Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronopark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mastudj ö. om Baroghilpasset i den bergsknut,
som förenar Hindukuh och Karakorum, strömmar i
sydsydvestlig riktning genom Chitrals dal, efter
hvilken den ock bär namn, samt förenar sig under
namnet K. nedanför Djelalabad från venster sida med
Kabul, efter att hafva uppsamlat vattnet från södra
sidan af hela östra Hindukuh. K. är en vild bergsström
af 800 km. längd.
Kund [kount], Richard, tysk Afrikaresande, f. 1852,
ledde jämte Tappenbeck 1884–86 en expedition
i södra Kongobäckenet, från Stanley Pool öfver
Kuango och Kassai samt uppför den sistnämndas biflod
Lukendje (Mfimi) till 21° 30’ ö. lgd, der han måste
återvända. 1887 sändes han jämte Tappenbeck till
södra Kamerunområdet, der de från Kribimynningen längs
Njongs öfre lopp kommo till Sanaga, der de upptäckte
Nachtigalfallen samt anlade Jaundestationen mellan
Njong och Sanaga (1888).
*Kundt, A., sedan 1888 professor i Berlin, dog 1894.
Kungei-Ala-tau. Se Ala-tau. Suppl.
*Kungelf hade 1,042 innev. 1896. Taxeringsvärdet
s. å. var 1,258,700 kr., deraf 241,700 kr. för
jordbruksfastighet. Handelsflottan räknade 1895
3 ångfartyg, om 124 tons och 55 hästkrafter;
sammanlagda antalet af inkomna och afgångna
fartyg, alla i inrikes fart, var 442, om 12,920
tons. Handlande voro 17, med 16 biträden och 324
kr. bevillning för rörelsen, handtverkarna 37,
med 26 arbetare, och fabrikerna 4, med 110 arbetare
och 228,300 kr. tillverkningsvärde, deraf 1 glasbruk
med 80,000 kr. tillverkningsvärde. Pedagogien indrogs
1893. Med Marstrand samt Alingsås och Ulricehamn utser
staden 1 representant i riksdagens Andra kammare. Jfr
W. Berg: »Augustinerklostret i Konungahälla»
(i Göteb. o. Bohusläns fornminnesför:s »Bidrag»,
V, 1893).
*Kung Karl, socken i Åkerbo härad. 7,316 har. 2,389
innev. (1896).
Kung Karls spira, bot. Se Kungsspira.
Kungliga museum kallades den samling af konstsaker,
hvilka efter Gustaf III:s död enl. k. br. d. 4
Dec. 1792 tillföllo svenska staten och fingo sin
plats i k. slottets nordöstra flygel. Museet, hvars
förste intendent var C. F. Fredenheim, invigdes
d. 16 Okt. 1794. Ur det kungliga museet utvecklade
sig sedermera Nationalmuseum (se d. o.). Jfr »Statens
konstsamlingar 1794–1894, festskrift utgifven af
Nationalmusei tjenstemän» (1894).
Kunglig vimpel. Se Örlogsvimpel.
*Kungsbacka hade 905 innev. 1896. Taxeringsvärdet
s. å. var 1,132,000 kr., deraf 143,500 kr. för
jordbruksfastighet. Handelsflottan bestod 1895 af
1 segelfartyg, om 916 tons, och 1 ångfartyg, om 71
tons och 21 hästkrafter. De inkomna och afgångna
fartygen voro 100, om 3,276 tons. Stadens handlande
voro 26, med 35 biträden och 401 kr. bevillning
för rörelsen, handtverkare 39, med 38 arbetare,
samt fabriker 2, med 7 arbetare och 11,570
kr. tillverkningsvärde. Göteborgs ensk. banks
afdelningskontor är indraget, men staden har
hufvudkontor för Norra Hallands bankaktiebolag
(1890) och Hypoteksföreningen för vestkustens
städer. Pedagogien är
indragen. Sedan 1888 har staden järnvägsförbindelse
medelst Vestkustbanan (Göteborg–Hallands jernväg).
*Kungsbacka-fjorden heter äfven och ursprungligen
Strömsfjord.
Kungsgårdshjelp. Se Mantalsräntan.
*Kungshamn, kapellförsamling (ej socken eller annex)
till Tossene. 2,668 innev. 1896).
*Kungsholmen. 1. Namnet Munklägret torde vara en
förvrängning af Munkliderna (lid = backsluttning). 28,160
innev. (1896).
*Kungslena. 1. Socken. 2,106 har. 614 innev. (1896). —
2. Midsommaraftonen 1895 aftäcktes högtidligt
ett å en öppen plats straxt utanför Kungslena
kyrkogårdsmur upprest monument till minne af slaget
d. 31 Jan. 1208. Monumentet utgöres af ett 8 m. högt
granitblock med inskrift: »Till minne af slaget
vid Lena den 31 Jan. 1208 reste Västergötlands
fornminnesförening och ortens befolkning denna sten
1894. Svenskar, vörden fadrens minne.»
Kungsskatt. Se Mantalsräntan.
*Kungsådra. Genom lagen d. 27 Juni 1896 om rätt
till fiske äro de i fiskeristadgan af år 1852
förekommande stadganden ang. kungsådra uteslutna från
fiskerilagstiftningen, och förstnämnda lag innehåller
i detta ämne allenast föreskrifterna att i kungsådra
må ej utsättas fast eller rörlig fiskredskap, som
kan hindra fisken att framgå, samt att i elf, ström,
å eller sund, der kungsådra ej finnes, men fisken
har sitt dref, en sjettedel af bredden i djupaste
vattnet skall lemnas fri från
sådan redskap, der ej K. M:ts befållningshafvande
gifver lof till redskapens begagnande. L. A.
*Kungsåra. 3,076 har. 504 innev. (1896).
*Kungsäter. 3,611 har. 798 innev. (1896). Annexet
Skedeskamma kallas Karl Gustaf.
*Kungsör. 2. Enl. k. bref d. 29 Maj 1893 må under
vissa vilkor ett område ät Kung Karls socken
bilda, såsom en kommun för sig, en jämväl i
fattigvårdshänseende från socknen afskild köping,
benämnd K.
*Kungörelse. Rad 16 står 27 bör vara 87. Se
vidare Lag af d. 1 Juni 1894 och K. kung. af d. 9
Aug. s. å. ang. kungörelsers uppläsande i kyrka.
Kuno, psevdonym. Se Wirsén, sp. 1182.
Kunskapsföljd, filos. Se Följd. Suppl.
Kunskap är makt (Eng. knowledge is power), ett
från Francis Bacon (i »Religious meditations», 1598)
härrörande uttryck.
Kunst-Meyer. Se Meyer, J. H. (sp. 1504),
Knokkimuodka, förr gemensamt gränsmärke (»riksröset»
n:r 294) för Sverige, Norge och Finland (Ryssland)
på 69° 3’ 29" n. br., betecknades sedan konventionen
i Torneå 1810 länge såsom Sveriges nordligaste punkt,
men vid gränsuppgången 1887 konstaterades, att gränsen
emellan Sverige och Finland går ej öfver K., utan 150
m. vester om detta, i bäcken Rajajokka (ett källflöde
till Köngämä), der ett nytt gemensamt riksrös för
de tre rikena skall (1897) uppföras. K. ligger nu
h. o. h. inom Finland.
Kuolajärvi, konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Kemi kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs
län, Kemi härad, Torneå domsaga. Areal omkr. 14,000
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,803 pers. (1894).
A. G. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
