Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg-Borås jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsfullmäktige, att man skulle utse män för frågans
utredning. Bland desse gingo meningarna åt två
skilda riktningar, af hvilka ingendera ville
upprätta ett universitet eller en fakultet
med examensväsende. Företrädarna för den ena
riktningen föreslogo en fri högskola, hvars direkta
undervisning skulle anknyta sig till i staden
redan befintliga institutioner (handelsinstitut,
museum), liksom den äfven förutsatte allmänfattliga
föredrag; den andra riktningen åter föreslog en
handelsakademi. Emellertid erhöll frågan ny form
genom en donation af David Carnegie (1887) å 500,000
kr. med vilkor att en högskola skulle inrättas
med fasta lärostolar i någon vetandets hufvudgrupp
(hälst filosofiska fakulteten), och d. 10 Nov. 1887
beslöto stadsfullmäktige upprättandet i denna anda af
Göteborgs högskola. Dennas stadgar antogos d. 20
Dec. 1888 och stadfästes af K. M:t d. 5 April
1889. Dessförinnan hade en ny donation (200,000
kr.) lemnats af Oskar Ekman för att högskolan skulle
kunna träda i verket. Dess första lärare utnämndes
redan 1890, och d. 15 Sept. 1891 öppnades högskolan
af dåv. ecklesiastikministern G. Wennerberg. Enligt
statuterna afser högskolan att meddela vetenskaplig
undervisning och befordra vetenskaplig forskning;
dess styrelse består af en af K, M:t utsedd ordförande, 7 valda
ledamöter (utsedde 4 af Göteborgs stadsfullmäktige,
1 af Vet. och vitt. samh., 1 af Göteborgs museums
styrelse, 1 af de högre läroverkens förenade
kollegier) och högskolans rektor; dess lärare
äro dels ord. professorer, hvilkas utnämning
stadfästes af K. M:t, dels docenter, som förordnas
af styrelsen, men hvilkas förordnande (enligt senare
bestämmelse) stadfästes af universitetens kansler. De
ord. professorerna samt de, som på förordnande
upprätthålla professorsämbeten, utgöra högskolans
lärareråd.
Högskolan omfattar f. n. en filosofisk fakultet,
motsvarande den humanistiska sektionen vid
statsuniversiteten. Sju professorsämbeten äro
inrättade, nämligen i filosofi; historia och
statskunskap; estetik, literatur och konsthistoria;
nordiska språk; germanska språk; romanska språk;
klassiska språk. Dessutom äro docenter anställda
i statskunskap, semitiska språk, nordiska språk,
klassiska språk (två), filosofi, hvarjämte äfven
infödde lärare i moderna språk tillfälligt
äro anställda. De docenter, som ega bestämd
undervisningsskyldighet, äro fast aflönade. Sedan
1895 utgifver högskolan en vetenskaplig »Årsskrift». I
Juni 1893 beviljade K. M:t högskolan sökt
examensrätt på vissa vilkor för filos. licentiat-
och kandidatexamen, juridisk preliminärexamen och
teol.-filos. examen (dock har rätten till examination
i sistnämnda examen på grund af brist på professur
i semitiska språk icke ännu kunnat begagnas). I
sammanhang härmed utfärdades nya af K. M:t stadfästa
statuter af d. 26 Jan. 1894. Studentantalet har under
de senare terminerna varit omkr. 50, utom ett par
tiotal auskultanter, hvarjämte till de offentliga,
för allmänheten tillgängliga föreläsningarna antecknat
sig en mängd åhörare, hvilkas antal för olika terminer
vexlat emellan 400 och 1,100. Vårterminen 1897 var
antalet studenter 46, auskultanter 16 och åhörare
753. Högskolans fonder hafva efter hennes stiftelse
ökats med en »David Carnegie’s
stipendiefond», å 20,000 kr. (gifven af James
Carnegie), en Göteborgs högskolas »Gustat Adolfsfond»,
å 30,000 kr., för utgifvande af högskolans årsskrift
(donerad 1894 af O. Ekman och
O. Wijk) samt »Olof Olofsson Wijks
fond», å 100,000 kr. (donerad 1896 af
O. Wijk och Caroline Wijk). Derjämte
utlofvade O. Ekman 1897 4,000 kr. årligen,
till dess han lemnat ett kapital på 100,000
kr. Sammanlagda beloppet af högskolans
fonder uppgår 1897 till omkr. 2 mill. kr.
K. W–g.
Göteborgs kongl. vetenskaps- och vitterhetssamhälle.
Se Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.
Göteborgs museum tillkom 1861, hufvudsakligen på
initiativ af red. S. A. Hedlund. Ett väsentligt stöd
egde företaget i dåv. landshöfdingen O.
I. Fåhraeus, och bland de stiftande och
ordnande krafterna märktes vidare dåv.
konservatorn för Vet. och vitt. samh:s sedan 1833
existerande Naturhistoriska museum A. W. Malm.
Detta museum och Konstföreningens år 1856 började
tafvelsamling ingingo såsom delar i det nya museet,
som ursprungligen skulle omfatta äfven utställningar
af ortens industriprodukter, något, som dock upphört
under senare årtionden.
Museets hufvudafdelningar äro:
1) Zoologiska afdelningen, som härstammar
från det ofvan nämnda Naturhistoriska museet, är
museets mest fullständiga afdelning och innehåller
rikhaltiga samlingar från alla grupper af
djurriket. Särskildt bemärkansvärda äro den till
öfver 2,500 n:r uppgående svenska och 5,000 n:r
starka utländska fogelsamlingen, hvalsamlingen
(med det bekanta stora preparatet, den s. k. Malmska
hvalen), bohuslänska fisksamlingen, den till öfver
10,000 arter uppgående utländska skalbaggesamlingen
samt den stora samlingen af ryggradslösa
hafsdjur. Bland mera märkliga föremål kunna särskildt
nämnas statsrådet O. I. Fåhraeus’ insektsamling,
tullinspektor J. N. Westrings samling
af svenska spindlar, de af frh. O. Dickson
och A. E. Nordenskiöld skänkta samlingar af
ishafsdjur, rektor C. J. Neumans typsamling af
svenska hydrachnider, ett skelett af den utdöda
Rhytina Stelleri (hemfördt af Vegaexpeditionen från
Beringsön), foglar från Kamerun (hemförda af
d:r Y. Sjöstedt), en i det närmaste fullständig
samling af svenska hymenopterer.
2) Mineralogiska afdelningen, hvars samlingar funnos
till större delen redan i Naturhistoriska museet.
3) Botaniska afdelningen har tillkommit sedan år
1870 hufvudsakligen genom gåfvor, bland hvilka främst
kunna nämnas ett större skandinaviskt herbarium,
samladt af filos. dir J. A. Leffler, ett arktiskt
herbarium, bildadt af växter hemförda och skänkta
af de svenska ishafsexpeditionerna, samt med. d:r
G. Geetes af A. Röhss såsom gåfva öfverlemnade dyrbara
och rikhaltiga herbarium af växter från Europa och
Amerika.
4) Historiska afdelningen, som f. n. räknar
omkr. 4,600 n:r, består af följande 5 hufvudgrupper:
a) arkeologiska samlingar med fornsaker från
förhistorisk period, till större delen funna inom
vestra Sverige, särskildt inom Göteborgs och Bohus
län; b) medeltidsföremål, företrädesvis af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
