Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till regeringen i lagfrågor och andra
ärenden. Omröstningen är sluten. Kunna de båda
kamrarna icke enas om ett förslag, sammanträder på
begäran af den ena kammaren en konferens, bestående
af delegerade från båda kamrarna, hvilkas beslut utan
ändring måste antagas eller förkastas. Riksdagen
sammankallas en gång om året till en tre månaders
session, hvilken dock kan förlängas. I händelse
deputeradekammaren upplöses, måste den nya riksdagen
kallas inom 5 månader. — I spetsen för den lokala
förvaltningen stå guvernörer i hvart och ett af de
44 ken och 3 fu (städerna Tokio, Osaka och Kioto),
i hvilka riket (med undantag af Jeso, Kurilerna,
Formosa, Pescadorerna m. m.)
ar indeladt. Dessa förvaltningsområden ega valda
representationer för den lokala beskattningen. Hvarje
ken indelas i gun (landtkretsar, till antalet 804)
och shi (storstadssamhällen, 43). Rättsväsendet har i
nyare tid fullständigt omgestaltats efter europeiska
rättsgrundsatser. Domarena äro oafsättliga, såvida
de ej blifvit åtalade och dömda för brott eller
förseelser. J. har en kassationsdomstol, som upptager
såväl brottmål som civilmål, 7 appellationsdomstolar,
47 underrätter (en för hvarje fu l. ken) samt 301
freds- och förlikningsdomstolar.
Budgeten för finansåret 1896–97 upptog de ordinarie
inkomsterna till 107,5 mill. jen, deraf 73,8 mill. i
direkta och indirekta skatter och tullar, hvartill
kommo som extra ord. inkomster 72 mill., hvaraf i
krigsskadeersättning från Kina omkr. 40 mill., och de
ord. utgifterna till 104,2 mill. (civillistan 3 mill.,
24 mill. till krigs- och 7,8 till marinministeriet)
samt de extra ord. utgifterna till 89,18 mill. jen
(hvaraf 65,4 mill. till krigs- och marinministerierna
och 4,7 mill. till regeringens företag på Formosa). —
Statsskulden uppgick d. 31 Mars 1896 till 420,3
mill. jen, till större delen inhemska lån mot 5–7
proc. och utelöpande pappersmynt (omkr. 10,7 mill.).
Mynt. Våren 1897 beslöto riksdag och regering
öfvergå till guldmyntfot efter förhållandet 32 1/3
till 1, att tillämpas fr. o. m. Okt. 1897.
A. Wbg.
Försvarsväsendet fick sin stadfästelse genom
åtskilliga lagar under åren 1889–91. Kejsaren utöfvar
högsta befälet öfver krigsmakten, närmast understödd
af krigsministern, chefen för generalstaben och
arméinspektören. Värnpligten räcker från 17:de till
40:de lefnadsåret, och skyldigheten att tjenstgöra
i aktiva armén eller flottan inträder vid fyllda 20
år. En ganska ringa del af de värnpligtige inkallas
emellertid till aktiv tjenst, hvilken räcker 3 år
och efterföljes af 4 års qvarstående i reserven
(3 års vid flottan) och 5 års i territorialarmén;
återstoden ingår omedelbart i reserven eller
territorialarmén eller befrias från krigstjenst
af olika skäl. Armén utgöres af 1 gardes- och 6
armédivisioner, de senare med hvar sitt särskilda
rekryteringsområde. Hvarje divkion utgöres af
4 infanterireg:ten (förenade i 2 brigader) om 3
(vid gardet 2) bataljoner, 1 kavalleri reg:te med 3
sqvadroner, 1 fältartillerireg:te med 6 batterier om
6 kanoner, 1 Ingeniör- och 1 trängbataljon. Härtill
komma gendarmeriet samt särskilda trupper på öarna
Jeso, Formosa m. fl. äfvensom för fästningarna.
Motsvarande hvarje armédivision uppsättes en
reservdivision af liknande
sammansättning. Arméns fredsstyrka uppgick 1894, före
kriget med Kina, till 2,600 officerare och 61,000
man. Infanteriet är väpnadt med ett af japanska
öfversten Murata konstrueradt repetergevär med 7,7
mm:s kaliber och 10 patroner i magasinet; artilleriet
har 7 cm:s bronskanoner, förfärdigade vid det inhemska
kanongjuteriet i Osaka. C. O. N.
Krigsflottan bestod 1896 af 2 1:sta klassens
pansarfartyg (6 under byggnad) samt 1 af 2:dra kl.,
taget från Kina, 10 pansarkryssare (af hvilka
3 äro gamla jernfartyg, lämpliga hufvudsakligen
för konvojer), 10 2:dra klass kryssare samt 17
kryssare af 3:dje klass. Torpedoflottan bestod af
4 fartyg af 1:sta klass, 20 af 2:dra kl. och 4 af
3:dje kl. I Jan. 1890 beslöt parlamentet att till d.
31 Mars 1903 öka flottan med 1 pansarfartyg, om
15,140 tons, 2 kryssare af 1:sta klass, hvardera om
7,500 tons, 2 kryssare af 2:dra kl., om 4,850 tons,
och 1 torpedotender, om 1,200 tons. Till 1906 skola
ytterligare anskaffas 3 pansarfartyg, om 15,140 tons,
2 kryssare af 1:sta kl., om 7,500 tons, 2 kryssare af
3:dje kl., om 3,200 tons, 2 torpedotendrar, om 1,200
tons och 1 torpedo-depot-fartyg, om 6,750 tons, och
anslog parlamentet för ändamålet 200 mill. taël af
krigsskadeersättningen från Kina. J:s kust är delad
i 5 marindistrikt, hvilka hafva sina stationer,
med dockor, arsenaler och kaserner, i Jokosuka,
Kure, Sasebo, Maizuru och Muroran. Personalen, som
fått en betydlig ökning efter kriget, bestod 1896
af 13 amiraler, 20 viceamiraler, 30 konteramiraler,
512 kommendörer och kaptener, 1,150 löjtnanter,
omkr. 700 ingeniörer, marininfanteriofficerare och
civila, öfver 9,000 underofficerare och manskap samt
öfver 2,000 reservmanskap.
Historia. Reformarbetet har under »tenno» (kejsare)
Mutsuhito (f. 1852) fortfarit att drifvas
med rastlös fart, ej minst på det politiska
området. 1885 inrättades ett kabinett efter
europeiskt mönster och 1888 derjämte ett »hemligt
råd» (sumitsuin). Den 11 Febr. 1889 proklamerades
en ny, efter preussisk förebild skapad författning
(se ofvan), och i Nov. 1890 öppnades J:s första
riksdag. Missbelåten med den makt, som författningen
lade i regeringens händer, började genast en radikal
opposition (under Itagaki, Okuma m. fl.) arbeta
för ett parlamentariskt styrelsesätt enligt engelskt
mönster i afsigt att genom ett sådant sjelf komma till
styret. För att skaffa sig majoritet yrkade den på
minskning af grundskatterna och på en revision af de
med de frammande makterna slutna fördragen, som till
japanernas harm undandrogo utländingarna den japanska
lagskipningen och ställde dem under resp. konsulers
domvärjo. Då den häftiga oppositionen genom
budgetvägran o. d. försatte regeringen i förlägenhet,
upplöste denna i Juni 1894 riksdagen. Kort derpå
råkade J. i krig med Kina. Stöten dertill kom
från Korea, der japansk handel och industri hade
en marknad, och der J. sedan länge sträfvat efter
att öka sitt inflytande. På våren 1894 framkallade
ett politiskt-religiöst hemligt sällskap der ett
uppror i afsigt bl. a. att fördrifva främlingarna
ur landet. På den vanmäktiga koreanska regeringens
begäran ditskickade Kina en liten styrka. Men det
afundsjuka J. sände äfvenledes trupper till landet,
åberopande traktaten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
