Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyllning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Hyllning. Se vidare Tro- och huldhetsed.
Hylobius abietis, snytbaggen. Se Snabelbaggar.
*Hyltén-Cavallius, G. O., dog d. 5 Juli 1889 på
Sunnanvik.
Hylteskans. Se Ulfsbäck.
*Hyltinge. 8,004 har. 1,307 innev. (1896).
Hymenula clavus, bot. Se Mjöldryga.
Hymir, Fornnord. Se Hyme.
*Hyoemoschus, oriktig form för Hyaemoschus.
*Hyperemi. Se äfven Blodstockning. Suppl.
Hypermetra gigas. Se Kolibrierna.
Hypersten-andesit, geol. Se Dellenit. Suppl.
Hyphasis, Lat. Se Hyfasis.
*Hyphomycetes. Se vidare Bakteriologi. Suppl.,
sp. 515.
*Hypnos. – 2. Med. uttalas hypnōs.
*Hypnotism. Tre teorier hafva hittills sökt göra
sig gällande vid förklaringen af de hypnotiska
företeelserna: 1. Den mesmerska, som antager tillvaron
af ett yttre, osynligt agens, ett fluidum, som
strömmar öfver från operatören på den opererade. Denna
teori är nu fullständigt öfvergifven. 2. Den i rak
motsats till den nyssnämnda stående, först af Braid
formulerade, sedermera af Liébeault och Bernheim i
Nancy i hela dess betydelse och alla dess praktiska
konseqvenser fattade teorien om suggestionen (den
s. k. Nancy-skolan), hvilken förklarar uppkomsten
af alla hypnosens företeelser derigenom att man
först uppväcker mot den svarande föreställningar,
särskildt fantasiföreställningar. Ändamålet uppnås
lättast och säkrast derigenom att hypnotisören
medelst det talade ordet förklarar, att det och
det inträffar just nu, att det redan är för handen
eller att det genast skall inställa sig. Detta
kallas »suggestion». Ingifver en menniska sig
sjelf något, benämnes detta »autosuggestion». 3. En
tredje teori, som skulle kunna kallas den somatiska
(af Grek. soma, kropp) till skillnad från den sist
nämnda, den psykologiska, intager en medelställning
mellan de båda föregående. Den har först blifvit
framställd af Charcot (den s. k. Salpêtrièreskolan),
som antog, att genom fysiska retningsmedel af
mångahanda slag de hypnotiska företeelserna kunna
framkallas. Charcot antog metallers inverkan på
kroppen, den s. k. transfert m. m., och ansåg, att
genom olika mekaniska retningsmedel bestämda, typiska
s. k. hypnotiska stadier kunna framkallas. Hypnosen är
vidare enligt denna åsigt någonting patologiskt och
räknas till nervsjukdomarna, de s. k. nevrosorna,
samt saknar egentlig betydelse för den praktiska
medicinen. Denna teori vindicerade en tid ensamt åt
sig »vetenskaplig» betydelse, antagligen af det skäl,
att den trodde sig finna endast »somatiska» tecken
der, hvarest det missförstådda själstillståndet
var det vigtigaste att studera, och lemnade med
förakt detta senare å sido såsom ej tillhörande
området för vetenskaplig forskning. Numera räknar
den bland sakkunniga inga anhängare. Mot den en tid
allsmäktiga Salpêtrièreskolans satser, sådana dessa
dogmatiskt formulerades af Charcot och hans lärjungar,
började först inom Frankrike sjelft en opposition,
af Nancy-skolan; äfven i Tyskland och andra land har
småningom inträdt ett omslag i samma riktning. De af
Mesmer och Charcot och till en del äfven af
Braid uppställda teorierna jämte de till grund för
dessa liggande metoder för hypnosens frambringande
hafva förlorat all tilltro och måst vika för
suggestionsläran, som alltmer utvecklats genom
Nancyskolan. Psykofysiologien har kunnat år
från år gifva denna nya lära en allt fastare
vetenskaplig grund. Frågan om berättigandet af
hypnotismens användande i läkarekonsten står i
samband med utbildandet af en rationel metodik,
d. ä. ett förfarande, som under inga omständigheter
kan medföra någon skada, men som deremot visat
sig kunna skänka hjelp och lindring i mångahanda
sjukdomar. Salpêtrièreskolans metodik var för de
sjuka i hög grad afskräckande och farlig, under det
att Nancyskolans är motsatsen. Just på grund af att
man numera allmänt använder Nancyskolans metod har
hypnotismens användning i läkarekonstens tjenst fått
en icke anad utveckling. En hel mängd klinici och
läkare från alla land, som dagligen använda hypnosen,
hafva helsat den som ett välkommet och i många fall
som ett öfverlägset läkemedel, hvilket kan finna
användning der, hvarest allt annat förgäfves förut
blifvit försökt. Otto G. Wetterstrand.
Hypoderma, zool. Se Styngflugor.
Hypoklorin. Se Klorofyll.
Hypophysis cerebri, Lat., anat. Se Hjernbihang.
Hypostyl (af Grek. hypo’, under, och stylos, pelare),
betäckt pelaregång. Se Tempel, sp. 1549.
*Hypoteksbank (sp. 209). Årliga inbetalningen
(annuiteten) å hypotekslånen är f. n. (Okt. 1897):
| Procent | (deraf ränta). | Amorteringstid. | |
| a) 5 3/4 | (5) | 40 3/4 | år |
| b) 5 | (4 3/4) | 63 1/2 | » |
| c) 6 | (4) | 27 | » |
| d) 4 3/4 | (4) | 47 | » |
| e) 4 1/2 | (4) | 55 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
