Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1213-1214 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isoëtes ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket radikaler kunna fästas med olika riktning
i rummet. Ett exempel erbjuda de bägge syrorna

H . C . CO2 H		H . C. CO2 H
H . C . CO2	och	HCO2 . C. H
moleinsyra		fumarsyra.

Ställningsisomera former pläga benämnas cis- eller
syn-former, om de liknämniga radikalerna äro vända
åt samma håll, men trans- eller anti-former, om de äro
riktade åt olika håll.

Sedermera hafva Hantzsch och Werner uppställt en
alldeles liknande förklaring för fall af isomeri
hos ämnen, som innehålla dubbelbundna kol-
och qväfveatomer, t. ex oximerna. Af föreningen
C₆ H₅ CH : N . OH, eller benzaldoxim, finnas tvänne former,
som lättast förklaras med formlerna

C6H5 —	C — H
	||
HO .	N
anti-form

och

C6H5 —	C — H
	||
	N . OH
syn-form

Slutligen har Hantzsch nyligen utvidgat teorien
till föreningar, som innehålla två dubbelbundna
qväfveatomer, såsom diazoföreningarna, hvilka enligt
Hantzsch förekomma i två former, t. ex.

C6 H<sub5</sub> . N		C6 H<sub5</sub>
||	och	||
RN		N	. R

P. T. C.

Isometrisk (af Grek. isos, lika, och metron,
mått). Se Axonometri. Suppl.

Isonefer (af Grek. isos, lika, och nefros, moln),
meteorol., linier för lika molnmängd.

Isopykner. Se Isodenser. Suppl.

Isoseister (af Grek. isos, lika, och seistos,
skakad). Se Jordskalf, sp. 1346.

Isosulfo-cyanallyl, med. Se Senap.

Isoteler i det forntida Athen. Se Lysias.

Israel Isaksson, krigare. Se Ridderhielm.

Israelsson, Israel. Se Lagerfelt.

Issa, Lat. Se Lissa. 2.

Isserles, Moses. Se Rabbinska språket och literaturen,
sp. 622.

Issiodurum, Lat. Se Issoire.

Ission. Se Behbit-el-Hagar. Suppl.

Issjölera, geol. Se Ishafslera. Suppl.

Isslagg. Se Verglas.

*Istakar är en ruinstad.

Istanda, ort på Angasija (se d. o. Suppl.).

Istanköi. Se Kos.

Isterhinna, anat. Se Nätet.

Isthmenius. Se Reenhielm.

*Isthmus. Kanalen genom näset öppnades d. 6 Aug. 1893.

*Istorp. 4,397 har, 1,662 innev. (1896).

Istrandsjadag. Se Turkiet, sp. 975.

*Istrien, österrikiskt kronland, har en areal af
4,942 qvkm., med 317,610 innev. 1890. Det sänder nu
5 ombud till riksrådets dep.-kammare (1 valdt genom
allmän omröstning).

Istrogranum, Lat. Se Gran. 3.

*Istrum. 2,756 har. 464 innev. (1896).

Is-ättika. Se Ättiksyra.

Is-ört, bot. Se Is-plantan.

Ita Ibaté. Se Caacatis. Suppl.

Itacolumi (1,744 m.) är jämte Itambe (1,817 m.) högsta
toppen på Serra do Espinbaço i brasil, staten Minas
Geraës, 8 km. s. ö. om Ouro Preto.

Itajahy-Assu, flod i brasilianska staten
Santa Catharina, uppstår genom föreningen af
Itajahy do Norte och I. do Sul, strömmar förbi de
tyska kolonierna Badenfurt och Blumenau, upptager
fr. h. Itajahy Mirim och faller ut i Atlantiska hafvet
vid hamnplatsen Itajahy. Barren kan passeras af högst
4 m. djupgående fartyg, dock kunna ångfartyg gå 70
km. upp, till Blumenau, der forsar möta.

*Italien, beläget mellan 6° 33’ (Mont Tabor vid
Bardonecchia) och 18° 31’ (Kap Otranto) ö. lgd,
beräknas af militär-geografiska institutet i
Florens hafva en areal af 286,649 qvkm., hvaraf
236,465 qvkm. komma på fastlandet och 50,184 på
öarna. Om folkmängdens storlek efter 1881 har man
egentligen ingen säker kännedom, enär den tillämnade
folkräkningen 1891 på obestämd tid uppskjutits
till följd af rikets mindre gynsamma finansiella
ställning. Statistiska byrån har emellertid beräknat
den till 31,290,490 år 1896. De folkrikaste kommunerna
efter beräkning för 1894 voro Neapel (526,797 innev.),
Rom (463,786), Milano (443,252), Turin (345,009),
Palermo (280,540), Genua (220,045), Florens (201,289)
och Venezia (153,886 innev.). På 1,000 innev, af
medelfolkmängden kommo 1881–90 7,93 giftermål, 37,9
lefvande födde och 27,4 döde; nativitetsöfverskottet
var således 10,5, hvilket motsvarar det för Europa
i dess helhet beräknade. Utvandringen var årligen
under årtiondet 1881–90 99,000 (3,4 pro mille)
och 1891–95 150,000. 1891 beräknades antalet i
utlandet boende italienare till närmare 2 mill., af
hvilka i Europa bodde 470,700 (i Frankrike 295,700, i
Österrike-Ungern 52,200, i Schweiz 41,900), i Amerika
1,429,000 (i Brasilien 554,000, i Argentina 452,000,
i Nord-Amerikas Förenta stater närmare 300,000,
i Uruguay 100,000) och i Afrika 75,000.

Materiel kultur. Landtbruket i I. drifves
hufvudsakligen på tre olika sätt: såsom bondebruk, då
jorden brukas af sina egare (coltivazione per economia
o a manu propria), såsom hälftenbruk (colonia
parziaria) eller på arrende (affitto). Det förstnämnda
är vanligast i Piemont och Ligurien, men förekommer
äfven i många andra landsdelar: prov. Rom, Abruzzo e
Molise, Kampanien, Apulien, Basilicata, Kalabrien,
Sicilien och Sardinien samt sträfvar att blifva
allmänt. Det andra, vid hvilket egaren och brukaren
dela vinst och förlust efter olika grunder och
bådas familjer lefva uteslutande på afkastningen, är
allmänt i Toscana, Markerna och Umbrien samt Emilien
och förekommer äfven i andra trakter; arrendebruk
existerar i Lombardiet, Venezia, företrädesvis i
marsklanden, Emilien, Kampanien, Abruzzo e Molise,
Piemont och Sicilien, men föga i Umbrien, Markerna,
Toscana och på Sardinien. Af hela arealen äro 70,6
proc. produktiv mark, 16,2 proc. improduktiv och
13,2 proc. producera föga eller ingenting; enligt
annan beräkning äro 62,7 proc. odlad jord, 11,1
proc. äng och 14,6 proc. skog. Af hvete skördades
1894 42,85 mill. hl. på en areal af 4,574,000 har,
af majs 21 mill. hl på 1,901,000 har, af hafre 6
mill. hl. på 466,000 har och af ris 5,7 mill. hl. på
165,000 har. S. å. infördes hvete för 65,7 mill.,
men utfördes ris för 11,57 mill. lire. Vinfälten
upptogo 1894 en areal af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>