Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkat för sin vetenskap. Genom sitt eget varma
intresse för henne och genom sin förmåga att väcka
andras har han också gifvit de historiska studierna i
Upsala stark fart. Äfven i den politiska diskussionen
har H. gjort sina inlägg. — H. har utöfvat
ett mångsidigt författareskap på det historiska
området. Bland hans skrifter må nämnas Semiterna
(i »Ill. verldshist.», utg. af E. Wallis, 1875),
Statsreglering och konungamakt (i »Sv. tidskr.»,
1874), Skandinavisk laghistoria (derst. 1876),
de i »Hist. bibl.» förekommande uppsatserna
Antinormannismen i den ryska historieskrifningen
(1879), Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen
ang. Jakob De la Gardies fälttåg (1879–80)
och Ur brefvexlingen emellan konung Johan III
och tsar Ivan Vasilievitsch (1880), vidare En
rysk emigrant i Sverige för tvåhundra år sedan
(den bekante Kotosjichin; i »Hist. tidskr.», 1881;
öfvers. på ryska i kejs. vet. akad. handl., 1882),
Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till
det habsburgska huset 1589–1604 (derst., 1883), Om
förhållandet emellan landslagens båda redaktioner
(i »Ups. univ:s årsskr.», 1884), Till belysning af
Polens nordiska politik före och efter kongressen
i Stettin 1570 (s. å.), Sigismunds svenska resor
(s. å.), Öfversigt af Sveriges ställning till
främmande makter vid tiden för 1772 års statshvälfning
(s. å.), De äldsta svensk-ryska legationsakterna
(s. å.), Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter
svenska förebilder (i »Hist. tidskr.», s. å.),
Rysslands omdaning (2 hftn, oafslutadt, 1888–89),
Storpolitiska villobilder från Frihetstiden (1889; i
»Nord. tidskr.»), Rysslands orientpolitik och Sverige
(i »Ny sv. tidskr.», 1890), Rysslands historia
(i Nordisk Familjebok, s. å.), Ryssland under
nordiska krigets återverkan (i »Nord. tidskr.»,
1892), Helsingelif under Helsingelag (1893),
Inledning till Skandinaviens historia (s. å.) och
Sveriges statsskick under reformationstiden (s. å.),
bägge utgörande »grundlinier till föreläsningar»,
Rysslands äldsta tsardöme (i »Ny sv. tidskr.», 1894)
och Medeltidens statsskick omkr. 800–1350. Valda
texter (1895). Under åren 1875–76 utgaf H. först i
förening med H. Forssell, sedermera ensam »Svensk
tidskrift», och 1892–96 var han en af redaktörerna
för den i tvångsfria häften utgifna publikationen
»Svenska spörsmål».
Hjörleif. Se Ingolfr Arnarson.
*Hjörungavåg. Slaget stod 994.
Hlaðir, Fornn. Se Lade.
Hlassa, hufvudstad i Tibet. Se Lha-sa.
Hlér, Isl. Se Lä.
Hlésey, Isl. Se Læsö.
Hlubczyce, det tsjechiska namnet på Leobschütz.
*Hoangho. Den största förödelse H. i historisk tid
anställt egde rum våren 1887, då floden genombröt sina
dammar ofvanför Kaifong och tog sydöstlig riktning
ned till Hevei-ho med samma mynning, som den hade
före 1852, ödeläggande mer än 30,000 qvkm. land
och dränkande minst 2,5 mill. menniskor, hvarjämte
millioner omkommo genom hungersnöd. Två år användes
på uppkastning af dammar, då ett nytt genombrott
inträffade 1889, som förstörde ytterligare 165,000
qvkm. land samt 800 städer och byar.
*Hobart, A. Ch., afled 1886 i Milano.
Hobart, stad. Se Hobart Town. Suppl.
*Hobart Town heter sedan 1881 Hobart och hade 24,905
innev. 1891 (medförstäderna 30,600). Staden är säte
för en anglikansk och en katolsk biskop, har ett
universitet (endast examensanstalt), flere colleges,
en teknisk skola och andra bildningsanstalter. För
sitt svalare klimat besökes staden om sommaren mycket
af befolkningen på det australiska fastlandet.
*Hobbes, Th. Se vidare Bibelkritik. Suppl.
*Hobergsgubben. Vådevillen är af L. A. Weser.
*Hoboken hade 43,648 innev. 1890, deraf 17,364 födda
i utlandet (omkr. 10,000 i Tyskland). H. skall 1898
förenas med New York till ett stadssamhälle. Der hafva
Hamburg-amerikanska ångbåts bolaget och Norddeutsche
Lloyd sina varf.
Hoboken, kommun i belgiska prov. Antwerpen,
nära Schelde, vid skärningen af statsbanorna
Antwerpen–Boom och Antwerpen–Vieux-Dieux. Omkr. 7,000
innev. Skeppsvarf.
*Hoby, socknar. 1. Bräkne-H., i Blekinge län. 18,109
har. 5,628 innev. (1896). — 2. Östra H. (Hofby), i
Kristianstads län. 1,638 har. 2,122 innev. (1896). —
3. Vestra H., i Malmöhus län. 765 har. 391
innev. (1896).
*2. Hochschild, K. F. L., blef 1848 student i Lund
(ej i Upsala). Han afböjde 1883 ett erbjudande att
blifva statsminister (efter A. Posse), och erhöll
på begäran afsked från utrikesministerämbetet
d. 25 Sept. 1885. H. tillhörde Första kammaren
t. o. m. 1886. Han blef 1887 ordförande i Sveriges
allmänna exportförenings styrelse. Han är ledamot
af Mus. akad. (1866) och Landtbruksakad. (1888). Han
har författat Desirée, reine de Suède et de Norvège
(1888, svensk öfvers. 1889) och utgaf 1897 »Några
blad af Rutger Fredrik Hochschilds anteckningar
(Armfeldtska konspirationen).»
*Hochstetter, Ch. F. v., afled 1884.
Hockey [hå’cki], Eng., ett engelskt bollspel,
som spelas äfven på isen. En H.-klubb stiftades i
Stockholm 1896.
Hodeida, befäst turkisk stad i arabiska landskapet
Jemen, vid Röda hafvet. Omkr. 25,000 innev.,
deribland många judar, greker, engelsmän, fransmän
och italienare. H. är medelpunkten för utförseln af
kaffe, som odlas i stora plantager ända till trakten
af Sana, äfvensom af bomullsväfnader, perlor, senna,
myrrha m. m.
*Modell, F. O. L., dog på Lemshaga å Värmdön d. 25
Maj 1890.
Hodgson [hå’djsjön], Brian Houghton, engelsk
Buddha-forskare, f. 1800, d. 1894, var tjensteman
i Indien från 1819 och engelsk resident vid hofvet
i Nepal 1833–43. Han upptäckte redan 1824 i Nepal
buddhaismens på sanskrit affattade originalurkunder
och skänkte kopior af dessa heliga skrifter till olika
land i Europa, hvarigenom en säker grundval lades for
Buddhaforskningen (jfr Buddha, sp. 1291). 1835 erhöll
H. såsom gåfva af Dalai-lama i Tibet två exemplar
(unika i Europa) af tibetanernas encyklopedi
l. samfällda andliga och verldsliga literatur
(i 334 bd). Dessa oskattbara urkunder hafva först
på senare åren börjat grundligare genomforskas af
orientalister. H. författade värdefulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
