Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katslösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Katslösa. 952 har. 594 innev. (1896).
Kattan, zool. Se Lemur.
*Kattarp. 2,342 har. 1,492 innev. (1896).
*Kattivar. Se Gudjarat (äfven i Suppl).
*Kattnäs. 2,559 har. 372 innev. (1896).
*Kattrygg, skeppsb. Jfr Svinrygg.
*Kattunga hade 587 innev. 1896.
Katukoli, zool. Se Gallus.
Katzenbuckel. Se Odenwald.
*Kauai, 1,528 qvkm., hade 11,859 innev. 1890.
*Kauffmann. 1. Hermann K. dog 1889 i Hamburg. Jfr
Lichtwark: »H. K. und die kunst in Hamburg» (1893).
*Kauffmann, H. A. T., dog 1892.
*Kaufmann, Alexander, dog 1893.
Kauhava, konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Lappo kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Vasa
län, Lappo härad, Nykarleby domsaga. Areal 561
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,776 pers. (1894).
A. G. P.
Kaukasus. 1. Elburs’ båda toppar hafva enligt senare
noggrannare uppgifter en höjd af 5,630 och 5,592 m. —
2. Med afeeende på den administrativa indelningen af
K. må anmärkas, att Sakataly 1882 förenades med
Tiflis, de förut sjelfständigt styrda områdena
Suchum, Batum och Artwin s. å. lades till Kutais
och att det Transkaspiska området, som sedan 1870
lydt under ståthållaren-generalguvernören af K., 1888
förenades med generalguvernementet Turkestan. — Under
de sista 20 åren har en mängd arbeten af lingvister,
arkeologer, etnografier och antropologer kastat ett
klart ljus öfver K:s förr så invecklade etnografi. Den
geografiska fördelningen af de kaukasiska folken, af
hvilken Rittich genom sin etnografiska karta öfver
Ryssland (1875) gjort ett utkast i stora drag, har
blifvit nästan definitivt bestämd genom Zeidlitz’
märkliga arbete jämte karta, som utvisar det exakta
läget för mer än ett 30-tal kaukasusfolk, och nyligen
(1896) har genom den kaukasiska afdelningen af ryska
geografiska sällskapet utgifvits en etnografisk karta
öfver Transkaukasien (i 7 blad). Genom Zeidlitz’
initiativ har man ock erhållit statistiska uppgifter
pä alla kaukasusfolkens numerär. På lingvistikens
område hafva verkat Uslar (se denne), Zagurski,
Miller m. fl., på den egentliga etnografiens Radde,
Erckert, Chantre, Anutsjin, Dingelstedt o. a. De
40–60 folken i K. (beroende på hur långt man går i
underafdelningar) kan man fördela i två stora grupper:
1. Kaukasusfolk i egentlig mening, d. v. s. folk,
som bebo endast Kaukasus, och 2. folk, som bebo äfven
angränsande områden. Den förra gruppen omfattar fyra
stora afdelningar: tjerkesser, lesger-tjetjener,
(båda n. om Kaukasuskammen), kartveler l. georgier
(s. om hufvudkammen) samt osseter (i midten af
Kaukasuskedjan och på ömse sidor af densamma). Den
kaukasiska gruppen, med undantag af osseterna, bildar
en lingvistisk enhet; de tjerkessiska, georgiska
och lesgiska språken, ehuru sins emellan olika, visa
mycken slägtskap och ega många gemensamma drag. De
bära alla prägeln af ett gemensamt ursprung och bilda
en språkfamilj för sig, hvilken ej är beslägtad med
någon annan. Den senare gruppen omfattar äfvenledes
fyra stora afdelningar: å ena sidan
ryssar och folk af den turkiska språkfamiljen
på båda sidor af Kaukasuskedjan, å den andra
mongoler-kalmucker n. om samt iranska folk: armenier,
kurder, tat-talidj och aserbeidjaner (turko-iraner),
s. om hufvudkedjan. Dessutom finnas ett tusental
zigenare samt några tusen semiter (judar och aissorer
eller kaldéer, hvilka 1829 invandrade från trakten
kring Urmiasjön och synas vara afkomlingar af de forne
babylonerna och förr talade en syrisk dialekt, numera
turkiska eller ryska). Hela generalguvernementet
K. hade vid folkräkningen 1897 9,723,553 innev., deraf
3,729,190 i Ciskaukasien och 5,994,363 i Transkausien.
Kaukola, imperielt pastorat af 3:dje kl.,
Keksholms kontrakt, Nyslotts stift, Finland,
Viborgs län, Keksholms härad och domsaga. Areal 331
qvkm. Befolkningen, finsk-talande, 3,233 pers. (1894).
A. G. F.
Kaulbars, von, baroner, ryska generaler, af samma
slägt som de svenske friherrarna K. — 1. Nikolaj von
K., f. 1842, sedan 1868 medlem af ryska generalstaben,
deltog i det rysk-turkiska kriget samt blef 1881
militärattaché i Wien. Efter furst Alexanders af
Bulgarien abdikation
1886 fick han befallning att söka återställa det
ryska inflytandet i Bulgarien, der han i Okt.–Nov.
uppträdde lika hänsynslöst som förr hans broder,
utan att dock kunna uträtta något. 1889 blef han
chef för 6:te armékårens generalstab (Varsjav).
Han har utgifvit en karta öfver Amerika och skrifvit
flere militäriska arbeten. — 2. Alexander von K.,
den föregåendes broder, f. 1844, företog
1869–72 upptäcktsresor i Tiansjan och deltog
1873 i Amu-Darja-expeditionen och offentliggjorde
sin reseskildring i Ryska geografiska sällskapets
»Zapiski» (1881). Efter det rysk-turkiska kriget
blef han medlem af den kommission, som skulle
utstaka Serbiens nya gräns, samt var derefter
(Juli 1882–Sept. 1883) krigsminister i Bulgarien,
der han på ett hänsynslöst sätt sökte skaffa
det ryska inflytandet öfvervigt. 1894
blef han generallöjtnant och befälhalvare
för 15:de kavalleridivisionen (Plotsk) samt
i Dec. 1897 chef för en kavallerikår i Polen.
J. Fr. N.
Kaulom (af Grek. kaulos, stjelk), bot.,
stambildning. Se Emergenser.
Kaulung, halfö och hamn i kines. prov. Kuangtung
midt emot Hongkong, genom fördraget i Tientsin 1860
afträdd till England och sedan
1887 öppen för främmande handel, har marindepot,
kolmagasin, dockor, ankarplats för krigsfartyg
m. m. En neutral zon skiljer halfön från det
kinesiska området.
Kauppi. Se Lyylikki.
Kaustby (F. Kaustisenkylä), konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Gamlakarleby kontrakt, Åbo ärkestift,
Finland, Vasa län, Pedersöre härad,
Gamlakarleby domsaga. Areal 409 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,189 pers. (1894). A. G. P.
Kaustika alkalier (kaustiska alkalier), benämning
för kalium- och natriumhydrat samt ammoniaklösning.
P. T. C.
Kaustikt kali. Se Kalium.
Kaustikt natron. Se Natriumhydrat.
Kautzsch, Emil Friedrich, tysk protestantisk teolog
och orientalist, f. i Plauen 1841, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
