Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalikut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruket. Störst visa sig framstegen på sydfrukt-och
vinodlingens område. Af hela unionens vinland
1892 (106,504 har) hade K. 80,217 har, på hvilka
omkr. 100,000 arbetare voro sysselsatta och som
utom bränvin och bordsfrukt lemnade 551,900 hl. vin;
1893 steg produktionen till 795,000 hl. vin, 29,640
hl. bränvin och 3 mill. lådor (à 9 kg.) drufvor, men
sjönk 1894 till 447,000 hl. vin, 22,500 hl. bränvin
och 3,5 mill. lådor. Med afseende på guldproduktionen
intager K. fortfarande första platsen bland unionens
stater, om denna ock nu är vida mindre än de
första åren (till 1882 var den mer än hälften af
hela unionens); 1881–89 var produktionen i medeltal
omkr. 15 mill. doll., 1893 omkr. 12 (af hela unionens
omkr. 33 mill.) och 1894 omkr. 13,5 mill. (af
hela unionens omkr. 39,5). Silfverafkastningen var
1893 omkr. 607,000 doll., 1894 omkr. 927,000. Af
qvicksilfver hafva 1850–94 erhållits 581,900 hl.
med ett maximum af 27,549 år 1877 och ett minimum af
3,470 år 1860. I fråga om petroleum intager K. nu
femte platsen bland staterna, med en produktion af
640,450 hl. 1894. År 1890 sysselsattes i industriella
verk, hufvudsakligen i och omkring S. Francisco,
83,600 arbetare. Jernvägarna hade 1894 en längd af
7,822 km. I kongressen är staten representerad af 2
senatorer och 7 representanter.
*Kalikut hade 66,078 innev. 1891, af hvilka 3,700
kristna.
Kalisalpeter. Se Salpeter.
Kalis elf. Se Kalix elf.
Kalium-antimonyltartrat. Se Kräkvin-sten.
Kalium-bitartrat. Se Vin-sten.
Kalium-karbonat. Se Pottaska.
Kalium-klorat. Se Klorsyradt kali.
Kalium-nitrat. Se Salpeter.
Kalium-pikrat. Se Pikrinsyra.
*Kalix. 1. Neder-K., socken. 1,809 qvkm. 11,925
innev. (1896). — 2. Öfver-K., socken. 2,884
qvkm. 5,298 innev. (1896). — 3. Domsaga, Norrbottens
län, i hvilken ingå Råneå iingslag, Neder-Kalix t:g,
som omfattar Neder-K. socken, Öfver-Kalix t:g, som
omfattar Öfver-K. socken, samt Gellivare lappmarks
t:g. 23,836 qvkm. 31,930 innev. (1896).
Kaljuscher. Se Koloscher.
*Kalkar, K. A. H., afled d. 2 Febr. 1886. — Hans
son, Otto K., född d. 4 Juni 1837 i Odense, var
först seminarielärare och är sedan 1886 kyrkoherde
i Himmelevs församling nära Roskilde. 1881 började
han utgifva Ordbog til det ældre danske sprog
(1300–1700), af hvilken 1897 utkommit bokstäfverna
A–O.
Kalkbruk. Se Murbruk.
Kalkdegeneration. Se Degeneration 8.
Kalkharmotom, miner. Se Phillipsit.
Kalkmjölk. Se Desinfektion. Suppl.
Kalkokemigrafi (af Grek. chalkos, koppar), ett
fotografiskt etsningsförfarande, som hufvudsakligen
består deruti att man direkt raderar teckningen i
en med hvit färg grundad zinkplatta, som derefter
öfvergjutes med ljuskänslig asfalt, exponeras och
lägges i vatten, der den lösliga grunden aflägsnas
och qvarlemnar teckningen i asfalt. A. R–al.
Kalksvamp, zool. Se Svampdjur.
*Kalkutta hade 1891 med fästningen och
kantoneringsplatsen 681,560 innev. (endast 234,814 af
qvinkön) och med två förstäder 741,145 innev. Detta
är folkmängden i det egentliga K. (5,180 har), men
till stadsområdet höra ock flere andra förstäder,
tillsammans med hvilka K. hade en folkmängd af 978,371
pers. (utan Howrah 861,765 pers.).
*Kall, socken. 2,581 qvkm. 2,132 innev. (1896).
Kalla (calla), bot. Se Aroideae.
Kallgräs, bot. Se Pedicularis och Scheuchzeria.
*Kallikratides innestängde Konon (ej Kimon).
Kallinge, jernbruk, bestående af plåt- och
stångjernsvalsverk, spikfabrik, galvaniserings-
och för-nicklingsfabrik, martinverk, gjuteri och
mekanisk verkstad jämte snickeri- och målareverkstad,
i Ronneby socken, Blekinge län, 4 km. från Ronneby
stad, vid Djupadal, hvars fall lemnar drifkraft,
och genom en 1 km. lång jernväg förenadt med
Djupadals station å Blekinge kustbanor. Verket
anlades 1849 af F. H. Kockum och öfvertogs 1875
af Kockums jernverks aktiebolag. Tillverkningen
uppgick 1896 till 1 mill. kg. gjutgods, 2,3
mill. kg. svart och galvaniserad plåt, 1,34
mill. kg. spik samt arbetsmaskiner och redskap for
jordbruk för något öfver 1 mill. kr. — Till samma
egare hör Ronneby manufakturverk i Ronneby stad med
tillverkning af pressade och handarbetade förtenta,
galvaniserade, lackerade eller emaljerade hushålls-
och mejerikärl. Tillverkningen 1890 var 348,000 kg.,
deraf 138,000 kg. förtenta, 108,000 kg. galvaniserade
och 96,500 kg. emaljerade kärl. Omkr. 200 arbetare.
*Kalliwoda. — Hans son Vilhelm dog 1893.
1. Kallstenius, Gottfrid Samuel Nikolaus, landskaps-
och figurmålare, f. i Vestervik d. 13 Juli 1861,
elev af E. Perséus 1883 och vid Konstakademien i
Stockholm 1884–88, företog 1891–94 en stipendiatresa
till Frankrike, der han stannade halfannat år och
en kort tid studerade under R. Collin, samt till
Italien, der han företrädesvis uppehöll sig i Rom,
Pompeji och Siena. Sedermera har han varit bosatt
i Stockholm. H. har deltagit i utställningar i
München sedan 1890 (hvilket år han eröfrade en andra
medalj), på Paris-salonen 1892, internationella
utställningen i Berlin 1896, Svenska konstnärernas
förenings utställningar m. fl. I förening med
J. Kindborg och A. Schultzberg anordnade han en
separatutställning i Stockholm våren 1896 samt var
en af stiftarna af föreningen Svenska målare (bildad
hösten 1896), hvars ordförande han är. Bland hans
arbeten, hvilka företrädesvis utgöras af svenska och
italienska landskap och utmärka sig för friskhet och
stämningsrikedom, märkas Lindar, motiv från Sladö
(1890, som erhöll medalj i München och inköpts
till ett privat galleri i Lybeck), Kyrkogård (1891;
i Den kgl. malerisamling, Köpenhamn), Tvätterskor
vid ån, motiv från Grez (1893), Förvildad trädgård
(1895, i Nationalmuseum), Sommardag (1896),
Sommarnatt (s. å.), Molnstudie (s. å.), Utsigt
från Villa d’Este (s. å.), Afton efter åskväder
(1897), Skymning (s. å.). K:s hustru, Gerda Maria
Roosval-K., f. i Kalmar d. 10 Febr. 1864, elev vid
Konstakademien i Stockholm 1885–89, är porträtt-
och landskapsmålarinna. J. K–e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
