Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlslunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
först framställdes ur morot (Daucus Carota, hvaraf
namnet). Karotin är det enda färgade kolväte, som man
känner. Det bildar kristaller, som i reflekterad t
ljus äro stålblå, i genomfallande orangeröda. Det
upptager begärligt syre ur luften. Torra
blad innehålla 0,1 till 0,3 procent karotin.
P. T. C.
Karottering. Se Snus.
Karpogonium, bot. Se Carpogonium.
Karposporéer, bot. Se Svampar 2.
Karprygg. Se Länd 2.
*Karr, J. B. A., dog d. 29 Sept. 1890 i Nizza.
*Karroo. Jfr äfven Afrika. Suppl.
*Kars. Provinsen har nu (1897) en folkmängd af
307,810 pers., ryssar, perser, kurder, armenier,
turkar, karapapasjer, turkmener m. fl.
*Karst. Om karstbildning i Sverige se Bjurelfvens
dalgång. Suppl.
*Kartel kallades äfven ett förbund, som afslöts
emellan de regeringsvänliga partierna i Tyskland,
de tysk-konservative, tyska rikspartiet och de
nation alliberala, d. 14 Jan. 1887, omedelbart
efter riksdagens upplösning, i afsigt att skaffa
majoritet för regeringens förslag om att arméns
fredsstyrka skulle bestämmas för sju år (det
s. k. septennatet). Det beslöts att i hvarje valkrets
det starkaste partiets kandidat skulle understödjas
af äfven de båda andra partiernas valmän. Följden
blef en lysande seger för kartellpartierna vid valen
d. 21 Febr. 1887, då de erhöllo 220 mandat. Mot
tanken på att de borde förena sig till en bestående
enhet, som skulle hålla i hop i den inre politiken,
opponerade sig de tysk-konservatives högra flygel
under ledning af v. Hammerstein. Emellertid
förnyades kartellen i Dec. 1889, men vid valen
d. 20 Febr. 1890 bröts dess maktställning,
och vid valen 1893 förnyades icke kartellen.
J. Fr. N.
Kartongstick. Se Kopparstick.
Karttula, imperielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio
domprosten och stift, Finland, Kuopio län, härad och
domsaga. Areal 883 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
9,614 pers. (1894). A. G. F.
*Kartum eröfrades af mahdisterna d. 26 Jan. 1885,
två dagar innan den af Wolseley anförda britiska
undsättninghärens förtrupp nådde staden. Gordon fann
dervid sin död.
Kartveli (Kartli). Se Georgien och Georgiska språket.
Karun, flod i vestra Persien, upprinner,
enligt Curzon, i det höga alplandet vid foten
af Kuh-i-Gurganak och Kuh-i-Rang, gör först en
väldig båge mot s. ö., genombryter Zerde-Kuhs och
Sefid-Kuhs höga kedjor, genomströmmar i nordvestlig
riktning den högromantiska, flere mil långa bergdal,
i hvilken Susan ligger, och vänder sig slutligen
söderut till Sjatt-el-arab. Kort ofvanför Sjusjter
lemnar den berglandet, och der afledes Ab-i-Gerger,
ett från den första sasanidtiden härstammande,
i klippan djupt inhugget, konstgjordt vattendrag,
som vid Bandikir åter förenar sig med K. och
genom dammar och slussar användes till qvarndrift
och bevattningsändamål. Straxt nedanför inmynnar
K:s största tillflöde, den vattenrika, nära 300
km. långa Disful rud (Ab-i-dis), hvars nedre lopp
många gånger ändrats. Nedanför forsarna vid Ahvas är
K. en majestätisk, segelbar
flod, som gör ett mera storartadt intryck än
Tigris. Den mynnar nu ut i Sjatt-el-arab nära
Muhammera; dess forna sjelfständiga mynning i Persiska
viken (El-Amieh) är så igenslammad, att den vid ebb
är torr.
Karungi (F. Karunki), imperielt pastorat af
3:dje kl., Kemi kontrakt, Kuopio stift, Finland,
Uleåborgs län, Kemi härad, Torneå domsaga. Areal 176
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 1,880 pers. (1894).
A. G. F.
*Karup. 1. Vestra K. 5,762 har. 3,218 innev. (1896). —
2. Östra K. 4,582 har. 1,365 innev. (1896).
Karup, Johannes, dansk-tysk försäkringstekniker,
f. i Köpenhamn d. 9 Maj 1854, blef 1871 tjensteman
vid »Lebensversicherungsbank» i Gotha och är sedan
en följd af år tillbaka denna anstalts matematiker
samt sedan 1891 titulär professor. K. har med framgång
egnat sig åt undersökningar inom försäkringsteknikens,
pensionskasseteoriens och mortalitetsstatistikens
områden. Särskildt har han inlagt stora förtjenster
om utbildandet af teorien för enkekassor och uppfann
ungeför samtidigt med L. Lindelöf den s. k. indirekta
metoden för utredning af nämnda kassors ställning,
hvarigenom en sådan utredning väsentligt förenklas;
sjelf har han dock i praktiken endast med stor
försigtighet och företrädesvis i kontrollsyfte
användt denna metod. K. har inom sitt fack utgifvit
ett stort antal afhandlingar och uppsatser, de flesta
införda i »Masius’ Rundschau der versicherungen»
eller i »Jahrbücher für nationalökonomie und
statistik». Bland dessa må särskildt framhållas en
serie uppsatser om teorien för invaliditetsförsäkring
(»Rundschau», 1875–78), Die ausgleichung der
sterblichkeitserfahrungen der Gothaer bank nach
der Gompertz-Makeham’schen sterblichkeitsformel
(»Rundschau», 1884) samt fyra större afhandlingar
i mortalitetestatistik i »Jahrbücher für
nationalökonomie», 1886–94 (tillsammans med
R. Gollmer). Af stort intresse ur matematisk-teknisk
synpunkt är den synnerligen utförliga och omsorgsfulla
utredningen: Die finanzlage der gothaischen
staatsdiener-wittwen-societät am 31. Dezember 1890
(1893). G. E.
Karvol, farmak. Se Dill. Suppl.
Karyokines, bot., indirekt kärndelning. Se
Celldelning. Suppl.
Kas. Se Vedmått.
*Kaschau är hufvudstad i komitatet Abauj-Torna.
Kaseinmålning. Se Väggmålning.
*Kaselowski, A. T., dog 1891 i Berlin.
Kasernsystem. Se Arbetarebostäder. Suppl., sp. 312.
Kasida, diktart. Se Kassid och Persiska literaturen,
sp. 1,104.
Kasikumyker, folkstam. Se Lesger.
Kasino. Se Casino.
Kasjgariet. Se Turkestan, sp. 969.
*Kasjmir. 1. (Djamu och K.). Staten beräknas nu
hafva en areal af 209,531 qvkm., med 2,543,952
innev. (1891), af hvilka Djamu utgör 39,958 qvkm.,
med 1,439,543 innev., K. 22,507 qvkm., med 949,041
innev., Ladak 73,142 qvkm., med 28,274 innev., Gilgit
9,275 qvkm., med 16,769 innev., samt Baltistan med tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
