Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hajdú Szoboszló ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halonnisos, ö. Se Chilidromia. Suppl.
Halphen, Georges Henri, fransk matematiker,
född 1844, död 1889, blef 1866 artillenofficer och
hade 1873–86 anställning som repetitör vid École
polytechnique. 1886 blef han medlem af Institutet. H:s
arbeten behandla i synnerhet geometriska frågor
samt teorien för differentialeqvationer. Bland de
förra må nämnas hans studier öfver singulära punkter
till plana algebraiska kurvor och framförallt öfver
klassifikationer af algebraiska kurvor i rymden,
der hans arbeten äro af epokgörande betydelse. Inom
teorien för differential-eqvationer har han
utfört vigtiga undersökningar öfver invarianterna
till liniära differentialeqvationer och derpå
grundat metoder för att afgöra huruvida en gifven
liniär differentialekvation låter återföra sig på
någon förut integrerad typ. Han har äfven, i 3 bd,
utgifvit Traité des fonctions elliptiques (1886–89).
G. K.
*Hals, Franz, föddes enl. nyaste forskningar 1580
eller 1581, var sedan 1604 bosatt i Haarlem, dog
derstädes d. 24 Aug. 1666 och begrofs d. 1 Sept. s. å.
J. K–e.
Halsbandsnafvelsvinet, zool. Se Nafvelsvinen.
Halsbury [hå’lsbärri], Hardinge Stanley Giffard,
lord, engelsk jurist, f. 1825, blef advokat 1850,
vann på sin bana stort anseende samt blef 1885
lordkansler och i sammanhang dermed baron H. (han
hette förut Giffard). Han har beklädt
lordkanslersämbetet i Salisburys tre kabinett (Juni 1885–Jan. 1886,
Aug. 1886–Aug. 1892 och sedan Juni 1895).
Halshorn, sjöv. Se Hals 5.
*Halshuggning. 2. Enligt Norges straffprocesslag af
1887 skall halshuggning verkställas medelst fallbila.
J. H–r.
Halske, Johann Georg, tysk ingeniör, f. 1814,
d. 1890, gjorde sig känd företrädesvis genom sitt
samarbete 1847–67 med W. Siemens (se denne) på det
elektrotekniska området. Jfr Induktionsapparater.
Halskota, anat. Se Kota.
Halskragefogelslägtet, zool. Se Penseltungade foglar.
Halskragödlan, zool. Se Krag-ödleslägtet.
Halslödra, sjöv. Se Lödra.
Halso (F. Halsua), kapell under Vetils (se
d. o.) konsist. pastorat. Areal 301 qvkm. land. 1,232
innev. (1895), nästan uteslutande finsktalande.
Halstead [hå’lstädd], stad i eng. grefsk. Essex,
n. v. om Colchester, vid Colne. Omkr. 6,000
innev. Tillverkning af siden och sammet. Omkr. 3
km. n. om H. ligger Little Maplestead med en af de
4 ännu qvarstående engelska rundkyrkorna; 5 km. i
s. ö. ligger Earl’s Colne med ett praktfullt, på
ruinerna af ett gammalt benediktinkloster uppfördt
slott.
Halster, bot. Se Jolster.
*Haltning. 2. Jfr Hoflidanden.
Halvorsen, Jens Braage, norsk literaturhistoriker
och biblioteksman, f. i Bergen d. 7 Mars 1845, blef
student 1866 och, efter att en längre tid hafva
verkat som publicist i »Aftenbladet», »Dagbladet»
och »Ny illustreret tidende», 1883 amanuens
vid universitetsbiblioteket, der han 1895 blef
underbibliotekarie för den norska afdelningen.
Hans hufvudarbete är Norsk forfatter-lexikon 1814–1880,
som började utgifvas 1881 och hvaraf 1897 utkommit
45 hftn (till Schöning). O. A. Ö.
Hamada. Se Hammada. Suppl.
Hamam-Birra, badort i algeriska depart. Alger, 26
km. n. ö. om Miliana. i ett vackert berglandskap, med
mycket besökta saltkällor (40–51° C.) och jernkällor
(af 17° och 75° värme), vackra anläggningar och ett
militärhospital. Ruiner af romerska badorten Aquae
calidae.
Hamam-Meskutin (»de förtrollade baden»), badort,
under regeringens förvaltning, i algeriska
depart. Constantine, 16 km. s. v. om Gelma, vid
jernvägen Bône–Constantine, i en synnerligen vacker
dal, omgifven af 1,000-1,400 m. höga berg. Svafvel-,
salt- och jernkällor af hög värmegrad (ända till 95°
C.). Baden begagnades redan på romarnas tid under
namnet Aquae Tibilitanae.
*Hamar, 4,170 innev. (1891), har gymnasium, seminarium
samt döfstuminstitut (sedan 1882).
*Hamar stift, 52,870 har, hade 227,205 innev. 1891.
Hamateiska inskrifter. Se Chetafolket. Suppl.
*1. Hamberg. N. P., afgick 1883 från
rätts-kemistbefattningen. Han är sedan 1872 led. af
Landtbruksakademien.
*2. Hamberg hade förnamnen Knut Teodor.
Hamberg, Hugo Emanuel, meteorolog, f. i Upsala
d. 6 Jan. 1847, blef student derstädes 1865,
filos. doktor 1872, amanuens vid meteorologiska
observatoriet i Upsala s. å. och docent 1874. Såsom
Sederholmsk stipendiat Juni 1876–Maj 1877 studerade
han anordningarna och verksamheten vid de förnämsta
meteorologiska instituten och observatorierna i Europa
och Förenta staterna. Han kallades 1878 till amanuens
vid statens meteorologiska centralanstalt. Genom
bearbetning i olika riktningar af förnämligast nämnda
anstalts observationsmaterial har H. vidgat kännedomen
om Sveriges klimatiska förhållanden. Härtill har
mycket bidragit det af H. anordnade, hela landet
omfattande system af en mängd privata s. k. tredje
klassens stationer för nederbörd, temperatur
m. m., hvilket sedan 1878 varit i verksamhet. En
sammanfattning af iakttagelserna från dessa och
öfriga stationer har han fr. o. m. 1881 meddelat
i tidskriften »Månadsöfversigt af väderleken i
Sverige». H. har vidare ledt den undersökning
rörande skogarnas inflytande på klimatet, hvilken
varit meteorologiska central-anstalten uppdragen,
och har i Om skogarnes inflytande på Sveriges klimat
(i Domänstyrelsens und. ber. rör. skogsväsendet 1884,
1887 och 1895) redogjort för denna undersöknings
resultat i fråga om skogarnas inflytande på luftens
och markens temperatur, luftens fuktighet, nederbörden
och snötäcket, på samma gång som han lemnat en
framställning af dessa klimatelements fördelning
öfver landet. Bland öfriga arbeten, de flesta
publicerade i Vet. akad:s skrifter, märkas Om den
s. k. luftelektriciteten (1872), Om nattfrosterna i
Sverige 1871–73 (1874), La température et l’humidité
de l’air à différentes hauteurs (1876), Om luftens
olika grad af genomskinlighet i Upsala (1878), Sur
la variation diurne de la force du vent (1880–83),
La radiation des nuages supérieurs (1891). Skrifter
afsedda för en större allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
