Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grisopolis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1882, då stångjernstillverkningen upphörde. Derefter
byggdes tråddrageri och dermed i samband
stående manufaktureringar af tråd, såsom
finare kettingar, nät, duk och stift, möbler,
stängselnät m. m. Drifkraften fås från de
4,5–7,6 höga vattenfallen. Brukets specialitet
är tillverkning af stängselnät och möbler
(af rundt stål). 1895 tillverkades 400,000
kg. jerntråd, 50,000 kg. ketting samt 12,000
kg. diverse jernmanufaktur. Arbetareantalet var
s. å. omkr. 100.
*Grythyttan. 44,743 har. 4,781
innev. (1896).
*Grythytte och Hellefors,
bergslag. 90,316 har. 9,631 innev. (1896).
*Grytnäs, socken (i Hedemora fögderi). 10,525
har. 2,191 innev. (1896). Vid nuv. presterskaps i
G. afgång skall Avesta frånskiljas till eget pastorat.
Gråa ekorren, zool. Se Katt-ekorren.
Grå-dådra, bot. Se Sandhvita.
*Grågås. Sp. 117, r. 3, står Ulftjut läs Ulfljut.
Grå kopparmalm, miner. Se Kopparglans.
Gråkrut, en af ingeniör I. V. Skoglund 1889 uppfunnen röksvag
krutsort, som består af trinitrocellulosa och
salpetersyrad ammoniak.
*Gråmanstorp. 4,392 har. 2,742 innev. (1896).
Grå-pil, bot. Se Sälg.
Gråspinken, zool. Se Gråsparfven.
Grått i grått, målarek. Se Camaïeu.
Gråvide, bot. Se Sälg.
*Gräb, K. G. A., afled i Berlin d. 8 April
1884. — Sonen Paul afled 1892.
Grädde. Se Mjölk, Mjölkhushållning.
Gräddost. Se Ost, sp. 440.
*Grädener, K., dog 1883.
Gräf, Gustaf. Se Graef. Suppl.
*2. Gräfe, A. von. —
Hans son Karl Alfred lemnade 1892 professuren.
Med Sämisch o. a. utgaf han »Handbuch der
gesamten augenheilkunde» (7 bd, 1874–80).
Gräflingssommar. Se Indian summer.
Gräfslårna, zool. Se Ormödlorna.
*Gräfsnäs öfvergick
1897 genom köp i svensk ego.
*Gräfve, socken. 2,242 har. 421 innev. (1896).
Gräfödlorna, zool. Se Ormödlorna.
Grängesberg-Hörken, kapellag, som
år 1892 bildades af en del af Grangärde socken
i Kopparbergs län och en del af Ljusnarsbergs
socken i Örebro län, på hvilka kommuner det ock är
deladt. Den förra delen kallas Grängesbergs-delen,
med 2,296 innev., och den senare
Hörken-delen, med 1,959 innev. (1896). — Inom
kapellaget ligger Grängesbergs station å
Frövi–Ludvika jernväg, 61 km. n. om Lindesberg.
<b>Grängesberg–Oxelösund,</b > trafikbolag, med stort engelskt
kapital, erhöll k. sanktion d. 3 Juli 1896 och har
inköpt Oxelösund–Flen–Vestmanlands samt Frövi–Ludvika
jernvägar, Köping–Hults jernvägsbolags egendom så
när som på bandelen Frövi–Örebro, vidare Grängesbergs
grufaktier och vissa grufvor från Klotens bolag.
Gränsbevakning. Se Gränsridare. Jfr
Kustbevakning.
Gränsnytta, nationalekon. Se Värde, sp. 1593–94.
Gränssträngen. Se Sympatiska nerven.
Gräsa. Se Rikochettering.
*Gräsgård. 1. Härad. 23,187 har. 5,118
innev. (1896). — 2. Socken. 3,413 har. 778
innev. (1896).
Gräsholmen. Se Kristiansö.
*Gräsmark. 40,743 har. 4,161 innev. (1896).
Gräsnate, bot. Se Potamogeton.
Gräsrosten, bot. Se Uredineae.
*Grässe, J. G. T., lemnade 1882 tjensten och dog 1885.
Grästrädet. Se Xanthorrhoea.
Grästång, detsamma som bandtång (se Zostera).
*Gräsö, socken. 11,498 har. 1,403 innev. (1896).
*Grätz, H., afled i München d. 7 Sept. 1891.
Gröber, Maximilian Gustaf, tysk romanist, f. i
Leipzig 1844, blef filos. doktor derstädes 1869 på
grund af en för sin tid betydelsefull afhandling
(Die handschriftlichen gestaltungen der Chanson de
geste »Fierabras» und ihre vorstufen), docent i
Zürich 1871 samt professor 1874 i Breslau och 1880
i Strassburg. G. har af trycket utgifvit bl. a. Die
altfranzösischen romanzen und pastourellen (1872),
Die liederhandschriften der troubadours (1877)
och Vulgärlateinische substrate romanischer
wörter (1884 och följ. år). Han utgifver sedan
1877 »Zeitschrift für romanische philologie»
och sedan 1886, jämte ungefär ett trettiotal
medarbetare, »Grundriss der romanischen
philologie», hvaraf till 1897 utkommit 3 bd.
C. W–d.
*Grödinge. 11,583 har. 1,895 innev. (1896).
Gröna glansfogeln, zool. Se Jakamaren.
*Grönahög. 5,304 har. 676 innev. (1896).
Grönalger, bot. Se Chlorophyceae. Suppl.
Gröna mandlar, farmak. Se Pistacier.
Grönbo, kronopark inom Örebro revir, har skogsskola
sedan d. 1 Juli 1895.
*Grönby, socken. 1,514 har. 1,246 innev. (1896).
*Grönland. Geologi. G. utgöres till största delen
af urberg, der gneis är öfvervägande, granit mindre
vanlig. Den såsom ett stort lins- eller stockformigt
parti i gneisen förekommande kryoliten vid Ivigtut
omgifves på sidorna af en granitbreccia och
uppfattas af Johnstrup såsom en eruptiv massa. Den
på sällsynta mineral, såsom eudialyt o. a., rika
sodalitsyeniten i Julianehaabs distrikt är möjligen
yngre än urberget. En i samma distrikt vid Igaliko
o. s. v. förekommande postarkeisk sandstensbildning,
genomsatt af porfyr- och trappgångar och äfven betäckt
af trappmassor, är antagligen af prekambrisk ålder
och synes erbjuda vissa likheter med dalasandstenen
i Sverige. Troligen af samma ålder äro den mäktiga
sandstensbildningen vid Inglefield Gulf, vissa
bildningar på östra sidan af Robesons kanal,
den röda sandstenen i Scoresbyfjordens inre samt
aflagringarna på norra sidan af Franz Josefs
fjord. Siluriska bildningar äro kända endast från
Washingtons land ö. om Kennedys kanal (79°–81,5°
n. br.). De mesozoiska och tertiära aflagringar, som
förekomma, äro ofta betäckta af basalt, som i form af
lavaströmmar utbredt sig öfver desamma och derigenom
skyddat dem mot förstöring. Jurabildningar äro kända
endast från östra G., nämligen dels växtförande lager
af rätisk ålder vid Scoresbyfjorden, dels marina
lager motsvarande Kelloway-etagen på samma ställe,
dels marina aucella-lager samt dogger längre norrut
(74° 50’).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
