Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 913-914 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gellivare ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under den mörka tiden af året upplysas arbetsplatserna
af elektriska båglampor, och för hissningar och
transporter i öfrigt användes elektrisk kraft, äfven
elektriskt lokomotiv på vissa utfraktsbanor. Genom
nyare undersökningar har malmarean i G. befunnits vara
betydligt mindre än hvad i hufvudartikeln uppgifves,
men den är dock högst betydande, och malmtillgången
är ovedersägligen särdeles stor. Malmen håller mycket
fosfor, härrörande från inblandning af apatit. Denna
förekommer, såsom det utröntes genom den 1889–91
arbetande s. k. apatitkommissionens undersökningar,
insprängd i malmen eller skarnberget. Malmen är
jernrik, men ett medeltal för jernhalten kan ej
uppgifvas. Halten vexlar nämligen från något öfver 60
proc. till 67 à 68 proc. Fosforhalten vexlar från 2 à
3 till 0,01 proc. Malmen sorteras efter fosforhalten
i A (den fosforfattigaste), B, C och D. Mellangrader
blifva B A. o. s. v. Största delen af malmen
exporteras, hufvudsakligen till Tyskland. Nedanstående
år exporterades följande qvantiteter:

1892	139,000	ton	1894	526,000	ton
1893	261,000	»	1895	384,000	»

Th. N–m.

Gellivare-Dundret. Se Dundret. Suppl.

Gellivare-verken. På grund af särskilda under
slutet af 1700- och början af 1800-talet meddelade
privilegier hade, med hufvudsaklig hänsyn till
tillgodogörandet af Gellivare malmberg, flere
bruk och sågverk uppstått, hvilka försågos
med hemmanslägenheter, betydande skogstrakter,
stockfångstskogar och afverkningsrättigheter. Verken
ökades efter hand och bestodo, då Gellivare aktiebolag
åren 1890–91 (se Gellivare. Suppl.) afslutade sin
verksamhet, af Altappens såg- och jernvalsverk vid
Luleå, Munksunds sågverk vid Piteå, Selets och
Borgfors sågar, Alsters, Selets och Meldersteins
stångjernsbruk samt Selets och Avafors masugnar.
Th. N–m.

Gelsenkirchen, sedan 1875 stad i
preuss. regeringsområdet Arnsberg, Westfalen,
vid statsbanan, v. om Dortmund. 31,582
innev. (1895). Stenkolsgrufvor (ur hvilka årligen
upptagas 400–500 tusen ton), masugnar och öfrig
jernindustri.

*Gelzer, H., dog 1889.

Gemena (af T. gemein, vanlig), boktr. Se Versaler.

*Gemini. Se vidare Tvillingarna.

Gemla, jernvägsstation å linien Vexiö–Alfvesta i
Öja socken, Kronobergs län, 10 km. v. om Vexiö. Der
anlades i början af 1870-talet en fabrik för
tillverkning af leksaker af trä, den första i sin
art i Sverige, men efter en eldsvåda på 1880-talet
flyttades den, med bibehållande af sitt gamla namn,
till Diö på Södra stambanan, i Stenbrohults socken,
vid sjön Möckeln. Den sysselsatte 1894 44 arbetare
och tillverkade under året för omkr. 35,000 kr. En
ny mindre leksaksfabrik har senare anlagts vid
G. Der ligger ock Gransholms pappersbruk, med en
tillverkning af omkr. 220 ton papper, tillhörigt
J. L. Aschans sterbhus.

Gemma, Lat., bot. Se Knopp. — Gemmae bulbi. Se
Lökknoppar. — G:ae pini. Se Tallstrunt.

Gemmula, Lat. Se Fröknopp, Svampdjur, sp. 938,
och Ärftlighet, sp. 541.

Gemsbocken, zool. Se Oryx.

*Gemsjö, socken. Se Jemshög. Suppl.

Gena, Lat, anat. Se Kind.

*Genarp, socken. 6,338 har. 2,066 innev. (1895).

*Genast. — 2. W. K. A. G., afled 1887.

*Genealogi. Bland nya svenska genealogiska arbeten
må nämnas [V. Örnberg:] »Svensk slägtkalender»
(4 årgg. 1884–87) och »Svenska ättartal» (hittills
7 årgg. 1889–96) samt de af F. U. Wrangel och
O. Bergström red. »Svenska adelns ättartaflor ifrån
år 1857» (under utg. sedan 1895).

*Genée. 1. Richard G. Bland hans operetter är vidare
Nanon upptagen på svensk scen (1886). G. har äfven
skrifvit text till operetter (af Strauss, Millöcker,
Suppé, Dellinger). Död i Wien 1895.

*Generalbefälhafvare. Denna benämning har
bortfallit med 1893 års ingång och blifvit ersatt
med arméfördelningschef.
C. O. N.

*Generaldirektör. Styrelsen för statens
jernvägstrafik och Skogsstyrelsen hafva
upphört. Titeln generaldirektör tillkommer
äfven chefen för Kommerskollegium och cheferna
för Lotsstyrelsen och de nyupprättade verken
Jernvägsstyrelsen och Domänstyrelsen samt har
tilldelats den nuvarande landtmäteridirektören och
chefen för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

*Generalgevaldiger. Jfr äfven Krigsfiskal.

Generalife [che-], Sp. (möjligen af Arab. djennat
al-arîf), »byggmästarens trädgård», lusthus;
trädgård; moriskt sommarpalats, t. ex. i Granada,
nära Alhambra.

Generalkonkurs. Se Konkurs.

*Generalkrigskommissarie. Jfr
Arméförvaltningen. Suppl.

*Generallandtmäterikontoret. Af instruktioner
rör. landtmäteriet må utom de anförda nämnas den
af d. 20 April 1725, som uppdrog åt landtmätarna
att verkställa egodelningar — första uppslaget till
skiftesverkets förenande med landtmäteriet — och med
landtmäteriet förenade justeringsväsendet, hvilket
skildes derifrån 1879. — Hos Landtmäteristyrelsen,
som består af landtmäteridirektören (sedan 1879 bär
verkets chef denna titel) och landtmäterisekreteraren,
äro anställda en landtmäteri-fiskal (som utöfvar
tillsyn öfver huru de till landtmäteristaten i länen
hörande tjenstemännen uppfylla sina åligganden),
en aktuarie, som är registrator och ansvarar för det
dyrbara arkivets vård, samt ingeniörer, som revidera
från Kammarkollegium remitterade skattläggningar,
byten, förmedlingar, afvittringar m. m.

*Generalmönstring förrättas numera af vederbörande
arméfördelningschef, inspektören för kavalleriet
(med kavalleriet), generalfälttygmästaren och chefen
för artilleriet (med artilleriet) eller chefen för
fortifikationen (med ingeniörtrupperna) årligen med de
indelta trupperna och hvart tredje år med de värfvade.
C. O. N.

*Generalpoststyrelsen. Nu gällande instruktion är
af d. 4 Juni 1886 med vissa ändringar af d. 31
Dec. 1888. Generalpoststyrelsen utgöres enligt
densamma af generalpostdirektören såsom chef och af
fem ledamöter (byråchefer), af hvilka fyra äro chefer,
en hvar för en af de byråer, som handlägga de till
den egentliga postförvaltningen hörande göromål,
samt en ledamot är föredragande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>