Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Visju vid kinesiska gränsen, och längs denna
väg byggdes 1886 den första landtelegraflinien. 1883
förenades K. genom telegrafkablar med Peking
och Nagasaki; nu har antalet telegraflinier
ökats, och jernvägsbyggnader torde snart
påbörjas. Sedan början af 1896 hafva postanstalter
på europeiskt vis inrättats i de större städerna
och i fördragshamnarna. Något eget mynt har ej K.;
i vissa provinser mottagas mejikanska piastrar och
japanska jen, men för öfrigt gäller silfver efter
vigt. Ett myntverk har anlagts af japaner, men ännu
(1897) hafva mynt derifrån ej utsläppts. Japanerna
hafva infört den gregorianska tidräkningen.
Historia. De första århundradena af den kristna
tidräkningen funnos på halfön tre stater: Korai,
Chin-ra och Hiaku-sai, alla erkännande Kinas
öfverhöghet, men 934 e. Kr. eröfrade konungen af
Korai med kinesisk hjelp de båda andra rikena och
bildade dermed K:s enhet. De följ. århundradena voro
K:s glansperiod, under hvilken handel, industri
och konst blomstrade. De koraiske konungarna
voro än Kinas allierade, än skyddslingar. Den
nuv. dynastien, Tsi-tsien, kom på tronen 1392 med
Tai-tso, som ändrade rikets namn till Tsjo-sen. Med
Japan, som på 1590-talet var nära att eröfra K.,
slöts 1615 fred, enligt hvilken Japan egde rätt
att besätta hamnen Fusan, och K. förband sig att
vid hvarje regentombyte sända skänker till Japan,
såsom ett slags erkännande af vasallskap. Sedan K. i
omkr. 240 år varit slutet för Vesterlandets folk,
öppnades de tpå 1880-talet för civiliserade nationer
(handelsfördrag med Tyskland och England 1883, med
Italien och Ryssland 1884, med Frankrike 1886 och med
Österrike 1892). Huru rivaliteten emellan Japan och
Kina i fråga om K. ledde till ett krig 1894–95 och
huru, såsom en följd af kriget, K:s sjelfständighet
högtidligen erkändes se Japan. Suppl.
*Koren, Johan, afled d. 3 Okt. 1885. Hans afh. i »Nyt
magazin» bär titeln Beskrivelse over Thyone fusus og
Cuvieria synamata.
Korfgift. Se Vurstgift.
*Korfu. 1. Nomarkien K. hade 124,578 innev. 1896. —
2. Staden K. hade 19,025 innev. 1889.
Korg. 1. Bot. Se Blomställning. Suppl. — 2. Milit. Se
Parérstång.
*Korint (Nea Korinthos), vid jernvägen till
Athen samt till Tripolis och Olympia förbi Patras,
hade 4,125 innev. 1889. Det beröres ej af Korintiska
kanalen (se Isthmus. Suppl.), som utmynnar 2,5
km. n. ö. derom vid Isthmia.
*Kořistka, K., lemnade professuren 1893.
Korkiakoski. Se Högfors.
Kork-klostret. Se Cintra.
Korkmatta. Se Linoleum.
Korkspor, bot. Se Barkspor. Suppl.
Korksubstans. Se Cellulosa. Suppl.
*Korndal. Dess fabriksanläggningar hafva till största
delen upphört efter bolagets upplösning 1894.
Kornêr [kårner], Hermann, tysk krönikeskrifvare,
f. i Lybeck omkr. 1365, d. der 1438, var i början af
1400-talet lärare vid predikareklostren i Halberstadt,
Magdeburg och (Burg vid) Lybeck
samt vistades 1431–34 vid Erfurts universitet,
der han 1435 promoverades till teol. doktor. I hans
Chronica novella (utg. senast af J. Schwalm. 1895),
som omfattar tiden t. o. m. 1435, utgöres ränningen
af Henriks af Herford, Vincenz’ af Beauvais och
Martins af Troppau krönikor, men sedermera hafva
andra krönikor och muntliga uppgifter tjenat såsom
källor. I Linköpings stiftsbibliotek förvaras
en kodex (omfattande tiden till 1423), hvilken
tillhört dominikanerna i Stockholm och utgör en
af de (minst sex) bearbetningar K. företog af sin
krönika. »Chronica novella» meddelar underrättelser
af intresse äfven rörande Sveriges historia.
Kornfibla, bot. Se Scorzonera.
Kornflugan, Chlorops Pumilionis Bierk., zool., en
3–4, mm. lång fluga, ljusgul med mörka teckningar,
hvilken visat sig vara ett stundom mycket förhärjande
skadedjur för vårt odlade korn. Äggen läggas
omkr. midten af Juni på bladen af kornbrodden,
hvarefter den utkläckta larven söker sig väg till
bladslidan, inom hvilken den angriper växtens ännu
outvecklade blad samt axämnet, hvilket fortäres
utmed ena sidan, till dess strået nås. I detta
senare äter sig larven på ena sidan en ränna ända
ned till nästa led. Stundom försiggår förpuppningen
inom denna ränna, men oftare drager sig larven
dessförinnan tillbaka längre upp i bladslidan,
der puppan oftast anträffas. På en sålunda angripen
kornplanta hämmas stråets växt, så att axet vanligen
ej når fram ur bladslidan. I stället får en sådan
kornplanta ett gröfre utseende än de oskadade samt
en blåaktig färgton, och såväl derigenom som genom
sin ringa höjd blir den lätt märkbar. Under förra
hälften af Aug. framträder den nya generationen ur
pupporna, och sedan parning egt rum, läggas äggen
på höstsädesbroddens blad. Äfven på höstsäden kunna
larverna sålunda göra skada genom att förtära broddens
inre delar, men vanligen är denna skada ej af svårare
beskaffenhet än att nya skott kunna skjuta upp från
de oskadade rötterna. Sedan larverna öfvervintrat,
förpuppas de följande vår, och de fullbildade flugorna
framkomma omkr. midten af Juni. G. A–z.
Kornherberge. Se Tiondelada.
Kornplatta (T. kornplatte), fotogr. Se
Autotypi. Suppl.
Kornutin. Se Mjöldryga (äfven i Suppl.).
Korolenko, Vladimir Galaktionovitj, rysk författare,
f. 1853 i Sjitomir, studerade till ingeniör, var
på grund af politiska stämplingar förvisad till
östra Sibirien 1879–85 och har sedermera skildrat
sitt äfventyrsrika lif i novellistiska arbeten,
bl. a. En sibirisk turists skisser, Sokolinec
(Den till ön Sachalin deporterade), Makars dröm
(om jakuternas sägner och skrock), »Skogen susar»
(rysk folksägen, öfvers. till svenska jämte andra
berättelser af K., 1891).
Korologi (af Grek. chora, land, och logos, lära),
zool. Se Zoologi, sp. 295.
Korona. Se Corona, Norrsken och Solen, sp. 48.
Korpilaks (T. Korpilahti), imperielt pastorat af
3:dje kl., Jämsä kontrakt, Borgå stift, Finland,
Tavastehus län, Jämsä härad och domsaga. Areal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
