Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kansler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Venezuela och Columbia finnes en isolerad karib-stam,
motilones (Ernst). De fordom mäktiga stammarna chayma
och kumanagoto äro nu representerade af de fåtaliga
Aguesai-indianerna (140 km. n. om Bolivar), hvilka
tala spanska, men bevarat karibtypen (Ten Kate) och
på samma sätt med infödingarna på ön Aruba n. ö. om
Venezuelaviken (Pinart). Slutligen känner man vid öfre
Japura de karibiska oitoto, coreguaje, karijona
m. fl. (Crevaux). Äfven de fientliga, föga bekanta
arara l. yuma, som nomadisera mellan floderna Xingu,
Madeira och Purus, äro sannolikt kariber, enär de
visa samma stamtatuering (en å båda sidor från yttre
ögonvinkeln till munvinkeln löpande blå linie). De
norra kariberna äro småväxta och subbrakycefala,
de södra större och mesocefala.
Karierad, angripen af caries. Se Benröta och Tändernas
sjukdomar.
Karijoki. Se Bötom. Suppl.
Karimer, judisk sekt. Se Karaiter.
Karina, indianstam. Se Kariber.
*Karis tillhör fr. o. m. 1897 Borgå stift.
*Karis-Lojo tillhör fr. o. m. 1897 Borgå stift.
Karja. Se Karis.
Karja-Lohja. Se Karis-Lojo.
*Karkemisch (Egypt. Karkamesch), chetitisk
konungastad och enligt egyptiska och assyriska
monument en af de förnämsta städerna i norra Syrien,
förr allmänt identifieradt med Kirkesion, har af
G. Rawlinson och G. Maspero (1872) förklarats vara
Bambyke (Hierapolis), det nuvar. Mabûg, och af
G. Smith (1876) förlagts till en n. om Mabûg, vid
Djerablus (det gamla Europos) vid Eufrat, upptäckt
stor urgammal ruinstad. Med stöd af assyriska och
chetitiska texter och minnesmärken har J. Menant
(1891) bevisat riktigheten af Smiths antagande.
*Karl, svenska konungar. — 4. K. X Gustaf. Hans af
Börjeson (se denne. Suppl.) modellerade ryttarestaty
aftäcktes 1896 i Malmö. — 5. Karl XI. Hans (af
Börjeson modellerade) staty aftäcktes 1897 i
Karlskrona. — 6. Karl XII. 1893 utgaf E. Carlson
Konung Karl XII:s egenhändiga bref. — 8. K. XIV Johan
föddes 1763. Om hans slägt se Bernadotte. Suppl. I
slutet af 1783 fick han tillstånd att från Corsica
begifva sig hem. Det var i Mars 1792 som han blef
löjtnant vid f. d. regementet Anjou (då n:r 36). —
9. Karl XV. Jfr C. Bååth-Holmberg: »Karl XV som
enskild man, konung och konstnär» (1891).
*Karl, svenska prinsar. — 3. Karl (Oskar K. Vilhelm)
företog 1884 öfver Trieste och Sue en resa till
Indien, hvarifrån han återvände öfver Egypten, Syrien,
Konstantinopel, der han Mars–Maj 1885 låg allvarsamt
sjuk i tyfus, Rumanien och Österrike. Intryck under
resan har han skildrat i den i förening med bröderna
Oskar och Eugen 1886 utgifna skriften Våra minnen. Han
utnämndes 1888 till ryttmästare vid Lifgardet till
häst och i norska kavalleriet samt till kapten i
Generalstaben och i Vestgöta regemente, 1892 till
major, 1894 till öfverste och sekundchef för Lifgardet
till häst och 1897 till generalmajor i svenska och
norska arméerna. Han har vid några tillfällen varit
ordf. i Tillförordnad regering. 1892 representerade
han konung Oskar II vid danska konungaparets guldbröllop. Den
27 Aug. 1897 vigdes hen i Köpenhamn med prinsessan
Ingeborg, en dotter af danska kronprinsen Fredrik och
svensk-norska prinsessan Lovisa. Prinsen (efter färgen
på Lifgardets uniform ofta kallad »Blå prinsen»)
åtnjuter mycken popularitet, hvartill bl. a. bidragit
hans lifliga intresse för de s. k. folkköken.
Karl (Port. Carlos), konung af Portugal, f. i
Lissabon d. 28 Sept. 1863, son af konung Ludvig
(Luiz) I och Maria Pia af Savoyen, hade avancerat
till öfverstelöjtnant i armén och fregattkapten
inom marinen, då han d. 19 Okt. 1889 efterträdde sin
fader. K., sedan d. 22 Maj 1886 gift med prinsessan
Amalia af Bourbon, dotter till grefven af Paris, har
2 söner, Ludvig Filip, hertig af Bragança (f. 1887)
och Manuel, hertig af Beja (f. 1889).
*Karl I, konung af Würtemberg (sp. 344), dog d. 6
Okt. 1891.
*Karl, tyska furstar. — 2., furstar af Baden. a)
K. Fredrik. Louise von Geyersberg blef först
1796 grefvinna af Hochberg. — 6. K. Anton,
furste af Hohenzollern-Sigmaringen (sp. 348),
dog d. 2 Juni 1885. — 10. K., storhertigar af
Sachsen-Weimar-Eisenach, b) K. Alexander August Johan,
kreerades vid jubelfesten i Upsala 1893, hvilken han
bevistade, till filos. hedersdoktor. — 12. K. Ludvig
Johan, ärkehertig af Österrike. Hans Ausgewählte
schriften utkommo i 6 bd 1893–95.
Karl Algotsson. Se Algotssönerna.
*Karlanda. 20,207 har. 2,296 innev. (1896).
*Karleborg, grefskap. Jfr E. W. Bergman: »Några
blad ur Carleborgs grefskaps historia 1652–1659»
(i Sv. lit.-sällsk:s i Finland »Förhandl. o. upps.»,
1894).
*Karleby. 1. Socken i Skaraborgs län. 2,231
har. 754 innev. (1896). — 2. Vestra K., 2,607
har. 1,534 innev. (1896). — 3. Östra K., 647 har. 395
innev. (1896).
*Karl Gustaf. 1. Socken i Norrbottens län. 47,172
har. 2,295 innev. (1896). — 2. Socken, förut kallad
Skedeskamma (se d. o.).
*Karl Gustafs stads gevärsfaktori erhöll å nyo
utvidgade verkstäder och nya maskiner 1889–90, för
förändring af 12 mm. gevär af Remingtons system till
8 mm. (något mer än 100,000 st. sådana jämte behöfliga
reservdelar tillverkades 1890–96), och 1896–97, för
en årlig tillverkning af 20,000 st. 6,5 mm. gevär
af Mausers system. Faktoriets fasta och lösa egendom
upptogs vid 1892 års slut till 656,925 kr. och torde
1897 kunna beräknas till minst 860,000 kr.
Karlin, G. F. J. Se Kulturhistoriska föreningen för
Södra Sverige. Suppl.
Karlin, tsjechiska namnet på Karolinenthal.
*Karl Johans förbundet. Då förbundets stora pris
å 18,000 kr. ej kunde utdelas 1894, afsattes 2
hederspris å 4,500 kr., som tilldelades O. Alin och
Y. Nielsen, emedan de »grundligast och värdigast»
skildrat en större del af Karl Johans historia,
hvarefter återstoden reserverades.
*Karl Johans församling hade 17,547 innev 1896.
Karl Johansstil, konsth. Se Empire-stil. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
