Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holtsljunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1878 upphäft lagens bestämmelser om morgongåfva.
J. H–r.
Hora, bergstopp. Se Beskiderna. Suppl.
Horatio, psevdonym. Se Wieselgren 3.
Horatius Tubero, psevdonym. Se La Mothe le Vayer.
Hordeolum, Lat. Se Vagel. — H. internum. Se
Chalazion. Suppl.
Hořic. Se Horitz.
Horisontal-ur. Se Solur.
*Horla, socken i Kullings kontrakt. 2,135 har. 452
innev. (1896).
Horleta, horletta, bot. Se Sminkrot.
Hormus. Se Ormus.
*Horn. 1. Socken i Skaraborgs län. 1,821 har. 611
innev. (1896). H. pastorat tillhör Mariestads
kontrakt. — 2. Socken i Östergötlands län. 19,374
har. 2,570 innev. (1896).
*Horn, svensk adlig ätt, »är enligt all sannolikhet
en rent svensk-finsk slägt med anor från slutet
af 1300-talet». Jfr K. H. K[arlsson]: »Strödda
genealogiska anteckningar» (i »Sv. autografsällsk:s
tidskr.», II, s. 70; 1891).
*8. Horn, G. Slaget (sp. 1507, r. 11) stod
vid Nördlingen. — H:s Bref till rikskansleren
A. Oxenstierna, omfattande åren 1625–54, utgåfvos
1897 af Vitt. hist. o. ant. akad. genom P. Sondén
(i »Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och
brefvexling. Senare afd.», bd 8).
*12. Horn, A. B. (rad 17). Det var Karl af Lothringen,
som vann segern vid Mohács 1687.
*17. Horn, K. F., föddes d. 11 Mars 1791 och
blef 1808 adjutant. Hans Minnen ur min lefnad
(omfattande tiden 1791–1852) trycktes 1892 i
»Hist. tidskr.» (12:te arg.) och äro af vigt för
historien om unionens uppkomst.
*Horn (af Rantzien). Ätten utgick på svärdssidan 1892.
*1. Horn, H. R., föddes 1651. Han frigafs ur ryska
fångenskapen först 1714.
*Horn, Johan von. Jfr A. O. Lindfors: »Några ord om
J. v. Hoorn, hans lif och verk» (1895).
*Hornaryd. 2,741 har. 400 innev. (1896).
*Hornborg, A. J., dog i Borgå d. 8 Dec. 1883.
*Hornborga, socken i Billings kontrakt. 1,698 har. 395
innev. (1896).
*Horneman. — 3. Emil Kristian H., har bland
körverk komponerat Kalanus. Hans opera Aladdin gafs
i Köpenhamn 1888 med A. Ödmann i titelrollen.
*Hornemann. — 2. K. J. E. H. afled d. 16 Juni 1890.
Hornfisken, zool. Se Näbbgäddslägtet.
Hornik, M. Se Vendiska literaturen.
Hornlärkslägtet, zool. Se Lärkorna.
Hornperlhönan, zool. Se Perlhönsslägtet.
Hornserf, bot., namn på örtslägtet Ceratophyllum.
Hornsvampar, Ceratospongiae. Se Svampdjur.
Horntistel, bot., ett annat namn på vägtisteln
(se Tistel).
*Horred. 4,420 har. 1,294 innev. (1896).
*Horrocks, J., föddes sannolikt 1617.
*Horror vacui. Jfr Torricellis försök.
*Horsens hade 1896 18,736 innev, och är stadt i
stark tillväxt.
*Horsford, E. N., dog 1893.
Horsham [hå’rsjöm], stad i engelska grefsk. Sussex,
vid floden Arun, n. om Brighton. Omkr. 8,000 innev.
Horst, geol. Se Omberg, sp. 229.
*Horten hade 6,536 innev. 1891.
*Horváth, B., genomdref kroppsstraffens (ej
dödsstraffets) afskaffande.
Horven, hafsvidunder. Se Kraken.
Horwich [hå’rridsj], stad i engelska
grefsk. Lancaster, 27 km. n. v. om
Manchester. 12,850 innev. (1891). Bomullsindustri,
pappersfabrikation. Stenkolsgrufvor.
Horwitz, Carolina. Se Östberg.
*Hosea. 1. Jfr K. Loftman: »Öfversättning och
kommentar till profeten Hoseas bok» (1896).
*Hosjö hade 2,551 innev. 1896.
*Hospital. Enligt k. stadgan ang. sinnessjuke d. 2
Nov. 1883 äro statens anstalter för sinnessjuke
dels hospital (kuranstalter), dels asyler
(vårdanstalter). Å de förra intagas sinnessjuke, som
anses kunna till helsa återställas eller förbättras,
som visat sig vara samhällsvådliga, och de, hvilkas
sinnesbeskaffenhet till följd af offentlig myndighets
beslut skall för rättsmedicinska frågors besvarande
närmare undersökas, derest sådan undersökning pröfvas
böra å hospital ega rum. Å asyl intagas sådana vid
hospital vårdade, som enligt direktionens beslut böra
till asyl öfverflyttas, de af fallandesot besvärade,
som anses icke kunna i hemmet behörigen vårdas,
öfriga sinnessjuke, som, utan att vara föremål för
behandling å hospital, likväl äro i behof af vård
å offentlig anstalt, samt, om utrymmet medgifver,
sådana från barndomen sinnesslöa (idioter), för
hvilka såsom våldsamma eller opålitliga icke kan i
hemmet beredas ändamålsenlig vård. Inom hvarje län
skall vid något af dess lasarett beredas tillfällig
vård för sinnessjuke. Öfverstyrelse för hospital och
asyler är Medicinalstyrelsen. Vid hvar och en af dessa
sjukvårdsanstalter handhafves närmaste förvaltningen
af en direktion, bestående af landshöfdingen i
länet (vid Stockholms hospital överståthållaren)
såsom ordförande, 4 af K. M:t utnämnda ledamöter
samt öfverläkaren. Visby hospital, lasarett och
kurhus hafva fortfarande gemensam direktion som
förut. Asyl, som är belägen i närheten af hospital,
må kunna ställas under förvaltning af direktionen för
samma hospital. 1894 funnos följande statens anstalter
för sinnessjuka: Göteborgs hospital med 175 platser,
Hernösands med 225, Kristinehamns med 300, Lunds med
354, Lunds asyl med 836, Malmö asyl med 175, Nyköpings
hospital med 114, Piteå hospital och asyl med 300,
Stockholms hospital med 270, Upsala med 446, Vadstena
med 384, Vexiö med 220 och Visby med 30 platser. Sedan
1880 hafva således tillkommit Kristinehamns hospital,
som öppnades d. 1 Juli 1887, Lunds asyl, som öppnades
d. 1 Maj 1891, och Piteå hospital och asyl, som hösten
1893 kunde mottaga sina första patienter. Antalet
platser var 3,832, men då enligt presterskapets
uppgifter antalet sinnessjuke i riket var 8,272
och antalet idioter 6,625, tills. 14,897, kunna
knappt 26 proc. rymmas i statens vårdanstalter. År
1894 vårdades i dessa 4,273 sjuka (2,291 män, 1,982
qvinnor). Sammanlagda kostnaden för den egentliga
sjukvården uppgick till 1,505,059 kr., utgörande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
