Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heimdalshö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(45 n:r 1893–Aug. 97), utsänder föreläsare
på landsbygden (1893–Aug. 1897 hade genom
föreningens försorg 218 föredrag hållits), anordnar
aftonunderhållningar med sång och korta föredrag
för den fattigare befolkningen i Upsala (der den
1897 inrättat ett läsrum för arbetare), utsänder
populärvetenskapliga uppsatser till landsortstidningar
m. m. Föreningen räknar (1897) 123 aktiva medlemmar
(studenter), 4 hedersledamöter, 111 »understödjande»
och 121 »adjungerade» medlemmar (personer inom
landet, som på olika sätt främja föreningens
verksamhet). Föreningen utgifver en årsberättelse
och publicerade 1896 en femårsberättelse.
Heimdalshö, bergstopp. Se Norge, sp. 1342.
*Heine. — 2. Heinrich H. Hans dikter utgåfvos af
A. (ej H.) Strodtmann. H:s Buch der lieder är öfvers.
på svenska af H. A. Ring (»Sångernas bok», 1885),
som ock öfversatt »Harzresan» (1889). En marmorbild
af den på sin sjukbädd hvilande skalden (af danske
bildhuggaren L. Hasselriis) finnes sedan 1891 framför
österrikiska kejsarinnans villa Achilleion på Korfu.
*Heinesen, M., var visserligen född på Färöarna
(omkr. 1545), men af norska föräldrar och uppfostrades
i Rödö pastorat, Nordlands amt. Han afrättades i
Köpenhamn (ej i Bergen).
*Heinjoki tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Heinlein, H., afled 1885 i München.
*Heinola. 1. Staden hade 1,387 innev. vid
1896 års början. — 5. Prosteriet tillhör sedan
1897 Nyslotts stift.
*Heinsius, 1. Med D. H:s »rådsvärdighet» förstås att
han 1619 blef svenskt hofråd. — 2. N. H. lemnade
för andra gången ministerposten i Stockholm 1669,
då han begaf sig till Ryssland.
*Heintze, G. V., blef 1889 kapellmästare och
domkyrkoorganist i Lund och dog der d. 10 Jan. 1895.
*Heinze, K. F. Rudolf, afled 1896.
*Heinävesi tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Hejde, socken. 6,340 har. 573 innev. (1896).
*Hejdeby. 2,241 har. 205 innev. (1896).
*Hejnum. 4,517 har. 308 innev. (1896).
Hekatoncheirer (af Grek. hekaton, hundra, och cheir,
hand), Grek. myt., benämning på tre hundraarmade och
femtiohöfdade resar, söner till Uranos och Gaia. Jfr
Aegaeon.
Hektometer. Se Metersystemet.
*Helagsfjället, beläget s. ö. om Sylarna ungefär
under 5° 40’ v. lgd från Stockholm och 62° 48’ n. br.,
uppgifves af K. F. Dusen hafva en höjd af omkr. 1,800
m., är således det högsta bland fjällen i Jämtlands
län och intager såväl genom sin höjd och sina väldiga
dimensioner som genom sin högst egendomliga form
ett anmärkningsvärdt rum bland norra Sveriges
bergjättar. Det ser ut, säger en författare, som
om hela fjället remnat från toppen ända ned till
basen samt dervid ett block af ofantlig storlek
utbrutits ur fjällmassans norra sida, efterlemnande
det tomrum, hvars botten nu fylles af den snötäckta
glacieren med sin morän — den sydligaste glacier i
Sverige. Dalkitteln är af nära nog qvadratisk form och
omgifves på tre sidor af lodräta, fårade väggar, på
sina ställen möjligen 180–240 m. höga. Från glacieren
nedrinner Handölsån, hvarjämte
från den omgifvande, ovanligt höga fjällplatån
nedrinna Neaån mot n. v. till Norge samt Ljungans
båda källarmar mot ö.
*Heland, F. I. von, blef 1897 öfverste och chef för
Jämtlands fältjägareregemente. Nyare operetter af
honom äro Nattlampan (1886) och Ulla Musköt (1890).
*Heldenbuch. »Das neue Heldenbuch», som 1472 utskrefs,
sannolikt ej bearbetades af den från Franken bördige
Kaspar von der Rön (Rhön, Röhn) och en annan
skrifvare, och som i handskrift förvaras i Dresden,
utgafs första gången 1825 af von der Hagen (i 2:dra
bandet af hans »Deutsche gedichte des mittelalters»).
Helena. 1. Hufvudstad i nord-amerik. staten
Montana, 1,389 m. öfver hafvet, vid Prickly Pear,
ett litet tillflöde till Missouri, och vid östra
mynningen af Mullan-passet (1,822 m.), genom
hvilket Norra Pacificbanan går öfver Klippbergen,
tillika station vid Union–Pacificbanan och
S:t Paul–Minneapolis–Manitoba-banan. 13,834
innev. (1890). Staden ligger i ett af de
rikaste grufdistrikt på jorden. I närheten varma
mineralkällor. — 2. Stad i nord-amerik. staten
Arkansas, på högra stranden af Mississippi, 5,189
innev. (1890).
Helene, psevdonym. Se Hülsen.
*Helferieh, J. A. R. von, afled 1892.
Helga högben, zool. Se Phalangium, Spindeldjur,
sp. 253, och Väggspindeln.
Helgalér. Se Galérflotta.
*Helgarö. 2,759 har. 598 innev. (1896).
*Helge. Jfr S. Bugge: »Helge-digtene i den Aeldre
edda, deres hjem og förbindelser» (1896), som
anser, att det första qvädet om Helge Hundingsbane
författats i början af 11:te årh. af en norsk skald
vid det nordiska konungahofvet i Dublin, påverkad
af iriska motiv, samt är yngre än det andra, som,
hopflickadt af flere ursprungl. skilda poem, till
sin hufvudbeståndsdel antagligen ett halft årh. förut
diktats af en annan norsk skald på de britiska öarna.
Helgeandsholmen. Sedan konungen erbjudit sig att
till staten afstå sin nämnda eganderätt till en
del af holmen med vilkor att ett nytt hofstall
byggdes å annan plats för statsmedel, beslöt
riksdagen 1888 att låta uppföra ett hofstall å
Artilleriplanen och derefter å Helgeandsholmen
ett hus för riksdagen (jämte Riksgäldskontoret
och Justitieombudsmansexpeditionen) samt ett för
riksbanken. Detta riksdagsbeslut fastställdes
ytterligare 1891 och 1894. Det nya hofstallet
å Artilleriplanen togs i besittning hösten 1893,
hvarefter man i Nov. s. å. skred till rifning af de
gamla husen å holmen, tills vidare med undantag af
basarbyggnaden och ett ritkontor för de tillärnade
»riksbyggnaderna». Till nya riksdagshuset, hvartill
ritningen utarbetats af arkitekten A. Johansson,
lades grundstenen af konung Oskar II d. 13 Maj 1897. —
Jfr M. Rubenson: »Byggnadsplaner å H. En återblick»
(i »Ord och bild», 1894).
*Helgeandshus. Jfr Lasarett.
Helgedoma-kar. Se Relikgömma.
Helgeflundra. Se Hälleflundra (äfven i Suppl.).
Helgekorsklostret. Se Dalby, kloster.
Helgekors kyrkosocken. Se Mohla. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
