Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Georg, tyska furstar. 8. Waldeck. G. Viktor dog i
Marienbad d. 12 Maj 1893.
George, Lake [lēk djårdsj], sjö i nordöstra
delen af nord-amer. staten New York s. ö. om
Adi-rondack-bergen, 57 km. lång, 1–6 km. bred och ända
till 120 m. djup. Sjön är 119 qvkm. stor, ligger 104
m. öfver hafvet och afflyter vid nordöstra änden
till den 74 m. lägre Lake Champlain. Sjön omgifves
af skogbevuxna berg, som mångenstädes stupa brant
i vattnet, och har 250 öar och holmar. Den besökes
mycket om sommaren af turister och är omgifven af en
mängd hotell.
George [djårdsj], Amara, psevdonym. Se under
Kaufmann, A.
George [djårdsj], Henry, nord-amerikansk
nationalekonom, f. i Filadelfia 1839, var
till en början sättare, begaf sig 1858 till
Kalifornien för att söka guld, egnade sig från
1866 åt tidningsmannayrket samt har sedan 1880
haft sin verksamhet i New York, der han 1887–90
utgaf veckotidningen »The Standard». G. har flere
gånger besökt England, Skotland och Irland samt der,
liksom 1890 i Australien, i föreläsningar meddelat
sina socialpolitiska åsigter. Han har utgifvit
bl. a. Our land and landpolicy (1871), Irish land
question (1881), Social problems (1883; »Sociala
spörsmål», 1884), Protection or freetrade (1886;
»Protektionism eller frihandel», 1887) och
Progress and poverty (1879; »Framåtskridandet och
fattigdomen», 1884), hans förnämsta arbete, hvilket
väckt stort uppseende, i synnerhet i Amerika och
England. Han påyrkar der såsom medel mot fattigdomen
afskaffandet af enskild eganderätt till jord genom
expropriation eller konfiskering af grundräntan (den
s. k. »singletax-teorien»). Jfr D. Davidson: »Henry
George och den sociala frågan» (i »Nord. tidskr.»,
1886).
George Egerton [djårdsj ä’dsjörtön], psevdonym för
den engelska författarinnan Clairmont.
*Georges, K. E., afled i Gotha i Aug. 1895.
*Georgetown. 2. 53,176 innev., deraf knappt 5,000
hvita. Staden är säte för en anglikansk biskop
och en katolsk apostolisk vikarie, har botanisk
trädgård, museum med bibliotek, Queen’s college,
lärareseminarium, ett mönstergillt inrättadt
kolonialsjukhus, sjömanshem m. m. — 5. Stad i
nord-amerik. staten Colorado, på 2,583 m. höjd,
i en vacker dal af Front range. Omkr. 2,000
innev. Silfverbergverk. Sommarkurort. — 6. Se
Caiman-öarna. Suppl.
*Georgia, stat, 154,030 qvkm., hade 1,837,353
innev. 1890, af hvilka 973,462 hvita (11,892 födda
i utlandet) och 863,716 färgade. 1890 trafikerades
6,436 km. vanliga jernvägar och 157 km. elektriska
banor. Enligt den nuvar. författningen, af 1877,
väljes guvernören för 2 år, de 44 senatorerna och
de 175 representanterna likaledes för 2 år. Till
kongressens representanthus sänder staten nu 11 ombud.
Georgia-sundet [djå’rdsjia-], hafssund mellan ön
Vancouver och Britiska Columbia i Nord-Amerika, 240
km. långt, 25–30 km. bredt, står i s. i förbindelse
med San Juan de Fuca-sundet, i n. med Drottning
Charlottas sund.
Georgsstjernan, astr. Se Uranus.
Geotektonik (af Grek. ge, jord, och tekton,
byggmästare), detsamma som arkitektonisk geologi. Se
Geologi.
Geotria, zool. Se Nejonögonfamiljen.
*Geotropi. Se vidare Växter, sp. 41–42.
Gephyrea, zool. Se Stjernmaskar.
*Geppert, K. E., afled i Berlin 1881.
*Gera, hufvudstad, hade 43,544 innev. 1895.
Geranarchus, zool. Se Krontranorna.
*Gerber, K. F. v., öfvertog efter ministern Fabrices
död (Mars 1891) äfven presidiet i ministerkonseljen
och dog s. å.
*Gerdhem, socken. 5,929 har. 2,228
innev. (1895). Annex till Vestra Tunhem.
*Gerdslöf, socken. 2,723 har. 1,049 innev. (1895).
Gerekesson, Jöns. Se Jericksson.
Gergóvia, en svårtillgänglig bergsstad i
Gallien, i avernernernas land, 7 km. s. om det
nuv. Clermont-Ferrand, försvarades med framgång af
Vercingetorix mot J. Caesar år 52 f. Kr.
Gerhard, påfven Nikolaus II:s (se denne) egentliga
namn.
*Gerhardt, Paul, blef 1669 arkidiakon i Lübben
(ej Lybeck) och dog der.
*Gerhardt, E., f. i Erfurt 1813, dog 1888.
*Gerhardt, K. F. Om hans typteori se Kemi, sp. 595.
Gerknäs. Se Lojo 2.
Gerlaksson, Brynolf. Se Brynolf Gerlaksson.
*Germa, M., dog i Paris 1887.
*Germain, A. Ch., dog 1887 i Montpellier.
*Germaner (sp. 1100, r. 1 nedifr.). Marbod förjagades
år 19 och dog 37. Se Markomanner, sp. 948.
Germani [ṡjärmani’], Thomas. Se Guldsmedskonsten,
sp. 233.
Germanisches museum [hårdt g], T., Germanska
nationalmuseet. Se Nürnberg.
Germanium, kem., ett af Cl. Winkler 1886 i mineralet
argyrodit från Freiberg upptäckt grundämne, hvars
tillvaro på teoretiska grunder långt förut varit af
Mendelejev förutsagd (»ekasilicium»). Germanium är
svart, halft metallglänsande, kan kristallisera
i oktaedrar, smälter vid 900° och ger för blåsrör
hvitt beslag, liksom antimon. Det angripes icke af
luften vid vanlig temperatur, men väl vid glödgning,
löses icke af klorvätesyra, men ger med kungsvatten
flyktig klorid. Egentliga vigten är 5,47. Atomvigten,
som tecknas Ge, är 72,3. Germanium hör till de 2- och
4-atomiga grundämnena och är närmast slägt med kisel
och tenn. Föreningar af 2-atomigt germanium äro
föga kända. Det 4-atomiga germaniums oxid, Ge O2,
är ett hvitt och eldfast pulver. Det ger med vatten
en mjölkhvit vätska, som klarnar vid uppvärmning,
men vid afsvalning opaliserar. En del oxid löses i 247
delar vatten vid 20° och i 95 vid 90°. Något egentligt
hydrat tyckes icke finnas. Germaniumoxidsalter äro
icke kända. Kloriden Ge Cl4 är en flyktig färglös
vätska. Hydrokloriden Ge H Cl3 motsvarar kloroform
C H Cl3. Germaniumfluorid ger med fluorkalium
kristalliserande fluosalt Kg Fl6 Ge, motsvarande
kiselfluorkalium. P. T. C.
Gernandt [hårdt g], Christian Emanuel, boktryckare,
bokförläggare, f. i Kalmar d. 28 April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
