill.), Crédit mobilier (40 mill.). Sparkassorna
(Caisses d’épargne) voro 1893 544, med 1,115
filialer och 6,172,480 motböcker, å hvilka voro
insatta 3,140,26 mill. frcs, dessutom Caisse
nationale d’épargne l. postsparbanken, med öfver 2
mill. insättare, hvilka hade en behållning af 610,8
mill. frcs.
Religion. I budgeten 1897 upptogos utgifterna för
kulten till 43,181,653 frcs, hvaraf 41,288
mill. för rom.-katolska kyrkan, 1,5 mill. för de
protestantiska kyrkorna och 206,530 frcs för mosaiska
trossamfundet.
Undervisningsväsendet, särskildt det länge försummade
folkskoleväsendet, har nu att glädja sig åt lifligt
intresse och nitisk omvårdnad. Genom lagen af d. 16
Juni 1881 förklarades folkskoleundervisningen
kostnadsfri och genom lagen af d. 28 Mars 1882
obligatorisk för barn af båda könen från fyllda 6 till
fyllda 13 år. Genom lagen af d. 30 Okt. 1886 förlorade
presterskapet sitt forna inflytande öfver folkskolorna
genom bestämmelsen att till slutet af Okt. 1891 alla
lärare af andliga ståndet skulle vara ersatta genom
verldsliga och religionsundervisningen borttagas ur
skolorna. Parallelt med dessa lagstiftningsåtgärder
gick äfven en betydande höjning af statsanslaget till
folkskolorna; medan detta 1877 utgjorde endast 12,6
mill. frcs, steg det 1893 till 101,6 mill. Resultatet
af den förbättrade folkskoleundervisningen visar
sig bl. a. deri, att de, som icke kunde med
sina namn underskrifva äktenskapskontraktet,
1878 voro pro mille 170 män och 270 qvinnor,
men 1892 endast 89 män och 124 qvinnor. Äfven den
högre qvinnobildningen har tillgodosetts. Före
1880-talet undervisades största delen af flickorna
i de andliga kongregationernas »kloster»; men efter
nämnda tid har staten upprättat ett antal »lycées» och
»colleges» för flickor (1896 ej färre än 63). Antalet
lärarinneseminarier hade 1892 vuxit till 85. — De
katolska teologiska fakulteterna upphäfdes 1885,
men katolska fakulteter (»écoles libres») få under
vissa vilkor finnas såsom privata institutioner.
A. W–g.
Försvarsväsendet har underkastats upprepade
förbättringar, senast genom kaderlagen af år
1893. Infanteriet uppgår numera till 163 reg:ten
(af hvilka 18 på fyra bataljoner, de öfriga på tre
bataljoner) i Frankrike samt 10 reg:ten på 4 (eller 5)
bataljoner i Algeriet (några zuav-bataljoner äro dock
öfverförda till Europa) jämte 32 jägarebataljoner
och 5 lätta afrikanska bataljoner, kavalleriet till
91 reg:ten på 5 sqvadroner,
fältartilleriet till 40 reg:ten med tillsammans
480 batterier jämte 12 bergsbatterier och 16
batterier i Algeriet, fästningsartilleriet till 18
bataljoner om 6 batterier i Europa och 4 bataljoner
om 4 batterier i Algeriet, ingeniörtrupperna
till 21 bataljoner förutom jernvägsreg:tet med
sina tre bataljoner. Trängen har fortfarande 20
sqvadroner i Europa och 4 i Algeriet. Bakom dessa
trupper i första linien komma de 1893 bildade
reservtrupperna, som bestå af 145 infanterireg:ten
om tre bataljoner, 4 zuavreg:ten på fyra bataljoner,
32 jägarebataljoner, 38 kavallerireg:ten om fyra
sqvadroner, 19 fältartillerireg:ten om 12 batterier
jämte fotartilleri, ingeniör- och trängtrupper,
alla bildade af arméns reservs äldre årsklasser
under befäl af hufvudsakligen aktiva officerare. I
tredje linien komma slutligen territorialarméns
trupper. Fredsstyrkan upptages för år 1896
till omkr. 540,000 man (utom gendarmeriet,
officerare m. fl.). — För rekryteringen gäller
rekryteringslagen af år 1889, enligt hvilken alla
tjenstedugliga värnpligtige inkallas till treårig
tjenstgöring, hvarifrån en tredjedel befrias efter
andra året och ett
mindre antal efter första året. Hela tjenstetiden i
linien och dess reserv uppgår till 10 år, hvarefter
de tjenstepligtige tillhöra temtorialarmén i 6 år
och dess reserv i ytterligare 9 år. Rätten att
antagas som ett-års-frivillig är upphäfd. Sedan
1889 skall värnskatt erläggas af det manskap,
som af olika orsaker icke uttages till verklig
tjenst, och utgår denna dels med ett fast belopp,
dels med ett efter enhvars förmögenhet eller
enhvars föräldrars förmögenhet bestämdt belopp.
C. O. N.
Krigsflottan är den största näst Storbritanniens,
och utgifterna för sjöförsvaret hafva ökats nästan
år för år från 1880, då de utgjorde 186 mill.,
till 1895, då 278 mill. francs voro föreslagna i
budgeten. I slutet af 1896 förfogade den franska
marinen öfver 35 slagskepp, 17 pansarkryssare, 14
pansarklädda fartyg till hamnarnas försvar, bland
hvilka de nyaste af typ Tréhouart äfven betraktas
som slagskepp af andra klass, 141 kryssare af olika
typer, avisoångare, torpedokryssare, torpedoaviso
o. s. v. samt 220 torpedobåtar (de inberäknade, som
då voro under byggnad). Bemanningen utgjordes 1896
af 1,898 officerare, 1,330 civile, 37,178 matroser
m. m. samt 3,531 i reserven. Tjenstetiden på flottan
är densamma som i armén.
Författning och förvaltning. Ministèren räknar
f. n. elfva medlemmar: inrikes-, justitie-,
utrikes-, finans-, krigs-, marin-, undervisnings-,
jordbruks-, arbets- och kolonialministrarna
samt ministern för handel, industri, post och
telegraf. Senatens samtliga medlemmar (300)
utses numera, enl. lag af d. 9 Dec. 1884, för nio
år. (Emellertid finnes ännu ett antal »sénateurs
inamovibles», valda för lifstid före ofvannämnda
tid.) Antalet af municipalrådens i senatorsvalet
deltagande elektorer beror på de resp. kommunernas
innevånareantal. Deputeradekammarens ledamöter
(584) väljas enligt lag af d. 15 Febr. 1889,
arrondissementsvis (scrutin d’arrondissement) genom
allmänna, direkta val. För rösträtt fordras att hafva
fyllt 21 år (personer tillhörande den aktiva hären
äro ej röstberättigade eller valbara: större delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
