Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernösand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heterocykliska föreningar, kem. Se Cykliska
föreningar. Suppl.
Heterodont. Se Tänder.
Heterolog nybildning, med. Se Hypertrofi.
Heteromeri, kirurg. Se Isomeri. Suppl.
Heteroplasi, med. Se Hypertrofi.
Heteropoda, zool. Se Blötdjur.
Heteroptera, zool. Se Hemiptera, 4.
Heterotaxis, anat. Se Missbildning, sp. 94.
Het Ij, en hafsarm. Se Ij.
*Hetting, M. G., afled i Kristiania d. 3 Jan. 1892.
Heuch [hök], Johan Kristian, norsk biskop och
religiös författare, f. i Kragerö d. 23 Mars 1838,
blef student 1856 och teol kandidat 1861 samt
fortsatte till 1863 sina studier i Leipzig och
Erlangen. Efter att hafva tjenstgjort som lärare
och prest (han var 1865–73 Jörgen Moes adjunkt) blef
han 1875 föreståndare för det praktisk-teologiska
seminariet vid universitetet, der han föreläste
liturgi, homiletik och pastoralteologi, samt
utnämndes 1880 till kyrkoherde vid Uranienborgs kyrka
i Kristiania och 1889 till biskop i Kristianssand. Han
representerade Kristiania (såsom suppleant för Stang)
i stortinget 1890 och (för en tid) 1891. Tillsammans
med Fr. W. K. Bugge utgaf han från 1875 »Luthersk
kirketidende» (sedan 1877 under titeln »Luthersk
ugeskrift»), der han skrifvit en mängd uppsatser. Han
har dessutom utgifvit bl. a. Vidnesbyrd om Kristus
(1887), en half årgång predikningar och den
apologetiska skriften Vantroens væsen (1883).
O. A. Ö.
Heulandit, miner., detsamma som stilbit.
Heurteloups igel [örtolous]. Se Koppsnäppare.
*Heves, komitat, uppkalladt efter köpingen H. (med
omkr. 7,300 innev.), har en areal af 3,878 qvkm. och
233,785 innev. (1890), de fleste magyarer af
romersk-katolsk bekännelse.
*Hexapla. Jfr Montfaucon. — 1896 påträffade presten
G. Mercati i en palimpsest i Milano ett fragment af
hexapla, omfattande 11 af psalmerna i fem spalter
(den första, den hebreiska texten med hebreiska
bokstäfver, saknas).
Hexapoda (af Grek. hex, sex, och pus, fot). Se
Insekter.
*Hexeriprocesser. Sp. 1189, r. 27, läs: A. (ej
J.) Stiernhöök.
Hexqvastar, bot. Jfr Aecidium. Suppl.
Hexört, bot., namn på örtslägtet Circaea (se
d. o. Suppl.).
*Heyden, A. J. T. von, dog i Berlin 1897.
*Heyer. — 2. G. H. afled 1883.
Heyerdahl, Hans Olai, norsk genremålare, född
i Dalarna, Sverige, d. 8 Juli 1857, var 1873–74
elev vid Kristiania målareskola och derefter vid
Münchens akademi. 1878 utställde han i Paris Adam
och Eva (belönt med guldmedalj af 3:dje klassen), blef
s. å. elev af Bonnat och målade Det döende barnet, för
hvilken tafla han fick ett tvåårigt stipendium för en
resa till Florens. Der studerade han 1882–84 de gamle
mästarna. Han har sedan varit bosatt i Kristiania. På
verldsutställningen i Paris 1889 fick han guldmedalj
för Döende arbetare och De två systrarna. 1890 blef
han färdig med F. Nansens landstigning på Grönland.
O. A. Ö.
Heyman, Elias, läkare, akademisk lärare, f. i
Göteborg d. 29 Dec. 1829, blef 1848 student i
Lund, 1855 med. kandidat, 1857 med. licentiat,
1859 kir. magister samt 1877 med. doktor. Såsom
tillhörande den mosaiska trosbekännelsen kunde H. vid
tiden för sina studiers afslutande icke tänka på att
erhålla någon statens tjenst, utan var hänvisad till
privat utöfvande af läkarekonsten. För sådant ändamål
bosatte han sig i sin födelsestad, der han 1862–78
var en mycket anlitad och omtyckt läkare. Derunder
egnade han sig också, antagligen mera än någon
annan svensk läkare på den tiden, åt studiet af och
tillämpningen i lifvet af hygienens läror. Och då
en professur i allmän helsovårdslära inrättades vid
Karolinska institutet, utnämndes han, efter att 1877
hafva speciminerat med Studier i allmän helsovård
grundade på Göteborgs mortalitetsförhållanden
och Renhållningsväsendet i städer ur helsovårdens
synpunkt, 1878 till den förste svenske professor i
hygien. Såsom sådan blef han dock aldrig i tillfälle
att utöfva någon egentlig lärareverksamhet; hans
oaflåtliga ansträngningar att bereda hygienen en
plats bland de obligatoriska undervisningsämnena
kröntes visserligen med framgång, men han afled d. 14
Dec. 1889, innan förordningen härom ännu hunnit
träda i verkställighet. — För att sprida intresse
för frågor rörande den allmänna helsovården stiftade
H. 1881 Helsovårdsföreningen i Stockholm. Bland H:s
skrifter märkas, utom de ofvan nämnda, Skörbjuggens
förekomst i Sveriges fängelser (1880), Om luften
i våra bostäder (1881), Tyfoidfeberns freqvens och
lokala utbredning i Stockholm (1882). Han redigerade
»Bibliotek för helsovård», »Helsovårdsföreningens
förhandlingar» samt »Hygiea» (1881–69). Jfr
nekrolog af K. Linroth (i »Hygiea», 1890).
R. T–dt.
*Heyne, C. G. Om hans dotter Therese se Huber. 2.
Heyne, Moritz, tysk germanist, f. 1837,
e. o. professor i Halle 1869, professor i Basel 1870
och i Göttingen 1883, har bl. a. utgifvit editioner af
»Beowulf» (1863; 5:te uppl. 1888), som han derjämte
metriskt öfversatt (1863), och af Ulfilas (8:de
uppl. 1885). Han har utarbetat bokst. H, I, J, L,
M, R och början af S i bröderna Grimms »Deutsches
wörterbuch» samt skall utarbeta bokst. N, W och
Z. H. utgifver äfven en mindre »Deutsches wörterbuch»
(sedan 1889).
*Heyse. — 2. Paul J. H., har efter 1881 utgifvit
ytterligare tio novellsamlingar, senast Melusina und
andere novellen (1895; »Melusina med flera noveller»,
s. å.). Äfven sitt dramatiska författareskap har han
med stor ifver fortsatt. Hans tredje stora roman,
Merlin (1892), är riktad mot naturalister och
materialister, men saknar poetisk friskhet. 1895
utkom en ny roman af H.: Über allen gipfeln. En
större samling af H:s noveller utgafs i ny svensk
öfvers. 1886–89 i 9 bd.
Heyst. 1. Badort i belgiska prov. Vestflandern,
vid Leopoldkanalens mynning i Nordsjön, genom
jernväg förenad med Brügge. Omkr. 2,500 innev.,
till större delen fiskarefamiljer. Såsom badort
besökes H. af omkr. 3,000 pers. årligen. — 2. H. op
den berg, köping i belg. prov. Antwerpen, vid floden
Nethe. Omkr. 5,500 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
