Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella kriminalistföreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
263 fabriker 1,016,100 spindlar och 28,012
mekaniska väfstolar samt 71,788 arbetare; 87
proc. deraf kommo på linnefabrikerna. Jernvägarna
hade vid 1896 års början en längd af 5,105 km. och
kanalerna 980 km. Antalet på I. hemmahörande fartyg
1891 var 1,168, med en drägtighet af 256,439 tons,
deraf 283 ångfartyg. Införseln från utlandet hade
1895 ett värde af 8,758,000 pd, men den direkta
utförseln är helt obetydlig (310,000 pd s. å.),
enär utförseln af irländska produkter förmedlas
nästan uteslutande genom firmor i Liverpool och
Glasgow. — I jämförelse med England kan I. kallas
ett fattigt land, om än förhållandena betydligt
förbättrats sedan hungersnöden på 1840-talet. Det
i sparbankerna innestående kapitalet har
1851–92 ökats från 1,359,100 till 6,196,750 pd; den
skattepligtiga inkomsten uppgick 1862 till 23,5
mill. pd, 1892 till 31 mill., ehuru förstnämnda
år inkomst öfver 100 pd, sistnämnda år sådan öfver
150 pd ej medräknats och folkmängden minskats från
5,775,000 till 4,704,750 pers. Arfsskatt betalades
1871 af 7,5 mill. pd, 1892 af 14 mill. pd. Om än
dessa tal angifva, att befolkningen blifvit mera
välbergad, har antalet fattiga icke minskats såsom i
Storbritannien, utan tvärtom vuxit i förhållande till
folkmängden. 1861 erhöllo 50,683 fattiga understöd
(deraf 10,422 arbetsföra vuxna), 1871: 74,692,
1881: 109,655 och 1893: 102,865 (6,272 arbetsföra)
och kom nämnda år 1 fattig på resp. 114, 72, 47
och 45 innev. — Förvaltning. Antalet deputerade,
som I. sänder till britiska parlamentets underhus,
är fortfarande 103, men af dessa väljas efter den
sista valreformen (1884–85) 85 för landsbygden,
16 för städerna och 2 för universiteten. Angående
valrätt och valbarhet se Storbritannien, sp. 664. —
När I. förenades med Storbritannien till ett
konungarike, bestämde man, att det skulle betäcka
13,3 proc. af de gemensamma utgifterna, men nu
utgör dess bidrag endast något öfver 8 proc.;
1894–95 betalade I. nämligen 7,992,000 pd till
statskassan, hvaraf dock öfver 5,7 mill. pd utgåfvos
i I. sjelf. — Undervisningsväsendet. Folkskolorna stå
sedan 1845 under uppsigt af en komité (commissioners
of national education), hvars medlemmar (20, till
hälften protestanter, till hälften katoliker) utnämnas
af lordlöjtnanten. Folkskoleundervisningen är genom
lag af 1892 obligatorisk och kostnadsfri. Jämte
nationalskolorna, som utgöra största antalet och
som åtnjuta statsunderstöd, finnas många af de
religiösa samfunden (såsom af Church education
society, Christian brothers m. fl.) utan statsbidrag
underhållna skolor. 1895 var antalet nationalskolor
8,557 med 826,000 inskrifna barn, ehuru endast 519,500
regelbundet besökte skolorna (omkr. 939,700 voro
i skolåldern, 5–13 år). Utgifterna uppgingo till
1,2 mill pd. Antalet mellanskolor (sekundärskolor)
uppgafs 1891 till 490, med 27,770 lärjungar (deraf
52 på donationer grundade skolor, 26 presterliga,
92 kloster-, 226 privatskolor och 16 colleges). 1891
voro endast 18,4 proc. af befolkningen öfver 5 år
okunniga i läsning, medan 1861 38,7 proc. voro i samma
läge. Att katolikerna stå långt efter protestanterna,
är bevisadt. 1891 voro 22 proc. katoliker i den
angifna åldern okunniga i
läsning, deremot endast 4,4 proc. metodister,
5,7 proc. presbyterianer och 8,6
proc. episkopaler. Antalet agrariska brott, hvilka
enligt lagen af 1882 afdömdes utan jury, steg från
2,585 år 1880 till 4,439 år 1881, men har sedan
betydligt sjunkit (1891 endast 512), hvarför de mot
agrarbrotten riktade undantagsbestämmelserna upphäfdes
1892. Religion. 1891 voro 75,4 proc. katoliker,
12,7 proc. episkopaler, 9,5 proc. presbyterianer,
omkr, 55,500 metodister, 55,087 andra dissidenter
(17,017 independenter, 5,111 baptister, 3,032
qväkare o. s. v.) samt 1,798 judar. Irländska kyrkan
(episkopaler, church of Ireland) har 11 biskopar,
så att generalsynoden räknar i biskoparnas hus 13
medl. »Representativ church body» är icke detsamma
som generalsynoden, utan en korporation, som,
ansvarig för generalsynoden, förvaltar kyrkans
förmögenhet och består af ärkebiskoparna och
biskoparna samt 52 andra medl., dels lekmän, dels
prester, valda på generalsynoden. Den katolska
kyrkan har 4 ärkebiskopar och 23 biskopar.
A. Wbg.
Historia. I början af 1880-talet hade en viss
oenighet uppstått inom det irländska partiet, men
denna bilades 1883 genom Parnells inflytande, som
då stod högst. Men mot detta parti uppreste sig icke
blott de anglo-irländske godsegarna, utan så godt som
hela den protestantiska befolkningen, som hade allt
att frukta, om I. finge politisk sjelfstyrelse. De
bildade s. k. orangistiska loger, som hade till
ändamål att sammanhålla alla dem, som ville bekämpa
»landligan». Gladstones styrelse såg med mycket
missnöje denna rörelse, hvilken möjligen kunde tända
inbördeskriget, och började t. o. m. förfölja en och
annan af logernas ledare. Detta ökade orangisternas
förbittring, stormande meetings höllos öfverallt,
och många fruktade 1884, att ett inbördeskrig skulle
utbryta. Samtidigt fingo »parnelliterna» större
betydelse i underhuset, der Gladstone förlorade så
många af sina partivänner, att det slutligen hotade
att blifva irländarnas röster, som skulle afgöra
voteringarna. Gladstone måste derför vinna dem genom
en mängd eftergifter för att få deras bifall till
parlamentsreformen 1881, hvilken för en tid sköt
den irländska frågan i bakgrunden. De bidrogo dock
till Gladstones fall 1885. Den följande kortvariga
toryministèren genomdref till irländarnas fördel den
s. k. »lord Ashbournes lag», enligt hvilken staten
lånar åt de irländske arrendatorer, som vilja köpa
sina arrendehemman, den derför nödiga summan. En
»landkommission» utanordnar, om den ej finner värdet
satt för högt, 4/5 af köpeskillingen till säljaren,
hvarefter köparen har att genom afbetalningar
under 45 år med 4 proc. ränta erlägga sin skuld
till staten. Den återstående femtedelen utbetalas
till säljaren, först när köparen amorterat 1/5 af
sin skuld. Då Gladstone 1886 åter kom till makten,
var han genom den liberala majoritetens obetydlighet
i än högre grad än förr beroende af det irländska
home-rulepartiets bistånd, och han tvekade ej att köpa
detta genom att d. 8 April i underhuset framlägga
en bill om home-rule för I. Grundtanken deri var
att I. skulle erhålla en egen regering, ansvarig
endast för en af två kammare bestående irländsk
representation i Dublin. Denna senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
