Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kremer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kremer (Kremers), Gerhardus. Se Mercator.
Kremometer (af Fr. crême, grädde, och Grek. metron,
mått). Se Galaktometer.
Kremsmünster. Se Tassilokalken.
*Kreol är ett mångtydigt ord. På Réunion innefattas
derunder alla i kolonien af fria föräldrar födda
personer, hvilka röstat för Frankrike, således jämte
hvita kreoler äfven sådana af afrikansk, malagassisk,
indisk och blandad härkomst. Annanstädes användes
kreol som benämning på blandningsfolk af hvita och
färgade.
Kreosol, kem., metyl-fenol, (CH3)C6H4OH, förekommer
i stenkols- och boktjära, äfven i urin. Dess
blandning med harts- och oljetvål utgör lysol.
P. T. C.
Krestovskij, W., psevdonym för ryska
romanförfattarinnan fru Nadezjda Chvostjinskij
(-Sajontjkosskij). Se Ryska literaturen, sp. 144,
och Sajontjkovski.
Krestovskij, Vsevolad Vladimirovitj, rysk
romanförfattare, f. 1840, d. 1895, skildrade i sin
roman I Petersburgs hålor med obarmhertig realism
stadsproletariatets elände och sedliga uselhet. I
sina berättelser afslöjade han vidare det ryska
fängelseväsendets upprörande sidor, behandlade
politiska frågor (bl. a. det polska upproret) och
tecknade med stor talang militärlifvet. K:s bästa dikt
i bunden form är Hetären i Jerusalem. Han öfversatte
förträffligt bl. a. Horatius och Heine.
*Kreta hade vid folkräkningen 1887 294,192 innev.,
af hvilka 204,781 voro ortodoxa greker, 88,487
muhammedaner (äfven de af grekisk nationalitet
och med grekiskt språk), 646 israeliter, 254
rom. katoliker, 17 protestanter och 7 armenier. Ön
har en grek. ärkebiskop och en katolsk biskop i
Kandia och 6 grek. biskopar samt en storrabbin
i Kanea. Varuomsättningen med utlandet beräknas
af Cuinet till omkr. 40 mill. kr., tämligen lika
fördelade mellan införsel och utförsel. Budgeten,
som 1889–90 uppgafs till 1,685,500 kr. inkomster och
2,121,100 kr. utgifter, uppgöres på grundvalen af
tre goda och tre mindre gifvande år, så att de förras
öfverskott får betäcka de senares brist. Kretenserna
betala ej grundskatt såsom innevånarna i andra
turkiska provinser, ej häller yrkesskatt; de erlägga
tionde af skörden, skatt på salt, tobak, kreatur,
spritdrycker samt för frihet från krigstjenst. De
hafva erhållit vigtiga eftergifter, men partistrider
tillintetgöra frukterna af dem. Enligt 1878 års
författning skulle hälften af nettoinkomsterna gå till
statskassan, andra ehälften användas till allmänna
arbeten på ön. Åsidosättandet af dessa bestämmelser
ledde till förnyade uppror af de kristna, hvilkas
ställning försämrades, sedan 1878 åts författning
ersatts genom en af sultanen utfärdad ferman i
Juni 1889, hvilken minskade öns sjelfständighet och
reducerade landtdagens medlemmar till 57 (35 kristna
och 22 muhammedaner). Våren 1896 var större delen
af ön i uppror, till följd hvaraf sultanen på de
europeiska makternas föreställningar i Juni lofvade
reformer och utnämnde till generalguvernör fursten af
Samos Georg Berovitj, en europeiskt bildad kristen
af grekisk nationalitet, men fanatismen hos såväl
muhammedaner som kristna växte, och blod
flöt på flere ställen. En i Konstantinopel
sammanträdande sändebudskonferens formulerade förslag
till nyreglering af öns statsrättsliga ställningr
hvarefter sultanen d. 25 Aug. undertecknade en ferman
af hufvudsakligen följande innehåll: guvernören är
kristen, utnämnes för fem år med makternas samtycke
och har vetorätt beträffande landtdagsbeslut och
lagförslag med undantag af författningsändring,
hvilken kräfver sultanens sanktion, och kan
disponera öfver de turkiska trupperna i händelse af
oroligheter; 2/3 af ämbetsmännen skola vara kristna, 1/3
muhammedaner; ön får ekonomisk autonomi och betalar
en årlig tribut; rättskipningen reorganiseras af en
komité, i hvilken äfven utländska jurister hafva säte;
gendarme-riet reorganiseras af en komité af europeiska
officerare o. s. v. Med ett ord ön ikulle få half
autonomi i likhet med Samos och Libanon. Fermanen
antogs af landtdagen d. 5 Sept., men muhammedanerna
fordrade skadestånd, som tilläte dem att lemna ön,
der deras vistelse blef omöjlig, och fientligheterna
mellan kristna och muhammedaner upplågade å
nyo, hvartill ock bidrogo den hemliga grekiska
komiténs agitationer. Fullständig anarki inträdde,
då generalguvernören Berovitj d. 14 Febr. 1897
nedlade sitt ämbete och lemnade ön. Den kretensiska
revolutionskomitén proklamerade öns anslutning till
Grekland, och en grekisk ockupationskår landsteg
d. 15 Febr. under öfverste Vassos för att taga ön
i besittning i konung Georgs namn. Nu uppträdde
de sex stormakterna energiskt emot de helleniska
sträfvandena: de sände hvar sin eskader till
ön, enades om att lemna K. full autonomi under
turkisk öfverhöghet, uppmanade Grekland att
draga sina trupper och sin flotta från ön och
då Grekland gjorde undanflykter, förklarade de
ön i blockadtillstånd från d. 21 Mars (se vidare
Grekland. Suppl.). Till följd af motgångarna i det
med anledning af dea kreteasiska frågan uppblossande
kriget med Turkiet nödgades grekerna lemna K.,
der blockaden visserligen upphäfdes i Sept. 1897,
men lugnet ännu ej återställts. Någon enighet mellan
stormakterna och Turkiet om öns blifvande ställning
har ej äniu (Febr. 1898) vunnits.
*Krets Om krets, kretsdag och kretsöfverste i
det forna Tyska riket se Tyskland, sp. 1169. —
Om Kretsständer och kretssynod i Preussen se d. o.,
sp. 221 och sp. 215.
*Kretschmer (oriktig form för Kretzschmer), J. H.,
dog 1890 i Berlin.
*Kretzschmar, A.. F.. H., blef 1887 director musices
vid Leipzigs universitet och 1890 e. o.. professor
derstädes. Han har vidare utgifvit bl. a. Führer
durch den conzertsaal (3 bd, 1887–90).
Kretzschmer, J. H. Se Kretschmer (äfven i
Suppl.).
Kreuger [kröger], Nils Edvard, landskaps- och
djurmålare, f. i Kalmar d. 11 Okt. 1858, utbildade sig
under Perséus 1876–80, reste hösten 1881 till Paris,
der han en kort tid besökte en s. k. »fri atelier»
(Colarossis), men för öfrigt utbildade sig genom
sjelfstudium, och stannade i Frankrike till 1887, om
somrarna besökande Sverige (sommaren 1882 vistades han
dock i Grez: och Concarneau och 1883 i Holland). Med
undantag af hösten 1888–hösten 1889, då han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
