- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1069-1070

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannover ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

publikens sida gent emot mästarens verk, uppvisar,
att »icke Wagners musik, utan dennes eget personliga,
teoretiskt polemiska ingripande förorsakat alla
missförstånd». A. L.

Hartmann, Ellen, skådespelerska, född Hedlund i
Stockholm d. 31 Juli 1860, debuterade 1877 å Nya
och 1878 å Dramatiska teatern, åtnjöt derefter
några år undervisning vid k. teaterns elevskola och
uppflyttades på aktrisstat. Hon var en skälmsk och
poetisk Puck i »En midsommarnattsdröm», sann och
muntert verklighetstrogen såsom den fjortonåriga
Gurlii »En räddande engel» (den första af de många
»backfische», som blifvit hennes specialitet,
i hvilken hon står oupphunnen på svensk scen),
en behaglig Siri i »I telefon» o. s. v. 1891–93
utbildade hon sig i Paris och uppträdde t. o. m. på
fransk scen, men erhöll 1893 å nyo engagemang vid
Dramatiska teatern, der hon med framgång uppträdt
i stora courtisane-roller sådana som Froufrou
m. fl. och med betydande konstnärlighet spelat Madame
Sans-Géné,
men äfven väckt högtider af skratt genom
sin öfverdådigt lustiga framställning af barnroller,
såsom Agapetus i »Herr Dardanells upptåg på landet»
och Erika i »Blommor i drifbänk». Fru H. var 1881–91
gift med skådespelaren V. L. Hartman (se denne).

Hartola. Se Gustaf Adolf, finsk socken.

Hartsvin. Se Aleppotall. Suppl.

Hartwell House [härtoell haus]. Se Aylesbury. Suppl.

Harun el-vathik-billah. Se Kalif, sp. 56.

Hásan, kalif (se d. o., sp. 54).

*Hasdrubal. Se Rättelser, bd 18, sp. 842.

*Hase, K. A. von, lemnade 1883 professuren, upphöjdes
s. å. i adligt stånd och dog 1890. Han utgaf
Kirchengeschichte auf der grundlage akademischer
vorlesungen
(3 bd, 1885–94). Hans »Gesammelte werke»
(i 12 bd) började utgifvas 1890.

*Hase, K. W., lemnade 1894 professuren.

Häsebroek [-bruk], Johannes Petrus, holländsk
skald, f. 1812, reformert prest, d. 1896, utgaf
diktsamlingar, bl. a. Poëzij (1837), Windekelken
(1859), Sneeuwklokjes (1878) och Vesper (1887),
hvilka andas en ren religiös stämning, och vann rang
bland den holländska prosaliteraturens moderna
klassiker genom sitt arbete Waarheid en droomen
door Jonathan
(1840; 8:de uppl. 1891), en samling
humoristiska skisser. H. offentliggjorde äfven en
mängd predikningar och föredrag.

*Hasenauer, K. von, var sedan 1884 lärare i
byggnadskonst vid Wienakademien och dog 1894.

*Hasenclever, W., tillhörde tyska riksdagen till
1887. Han dog (sinnesrubbad) 1889.

Haslad vall. Se Holmgång.

*Hasle (Hassled). 7,058 har med inräkning af Enåsa
kapell. 1,133 innev. (1896). H. pastorat tillhör
Mariestads kontrakt.

*Hasle-Bösarp. 402 har. 214 innev. (1896).

Haslund, Otto Karl Bentzon, dansk porträtt- och
djurmålare, född d. 4 Nov. 1842 i Köpenhamn, genomgick
konstakademien, vistades 1873–74 i Italien och fick
1887 utställningsmedaljen för en skämtsam skildring
ur borgarelifvet, Konsert, inköpt för den
k. tafvelsamlingen. 1892 blef han medlem
af akademirådet och fick 1894 titel af
professor. Han har målat en mängd utmärkta
porträtt samt dessutom flere lifliga genretaflor
och väl uppfattade framställningar af djur.
Ph. W.

*Hasner. — 1. L. von A. H. afled 1891. — 2. J. von
A. H. lemnade professuren 1884 och afled 1892.

*Hasse, J. A. — Faustina H., föddes, enl. Burney,
1693.

*Hasse, K. E., lemnade professuren 1879.

*Hassela. 43,800 har. 2,310 innev. (1896). H. tillhör
Helsinglands Norra öfre kontrakt.

Hasselberg, Klas Bernhard, astronom, fysiker, f. i
Vånga församling, Skara stift, d. 3 Sept. 1848, blef
student i Upsala 1866 samt filos. kand. och filos.
doktor 1872. Han antogs s. å. till e. o. astronom i
Pulkova, företog 1873 studieresor till observatorierna
i Vilna, Berlin, Schwerin, Hamburg och Bothkamp,
hufvudsakligen i och för solfotografiska studier,
och ledde såsom chef den astronomiska expedition
från Pulkova, som i Possiet, Amurlandet, observerade
Venuspassagen d. 9 Dec. 1874. Han utnämndes 1875 till
adjunkt-astronom för astrofysik, 1879 till hofråd
och 1883 till äldre astronom för astrofysik med rang
af statsråd. Jämte observatoriets direktor deltog
hau som ombud för Ryssland i den astrofotografiska
kongressen 1887 i Paris. 1889 kallades han till
svenska Vet. akad:s fysiker. Sedan 1890 är han led. af
nämnda akademi och af Vet. soc. i Upsala.

H:s vetenskapliga undersökningar tillhöra
samtliga skilda områden inom astrofysiken och
spektralanalysen. För sina observationer
af Venuspassagen 1874 har han redogjort i
Bearbeitung der photographischen aufnahmen im
Hafen Possieth
(1874). I afhandl. Über die spectra
der cometen und ihre beziehung zu denjenigen
gewisser kohlenverbindungen
har han i historiskt
sammanhang undersökt kometernas spektra. Han har
vidare lyckats uppvisa, att de band, som förekomma i
kometspektra, tydligen äro modifierade kolväteband
och att elektriska fenomen spela en stor rol hos
kometerna. Norrskenets spektrum här han med ungefär
samma resultat som Ångström och Vogel studerat
i Über das durch electrische erregung erzeugte
leuchten der gase bei niedriger temperatur.
Till
den rena fysiken höra hans experimentelt väl
utförda undersökningar öfver vätets, qväfvets och
jodgasens spektra samt Studien auf dem gebiete der
absorptions-spektralanalyse.
Han egnar numera sina
krafter hufvudsakligen åt en fullständig revision
af specielt metallernas spektra, ett arbete af
fundamental betydelse. Han utgår härvidlag från den
förutsättning att endast genom en med stor noggranhet
vunnen kännedom om de jordiska stoffens spektra
kan studiet af himlakropparnas fysiska beskaffenhet
med större framgång fortsättas. Hittills har han i
Vet. akad:s handlingar offentliggjort undersökningen
af brom, krom, titan och nickel. Utom redan omnämnda
arbeten har H. publicerat afhandlingar och uppsatser
af astronomiskt och fysikaliskt innehåll i lärda
samfunds handlingar och facktidskrifter. N. V. E. N.

Hasselberg, Pehr, bildhuggare, född arbetareson
d. 1 Jan. 1850 i Hasselstad invid Ronneby,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free