Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldkuren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gullkrage, bot. Se Prestkrage.
Gullpytta, zool. Se Guldbaggar.
Gullrönd, M. Se Guldrand.
Gulltraf, bot., benämning på Oenothera biennis.
Gul luzern, bot. Se Medicago.
Gullö, fordom namn på Gullholmen (se d. o.).
Gullö-fallet. Se Trollhättefallen.
Gullöfors, jernbruk med 2 martinugnar,
stångjernshammare, valsverk och manufakturverk i
Trollhättans socken, Elfsborgs län, på en holme
vid Gullöfallet. Tillverkningen var 1895 1,75
mill. kg. martingöt, 1,46 mill. kg. stångjern och
stål samt plåt, sågblad, filar, maskinhyfveljern,
maskinknifvar, skyfflar, spadar m. m. till ett värde
af omkr. 540,000 kr. Drifkraft äro 10 turbiner om 450
hästkrafter. Antalet arbetare var omkr. 380. Egare
är Ernst Stridsberg, som 1867 anlade ett mindre verk
af dylikt slag i Torshälla, hvarifrån det flyttats till G.
Gul metall. Se Mässing.
Gulmara, bot., namn på Galium verum.
Gul qvicksilfversalva, farmak. Se Citrinsalva. Suppl.
Gultopp, bot. Se Monotropa.
Gultörne, bot. Se Ulex.
*3. Gumaelius, K. A., var representant i Andra
kammaren för Örebro äfven 1882–90 och för Stockholm
1891–93, var kanslideputerad 1876 och 1882–87,
ledamot af bankoutskottet ytterligare 1883–87
och dess vice ordförande 1891–93 samt ledamot af
konstitutionsutskottet vid Maj-riksdagen 1887. Han
insattes 1882 i komitén för ny instruktion för
statsrevisorerna. G. vardt 1887 verkst. direktör för
Allmänna lifforsäkringsbolaget i Stockholm.
*Gumbert, F., dog i April 1896.
Gumbinnen. 1. Regeringsområdet hade 1895 802,340
innev. på en areal af 15,877 qvkm. Det är indeladt i
16 kretsar. — 2. Hufvudstaden hade 13,545 innev. 1895.
*Gumlösa, socken. 2,557 har. 687 innev. (1896).
Gumma (Gummatum, tumor gummosus), gummisvulst,
syphilom, med., är en af syfilis förorsakad svulst,
som räknas till de s. k. granulationssvulsterna
och som efter den olika moderväfnaden kan hafva
ett olikartadt utseende och förlopp. Namnet har
uppstått på grund af den likhet, som innehållet i
vissa af dessa svulster kan hafva med gummislem.
E. Ö.
Gummersbach, stad i preussiska reg.-omr. Köln (Rhenprovinsen),
vid statsbanan. 11,089 innev. (1895). Textilindustri.
2. Gummerus, Karl Johan, finsk författare, af
samma slägt som den föregående, född d. 13 April
1840 i Gamla Karleby, student 1861, filos. magister
1869, lektor vid finska lyceet i Jyväskylä 1875,
har publicerat flere romaner och noveller på finska
språket, t. ex. Ylhäiset ja alhaiset (Höga och låga,
1870). De af honom utgifna populära tidningarna
»Kyläkirjasto» (Bybibliotek) och »Kyläkirjaston
Kuvalehti». (Illustreradt bybibliotek) hafva vunnit stor spridning.
*Gummi. Se äfven Kap-gummi, Marokko-gummi,
Ostindiskt gummi och Senegalgummi. — G. neboued. Se
Senegalgummi. — G. orenburgense. Se Lärkgran.
Gummiresina, farmak. Se Gummiharts. —
G. ammoniacum. Se Dorema. — G. asa foetida. Se
Dyfvelsträck. — G. bdellium. Se Bdellium. —
G. Gutta. Se Gummigutta. — G. myrrha. Se Myrrha.
Gummislem, farmak., med. Se Mucilago.
Gummispeck. Se Kautsjuk.
Gummisvulst. Se Gumma. Suppl.
Gumpetan, gård i Grafva socken, Karlstads härad,
Värmland, n. v. om Skåre jernvägsstation. Döfstumskola.
Gumrik, gumring, provinsnamn på korn.
Gumti, namn på två floder i Indien. Den ena, omkr. 770
km. lång, upprinner i terai i Nordvestprovinserna,
distriktet Pilibhit, blir vid Lakhnau segelbar
året om och förenar sig 27 km. n. ö. om Benares med
Ganges. Den andra, omkr. 100 km. lång, uppstår i
distriktet Tipperah i Bengalen, faller ut i Megna
(nedre Brahmaputra) ofvanför Daudkandi.
Gundestrup. Se Kulla-Gunnarstorp.
Gundovald. Se Merovingerna, sp. 1406–07.
*Gungl, J., dog i Weimar 1889.
Gunib, stad och fästning i rysk-kaukasiska
prov. Dagistan, på en brant klippa af omkr. 2,350
m. höjd, som beherskar floden Karakoi-su, en af
Sulaks källfloder. Omkr. 800 innev. — Jfr Sjamyl.
Gunilla, svensk drottning. Se Bielke 4.
Gunillabergsån. Se Nissan.
*Gunnarp, socken i endast Hallands län. 10,607
har. 1,172 innev. (1896).
*Gunnarsjö, socken. 4,512 har. 759 innev. (1896).
*Gunnarskog. 41,189 har. 5,261 innev. (1896).
*Gunnarsnäs. 2,880 har. 853 innev. (1896).
Gunnarsson, Birger. Se Birger Gunnarsson. Suppl.
*Gunnilbo. 22,409 har. 1,956 innev. (1896).
Gunong, en af Bandaöarna (se d. o., äfven i Suppl.).
Gunter [gö’ntör], Archibald Clavering, nord-amerikansk
författare, f. 1847 i Liverpool, England, arbetade
1867–74 såsom grufingeniör i de vestra staterna,
var derefter fondmäklare i San Francisco och egnade
sig från 1877 i New York åt författareyrket. G. har
blifvit en gunstling hos ungdomen, i synnerhet den
qvinliga, genom sina ganska muntra och »spännande»
romaner, hvilka han med god påföljd sjelf förlagt. Den
första var Mr. Barnes of New York (1887; »Mr Barnes
från New York», 1889, 2:dra uppl. 1890). Äfven
flertalet af hans följande alster finnes i svensk
öfversättning: »Mr Potter från Texas» (1889; 2:dra
uppl. 1890), »Mr de Verney från Paris» (1890), »Miss
Ingen Alls från Ingen Stans» (1891), »Millionflickan»
(1893), »Kungens bankir» (1895), »En qvinnotjusare»
(1896) m. fl.
Guntramn. Se Merovingerna, sp. 1405–07.
*Gura, E., är sedan 1883 anställd vid Münchens
hofteater.
Gurara, oas i nordvestra Sahara (Tuatområdet),
omkr. 2,800 qvkm., med 200,000 innev., besattes 1895 af fransmännen.
Gurdjistan. Se Georgien.
Gurka, bot. Se Cucumis.
Gurkha (Gorkha). Stad i Himalajastaten Nepal,
n. v. om hufvudstaden Katmandu, med omkr. 2,000
innev. G. (Gorkhali) kallas ock den herskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
