Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönlandsfalken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1869 till München, der han utbildade sig under
Piloty och numera är bosatt. Många af hans taflor
finnas i Sverige. Det största och mest betydande
af hans verk är Völund (i Kölns tafvelgalleri).
O. A. Ö.
*Grötlingbo. 3,445 har. 629 innev. (1896).
Guadalcanal, stad i spanska prov. Sevilla, i en
högdal af Sierra Morena, vid jernvägen
Sevilla–Merida. Omkr. 5,600 innev. Vin- och olivodling. Förr
betydande bly- och silfverbergverk.
Guadalcazar [-kādsar], stad i mejikanska staten
San Luis Potosi, n. ö. om San Luis. Omkr. 13,000
innev. (med hela kommunen). Förr mycket gifvande
silfvergrufvor. Nu erhålles hufvudsakligen
qvicksilfver.
Guadalete, kustflod af omkr. 120 km. längd i spanska
prov. Cadiz, rinner upp på Gerro de S. Cristobal
(1,716 m.), går i sydvestlig riktning och faller
genom två armar ut i Cadiz-viken.
Guadalhorce [-lordse], kustflod af omkr. 125 km. längd
i spanska prov. Malaga, rinner upp på Sierra de Alhama
i prov. Granada, strömmar genom Yeguas högslätt,
bryter sig genom kustbergen
i en trång dalgång (los Gaitanes), af i
Spanien enastående alpin skönhet, och utfaller
4 km. v. om Malaga i Medelhafvet.
Guadalimar, en omkr. 150 km. lång biflod fr. h. till
Guadalquivir, uppstår vid foten af Sierra de Alcaraz
i prov. Albacete, upptager Guadarmena och Guadalen
samt förenar sig nära Jabalquinto med sin hufvudflod.
Guadalupe, ö i Stora oceanen, under 29° n. br., 250
km. från Nedre Kalifornien (Mejico), till hvilket
den hör. Den är hög, bergig och obebodd, omkr. 30
km. lång.
*Guadeloupe hade 167,099 innev. 1894, de öfriga till
guvernementet hörande öarna 23,605 innev. Införseln
hade 1891 ett värde af 20,45 mill. frcs, utförseln
af 29 mill. frcs, deraf för nära 14 mill. koloniens
egna produkter. Till franska deputeradekammaren sänder
guvernementet numera 2 representanter.
*Guajan hade 8,561 innev. 1887.
Guajira [-chīra] l. Goajira, den nordligaste halfön
af Syd-Amerika, v. om Maracaiboviken, omkr. 12,000
qvkm., når i n. ö. i det vulkaniska Serra Macuira
860 m. höjd, men skiljes från Sierra Nevada de
Santa Marta genom stora grässlätter. Nordligaste
udden, Punta Gallinas, ligger under 71° 40’ v. lgd
fr. Greenw., 12° 25f n. br. och är Syd-Amerikas
nordligaste punkt. Halfön, som till 1891 var delad
mellan Columbia och Venezuela, men nu odelad tillhör
den förra republiken, bebos af indianstammen guajiros
(se d. o.).
Gualeguay [-guaj], stad i argentinska prov. Entre
Rios, vid floden G., som 50 km. längre ned mynnar ut
i Paranacito (en sidoarm till Parana), genom jernväg
förenad med den 10 km. längre ned belägna hamnen
Puerto de Ruiz. Omkr. 11,000 innev. Slagterier,
garfverier m. m. samt qvarnrörelse.
Gualeguaychu [-guaisjū], stad och vigtigaste
flodhamnen i argentinska prov. Entre Rios,
vid en segelbar flod med samma namn, hvilken 18
km. längre ned faller ut i Uruguay, midt emot Fray
Bentos. Omkr. 14,000 innev. Ångqvarnar och stor
tillverkning af köttextrakt.
*Gualöf, socken. 1,979 har. 574
innev. (1896). Moderförsamlingens namn är numera
Trolle-Ljungby.
Guanabacõa, stad på Cuba, 7 km. ö. om Havana,
vid jernvägen Habana–Matanzas. Omkr. 28,000
innev. (1887). Hafsbad.
*Guanajuato. 1. Statens areal är 28,462 qvkm.,
med något öfver 1 mill. innev., så att G. har jämte
Mejico och Tlaxcala den relativt största folkmängden
i republiken. — 2. Staden hade 39,337 innev. 1895.
Guanit, miner. Se Struvit.
Guapay [gvapāi] l. Rio Grande, biflod till Madeira
(se d. o.).
Guaporé (Itenez), flod i Syd-Amerika, upprinner på
Serra dos Parecis i brasil. staten Mato Grosso under
14° 40’ s. br., rinner mot s. och n. v., bildande
gräns mellan Brasilien och Bolivia, samt förenar
sig under 11° 55’ s. br. med Mamoré, hvarefter
den förenade floden kallas Madeira. G., hvars längd
beräknas till 1,400 km., är segelbar nästan till sina
källor, åtminstone en del af året.
Guarajuz [-chu’ds], folkstam. Se Guarayos.
Guarda, hufvudstad i distriktet G. (5,557 qvkm.,
250,758 innev., 1890) i portugisiska prov. Beira,
vid jernvägen Figueira da Foz–Villarformoso (vid
spanska gränsen). 4,613 innev. (1878). Biskopssäte.
Guardia, Thomas, president i Costarica (se
d. o. Suppl.).
*Guatemala beräknas nu hafva en areal af 125,100
qvkm., med 1,364,678 innev. (1893), af hvilka 481,945
hvita och ladinos (barn af hvita och indianer). De
oblandade indianerna, som utgöra mer än 2/3 af
befolkningen, tillhöra hufvudsakligen stammarna
maya och quiché (»stora skogens folk»). De senare,
jämte azteker och maya vid spaniorernas ankomst
de mest civiliserade folken i Central-Amerika, nu
betydligt decimerade, men energiskt försvarande sitt
språk, som eger skrifna urkunder (se Mayaspråken),
mot spanskan, bebo sydvestra delen af G. Den
fiendskap, som råder mellan indianer och ladinos,
beror icke så mycket på rasskillnad som på den
sociala klyftan mellan dem. Ladinos åtnjuta en
relativ bildning och göra anspråk på statens
ämbeten och tjenster; indianerna äro arbetare
och föraktade. I andlig odling intager G. första
platsen i Central-Amerika. Elementarundervisningen
är kostnadsfri och obligatorisk. — 1894 beräknades
värdet af införseln till 6,9 och värdet af utförseln
till 20,r mill. pesos, deraf kaffe för 19,4
mill. Jernvägen från S. José till Escuintla har
fullbordats till hufvudstaden Santiago de Guatemala
och skall fortsättas till Puerto Barrios. En
annan linie går från Champerico till Retalhulen,
medelpunkten för stora kaffeplantager, en tredje
från Retalhulen till S. Felipe. Sammanlagdt voro 240
km. fullbordade 1894; under byggnad äro omkr. 300
km., och nya linier äro föreslagna. Telegraflinierna
hade 1894 en längd af 4,252 km. — Ny författning
proklamerades 1879. Kongressen består af en
nationalförsamling af 69 för 4 år genom allmänna
direkta val utsedda ombud och ett statsråd af 13
medlemmar, dels valda af nationalförsamlingen,
dels utnämnda af presidenten. Den sistnämnde väljes
omedelbart af folket för 6 år. I spetsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
