Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalikut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnar sig af ett stafvelsealfabet, bestående
af 24 tecken, 35 konsonanter och flere vokaler,
af hvilka endast två, a och o, äro enkla. Språkets
grammatikaliska byggnad är mycket enkel. Literaturen
består mest af teologiska arbeten, skrifna på pali,
hvarjämte på folkets läppar lefver en massa visor,
legender och berättelser om jättar och gudar. —
Fransmännen äro ännu helt få, endast 140 år 1890,
oberäknadt marininfanteriet och besättningen å
de kanonbåtar, som göra polistjenst å floder och
sjöar. — Till följd af tilldragelserna i Annam ingick
guvernören i Kochinkina med konung Norodom 1884 ett
fördrag, hvarigenom Frankrikes protektorat formelt
erkändes. Konungens makt inskränktes till det omfång,
som tillkommer en konstitutionei europeisk monark. En
fransk generalresident installerades i Pnom-Penh,
som sedan 1870 är konungens residens. De forna
provinserna förenades 1889 till 5 residentskap,
hvart och ett under en fransk resident, som leder
den politiska och administrativa förvaltningen
och öfvervakar de inhemska myndigheterna. Till
1892 ingingo alla inkomsterna till konungen,
som disponerade öfver dem nästan efter behag, med
undantag af bidraget (omkr. 725,000 frcs år 1890)
till protektoratskostnaderna. Genom en konvention
af 1891 öfverlemnade konungen till fransmännen
alla arrenden att förvandlas till direkta och
indirekta skatter. Genom denna åtgärd hafva
inkomsterna, trots nedsättningar i skatterna,
ökats betydligt och uppgingo 1893 till omkr. 1,6
mill. piaster. Silfvermyntet piaster med ett
nominelt värde af 5 frcs (verkliga värdet var 2,75
frcs i Okt. 1895) är myntenhet i alla aftärer med
utländingar.
*Kameke, A. K. G. v., afled 1893.
*Kameke, O. W. H. von, föddes 1826.
Kamerlengo (-lingo). Se Camerlengo.
*Kamerun. Bergets högsta topp, Mount Albert
(Albertspitze), är endast 3,960 m. hög och bär,
liksom M. Hooker (3,737 m.), hvilken har en krater af
90 m. djup, stundom snö. Lavaeruptioner hafva icke
förekommit i historisk tid, men rökande solfatarer
i närheten af de högsta topparna visa, att den inre
glöden icke är slocknad.
Kamerun, tysk koloni på Afrikas vestkust,
begränsad i v. af Biafraviken, i n. v. af engelska
Nigerkustprotektoratet och Nigerterritorierna,
så att gränsen enligt fördrag af 1893 går från
mynningen af Rio del Rey till Jola vid Binuë,
der den gör en halfcirkelformig inbuktning i K.,
och derifrån till södra stranden af Tsadsjön (14°
ö. lgd). I ö. och s. begränsas K. af Franska Kongo,
hvarvid gränsen följer först floden Sjari till 10°
n. br., derefter denna vesterut till 14° 20’ ö. lgd,
derefter hufvudsakligen 15:de längdpaden till 4°
s. br., går sedan mot s. ö. till floden Sanga
och slutligen längs 2° 15’ n. br. till hafvet
vid Campofloden. Arealen beräknas till 493,600
qvkm. Landet är endast till en mindre del kändt. Utmed
stranden ligga samlingar af sandstensklippor och
granitblock långt ut i sjön, utom på de ställen, såsom
i norra delen, der floderna genom sina aflagringar
utskjutit stora slammöar i hafvet. Derefter följer en
smal sandremsa och tätt bakom ett 150–200. km. bredt
urskogsbälte, sällan afbrutet af mindre, prärilika
grässlätter. Derinnanför vidtager ett likaledes
skogbevuxet kuperadt land,
som öfvergår i det 700–800 m. höga inre platålandet,
öfver hvilket längst i n. på ömse sidor om Binuë
uppstiga flere bergskedjor af 2,000–3,000 m. höjd,
hvarefter landskapet småningom sluttar ned mot
Tsadsjön, som ligger på 244 m. höjd. Vattendragen
äro många och tillhöra alla, med undantag af
Sjari, Atlantiska hafvet. Binuë går till Niger,
Sanga längst i s. ö. till Kongo. I kamerunfloden,
som egentligen är ett aestuarium, långt upp
tillgängligt för 6 m. djupgående fartyg, mynna
Mungo, Vuri, Lungasi och en mynningsarm, Kvakva,
af koloniens största flod Sannaga, som har sin
hufvudmynning längre söderut. Klimatet är i låglandet
mycket farligt för européer (t. o. m. infödingar
angripas der, ehuru i mindre grad, af febrar),
men på de högre belägna ställena är det sundt och
uppfriskande. Vid Buea på Kamerunberget anlades 1894
en sundhetsstation. Växtverlden är i det fuktiga,
skogbevuxna kustlandet ytterst yppig, längre in
har landet mer savannkarakter, ehuru äfven der
infödingarna med ringa möda få sina behof fyllda. De
i ekonomiskt hänseende vigtigaste växtalstren
äro olje- och kokospalmen, jordnöten, kolanöten,
kalabarbönan, kautsjukväxter, peppararter, ebenholz
och andra värdefulla träslag samt droger. Européer
hafva gjort försök att odla äfven kakao, kaffe,
bomull, tobak, ingefära, vanilj, kanel m. m.,
hvilka lemna utsigt till framgång. Folkmängden
anslås till 3–4 mill. Vid Kamerunfloden på en liten
del af kolonien vid kusten bo de till bantu hörande
dualla, en kraftfull, krigisk, i kulturelt hänseende
öfver hufvud högt stående stam, hvars vigtigaste
sysselsättning är handel, och som sökt hindra
européernas direkta handel med inlandet, emedan den
betraktar förmedlandet af varuutbytet såsom sitt
monopol. Basel-missionen, katolska missionärer och
amerikanska presbyterianer hafva bland dualla anlagt
en mängd stationer och skolor. I den öfriga delen
af K. bo likaledes bantu-stammar, ehuru dessa af de
muhammedanska, mycket högre stående fulbe i n. och fan
i s. alltmer tillbakaträngas och delvis bortföras
som slafvar. Antalet hvita var 1894 231 (bland dem
153 tyskar, 37 engelsmän och 19 svenskar), bosatta
till större delen i K., den tyske guvernörens säte,
på Kamerunflodens venstra strand, och i Viktoria,
vid hafvet vid södra foten af K.-berget. Handeln
med utlandet förmedlas af tyska och engelska firmor
samt en svensk, Knutsson och Valdau, hvilken sedan
många år tillbaka har en plantage på K.-berget
vid Manns spring. Utförseln, hvars värde 1894
var omkr. 4,3 mill. kr., består företrädesvis af
palmolja, palmkärnor, gummi, elfenben, ebenholz och
kakao. Förvaltningen ledes
af ea guvernör, biträdd af en kansler, två sekreterare
och ett råd af tre köpmän. Koloniens budget för
1895–96 uppgick till 1,230,000 mk. Faktorier i
K. anlades 1868 af Hamburgfirman Wörmann, 1874 af
en annan firma; duallahöfdingar afträdde 1884 till
dem höghetsrättigheter, som s. å. öfverflyttades
på Tyska riket, hvilket hade till följd att landet
ställdes under tyskt skydd. Genom fördrag med England
och Frankrike åren 1885–94 fastställdes de nuvarande
gränserna. Forskningsresor i K. hafva anställts af
Kund och Tappenbeck 1887–88, Zintgraff 1887–92,
Morgen 1889–91, Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
