Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Güstrow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under hvilka den på nytt blomstrade upp. Ruiner vid
det nuv. Palaopoli. Något n. om G. uppstod i början
af 19:de årh. anläggningen Marathonisi, äfven den
sedan någon tid kallad G., spartanska slättens och
norra Mainas förnämsta exporthamn, som 1889 hade
omkr. 3,700 innev.
Gyula-Fehérvár [djū-]. Se Karlsburg.
Gyulai [djūlaj], Pál, ungersk skald och kritiker,
f. 1826, sedan 1875 professor i ungersk literatur
vid Budapests universitet, utmärker sig i sina
lyriska dikter (ny uppl. 1882) för känsla och
formfulländning. Han har äfven diktat fina noveller,
Vázlatok és képek (Skisser och bilder, 2 bd,
1867). G:s literärhistoriska biografi öfver Vörösmarty
(2:dra uppl. 1879) är framstående, liksom ock hans
studier och kritiker öfver Petöfi (G:s svåger) och
Arany. G. är utgifvare af månadsskriften »Budapesti
szemle». Han är sedan 1870 sekreterare i ungerska
akademiens språkliga och vittra klass och sedan 1881
president för Kisfaludy-sällskapet.
Gyögöfördö [djö-]. Se Mehadia.
*Györy, V., förflyttades 1877 såsom pastor till
Budapest och dog 1885. Till Tegnér-jubileet 1882
utgaf han under titeln »Svéd költökböl» (Från
svenska skalder) en samling af sina öfversättningar
från Tegnér, Runeberg, Franzén, Topelius, Geijer,
v. Beskow, Böttiger, Carl XV, Oskar II, V. E. Öman och
A. G. Virgin. G. var ledamot af ungerska akademien. I
ungerska pressen belyste han under åratal med sympati
och insigt svenska förhållanden.
Gådeå-staden, del af Hernösand.
*Gålsjö. Bruksförsamlingen ingår i Boteå socken.
*Gångart. Se äfven Malm 2.
Gångbergarter, geol. Se Djupbergarter. Suppl.
Gångfötter. Se Foglar.
*Gånggrift. Jfr O. Montelius: »Orienten och Europa»
(i »Ant. tidskr. f. Sverige», bd 13, 1896).
Gångskytte. Se Jagt, sp. 996.
Gångstock, geol. Se Gång 1.
Gångsyn. Se Ledsyn. Suppl.
Gåra. Se Gara.
Gårda, förstad till Göteborg (se d. o. Suppl.).
Gårdar, biskopssäte. Se Garðar.
*Gårdby, socken i Ölands södra mots tingslag. 1,989
har. 414 innev. (1896).
*Gårdeby. 2,929 har. 586 innev. (1896).
*Gårdsby, socken i endast Norrhvidinge härad. 11,318
har. 1,453 innev. (1896).
*Gårdstånga, socken. 1,656 har, 798 innev. (1896),
deraf 1,317 har, 711 innev. i Frosta härad och 339
har, 87 innev. i Torna härad.
*Gårdveda, jordebokssocken och kommun. 750
innev. (1896).
Gås, Hans, biskop i Trondhjems stift. Se Gaas.
*Gåsborn. 24,443 har. 1,909 innev. (1896).
*Gåsevadholm innehafves f. n. (1897) af
frih. O. B. A. Silfverschiöld.
*Gåsinge. 10,815 har. 1,613 innev. (1896).
Gåxsjö, socken (från år 1893) i Jämtlands län,
Hammerdals tingslag. 772 innev. (1896). Annex till
Hammerdal, Hernösands stift, Jämtlands norra kontrakt.
Gå öfver stäf, sjöv. Se Öfver stäf.
Gäddeholm. Se Tureholm.
Gäddnate, bot. Se Potamogeton.
Gädeke [hårdt g]. Se Gaedeke. Suppl.
Gälfötter. Se Kräftdjuren.
Gälgroddjur, zool. Se Stjertamfibier.
Gäll (prestgäll), detsamma som pastorat.
*Gällared, socken i endast Faurås härad. 8,535
har. 905 innev. (1896).
*Gällaryd, socken i endast Östbo
härad. 10,546 har. 1,345 innev. (1896).
*Gällby, socken. 1,624 har. 190 innev. (1896). Annex
till Södra Björke, Kullings kontrakt.
*Gällinge. 3,310 har. 777 innev. (1896).
*Gällstad, socken. 7,565 har. 1,635 innev. (1896).
Bland annexen är ock Södra Säm.
*Gärdesta innehafves f. n. (1897) af
frih. A. O. L. Trolle-Löwen.
Gärdhem. Se Gerdhem.
*Gärds. 1. Härad. Af socknarna kallas numera Åsum
Norra Åsum, Linneröd Linderöd och Sönnarslöf Östra
Sönnarslöf. Till häradet höra inga delar af Häglinge,
Svensköp och Åhus. 64,993 har. 22,432 innev. (1896). —
2. Kontrakt. 65,245 har. 21,526 innev. (1896). Om
några socknars benämning se ofvan.
*Gärdserum, 15,304 har. 2,258 innev. (1896).
Gärds härads jernväg, 45 km. lång, tillhörig
Gärds härads jernvägsaktiebolag, går från
Karpalunds station å Kristianstad–Hessleholms
jernväg till Degeberga, med grenbana från
Efveröd till Åhus. Jernvägen är normalspårig, men
utrustad med svagare öfverbyggnad och i allmänhet
enklare än hvad vid sådana banor är vanligt samt
öppnades för trafik, linien Karpalund–Degeberga
d. 6 Dec. 1881 och linien Efveröd–Åhus d. 18
Dec. 1883. Gärdsbanans tåg framgå jämväl å sträckan
Karpalund–Kristianstad af Kristianstad–Hessleholms
jernväg. J. L.
*Gärdslösa, socken i Ölands norra mots tingslag. 5,156
har. 1,366 innev. (1896).
*Gäsene, härad. Af socknarna benämnes numera Björke
för Södra Björke och Säm för Norra Säm. Till häradet
hör hela Broddarps socken, men ingen del af Borgstena
eller Tämta. 58,461 har. 10,572 innev. (1896).
Gäspkramp. Se Ocedo.
Gäster (Isl. gestir), en klass af den gamla norska
hirden (se d. o.).
Gästningsvederlag, kamer. Se Kronotionde.
*Gödecke, P. A., dog d. 18 Aug. 1890 å Vik invid
Vexiö. Under 1880-talet var han verksam äfven
som literaturkritiker, hufvudsakligen i »Nordisk
tidskrift».
*Gödeke, K., dog 1887 i Göttingen. Hans »Grundriss zur
geschichte der deutschen dichtung» (3 bd, 1859–81)
utkom omarbetad i 6 bd, 1884–95, efter G:s död
fullföljd af andra forskare.
*Gödelöf. 2,015 har. 698 innev. (1896).
*Gödestad. 877 har. 344 innev. (1896).
*Gödningsämnen. 1895 funnos i Sverige 52
benmjölsfabriker (de största äro Sandvik vid
Stockholm och Sörqvarn i Kolbäcks socken) med
ett tillverkningsvärde af 533,500 kr. Dessutom
tillverkades nämnda år omkr. 9,3 mill. kg. sillguano
(i Bohus län), 54,5 mill. kg. superfosfat (vid 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
