Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältintendent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Fögderi. F. n. (1897) är deras antal 117. I
Lappmarksfögderiet af Vesterbottens län finnes ingen
häradsskrifvare.
*Föhn. Se vidare Väderlek och Vind.
*Fölene, socken i Kullings kontrakt. 1,667 har. 386
innev. (1895).
Följd, filos., det, som är eller fattas genom ett
annat. Följd är korrelat till begreppet grund (se
d. o.) och fattas i motsvarande olika betydelser,
dels såsom realföljd, d. v. s. en verklighet, som är
genom en annan verklighet (realgrunden), dels såsom
kunskapsföljd, d. v. s. en kunskap, som inses eller
fattas genom en annan (kunskapsgrunden). Liksom grund
bör skiljas från orsak (vilkor för framträdande i
tiden), bör följd skiljas från verkan (en i tiden
framträdande företeelse, som betingas af en annan,
orsaken). S–e.
Följdmeristém, bot. Se Ur-meristem.
Följeceller l. annexceller (T. geleitzellen),
bot., äro de silrören åtföljande parenkymatiska,
protoplasmarika celler, som uppkomma jämte silrören
ur dessas moderceller genom i längdriktningen
ställda väggar. Se vidare Karlsträng. Suppl.
G. A.
Fölkersahm (Völkersahm), Hamilcar von, friherre,
livländsk statsman, f. i Riga 1810, kom såsom egare
af godset Rujen-Grosshof (sedan 1833) till insigt af
de estnisk-lettiske böndernas agrarekonomiska elände
och bildade för afhjelpande af detsamma i början af
1840-talet på livländska landtdagen ett reformparti
samt genomdref såsom landtmarskalk (1848–51)
arrendenas utgörande i penningar i st. f. dagsverken
och grundandet af en bank till att förhjelpa
arrendatorerna att blifva sjelfegande. Derjämte
vidtogos under hans ledning reformer till skydd för
den tyska och lutherska kulturen i landet. Död i
Riga 1856.
*Föllinge, socken. 2,198 innev. (1895). F. pastorat,
3,513 qvkm., omfattar socknarna F., Laxsjö och Hotagen
samt Hotagens lappförsamling.
Fönsternejlikan, bot. Se Dianthus.
*Föra, socken. 3,601 har. 1,107 innev. (1895).
Förbindelsegraf. Se Fästningskrig, sp. 635.
*Förbjudna orter. Afyttringsförbudet berodde före
Kristinas tid ej blott på praxis, utan på uttryckliga
bestämmelser af föregående regeringar,
att den eller den trakten ej finge afsöndras. De
mest omfattande af dessa förbud utfärdades
af Kristinas förmyndare i samband
med godsförsäljningsbesluten 1638 och
1641. Kristina sjelf höll dem föga i helgd.
S. C.
Förblad l. brakteola, bot., kallas ett högblad, i
hvars bladveck en blomma eller ett anlag till en sådan
finnes. G. A.
*Förbränning. Jfr äfven Kolning.
*Förbundsdag. Se vidare Tyskland, sp. 1173.
*Förbundsförsamling. Se vidare Schweiz, sp. 751–752,
och Tyskland, sp. 1173.
Förbundskansler. Se Bundeskanzler. Suppl.
*Förbundspresident. Se vidare Schweiz, sp. 752.
*Förbundsråd. Se vidare Schweiz, sp. 752, och
Tyskland, sp. 1150–51.
Förbundsrätt (T. bundesgericht, Fr. tribunal federal),
Schweiz’ statsdomstol. Se Schweiz, sp. 752.
Förbättringsteori. Se Straffteori.
*Förbön. Jfr Kristologi, sp. 66.
*Fördelning. 1. Krigsv. Svenska armén är sedan d. 1
Jan. 1893 fast indelad i 6 arméfördelningar. Se
Sverige, försvarsväsende. Suppl.
Fördelningsintendent, fältintendent vid
intendenturkåren, som är anställd i en
arméfördelnings stab.
Fördelningsläkare. Se Fältläkarekår. Suppl.
*Fördevind. Om »fördevindsvändning» se Vända.
För efterkommande, sv. Vetenskapsakademiens valspråk.
Föreläsningskurser för arbetare. Se
Arbetareinstitut. Suppl.
Föreningar för ekonomisk verksamhet med syfte
att åt medlemmarna anskaffa lifsmedel eller
andra förnödenheter, eller att afsätta alster af
medlemmarnas verksamhet eller att bereda bostäder
åt dem eller att på annat dermed jämförligt sätt
främja deras intressen kunna förvärfva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter samt söka, kära
eller svara inför domstol eller annan myndighet,
endast om de på ansökning mot stadgad afgift
(10 kr. eller 6 kr.), upptagits i det af K. M:ts
befallningshafvande förda föreningsregister. I detta
(hvartill formulär finnes bilagdt k. kung. d. 18 Maj
1896 ang. föreningsregistrens förande m. m.) införes
bl. a. dagen för stadgarnas antagande, föreningens
firma, föremålet för dess verksamhet, orten,
der styrelsen har sitt säte, styrelseledamöternas
namn och hemvist. Hvad i registret införes skall
ofördröjligen kungöras i tidningarna, och en samling
för hela riket af hvad sålunda kungjorts utgifves
två gånger i månaden i sammanhang med uppgifter
ur aktiebolags- och handelsregistren. Ang. dessa
föreningar, hvilka skola bestå af minst fem ledamöter
och hvilkas ledamöter kunna åtaga sig till visst
belopp begränsad personlig ansvarighet, se vidare »Lag
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet»
af d. 28 Juni 1895, hvilken trädde i kraft d. 1
Jan. 1897. Ingås förbindelse å förenings vägnar,
innan den blifvit registrerad, äro de, som ingått
förbindelsen, ansvariga för densamma.
Föreningen för befrämjandet af Norrlands fasta
försvar, stiftad 1892, har till uppgift att på den
frivilliga sjelfbeskattningens väg arbeta
för tryggandet af Norrlands naturliga
försvarspositioner och vigtiga hamnar. På föreningens
listor hafva tecknats bidrag till ett belopp af
omkr. 300,000 kr., hvaraf till d. 1 April 1897
111,625 kr. 62 öre influtit. Föreningen har med
36,132 kr. bidragit till inköp af mark till en
fästning vid Boden. Hon har genom ströskrifter
sökt hos allmänheten utbreda insigt om betydelsen
för Norrlands försvar af denna orts befästande.
W–k.
Föreningen för gift qvinnas eganderätt, Sveriges
första qvinnosaksförening, konstituerades i Stockholm
d. 6 Febr. 1873, med uppgift att söka få mannens
målsmanskap öfver hustrun upphäfdt och att i detta
ändamål närmast verka för sådan ändring i lagen,
att gift qvinna fick råda öfver all egendom, som hon
ärft eller förvärft. 1886 beslöt föreningen att äfven i
öfrigt främja sådana åtgärder, som kunde bidraga att
förbättra qvinnans ställning i samhället. 1896 uppgick
föreningen i Fredrika Bremer-Förbundet, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
