Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1459-1460 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lanciano ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördelad på två årskurser, som fortgå under hela året,
dock så att andra årets kurs afslutas på hösten före
laga flyttningstid för tjenare. År 1895 funnos 24
landtbruksskolor, med 345 lärlingar, af hvilka 38 voro
betalande. Lärlingsantalet vid landtbrtiksskolorna
har varit

åren	1883–89	2,564	fria,	261	bet.	= 2,825
»	1890–95	1,869	»	233	»	= 2,102
――――
4,927

J. H. F.

Landtbruks-statik. Se Åkerbruks-statik.

*Landtbruksstipendiat. Ifrån att
hafva varit endast elever åt landtbruksingeniörerna
hafva stipendiaterna småningom dessutom blifvit
använda som e. o. tjenstemän. Senaste för dem
utfärdade instruktion är af d. 11 Febr. 1890. J. H. F.

Landtbruksstyrelsen är ett af de till
Civildepartementet hörande centrala ämbetsverken
och började sin verksamhet enligt instruktion af
d. 13 Dec. 1889. Jämlikt denna har styrelsen att med
uppmärksamhet följa landtbrukets och dess binäringars
samt fiskerinäringens tillstånd och att vidtaga eller
hos K. M:t föreslå de åtgärder, som kunna främja dessa
näringar. Till det nya ämbetsverket öfverflyttades
från Landtbruksakademiens förvaltningskomité
(se under Landtbruksakademien) ärenden rörande
landtbruksläroverken, mejeriundervisningen,
statens landtbruksingeniörer och stipendiater,
fiskeriassistenterna, instruktörerna och
undervisarna inom landthushållningen samt
i husslöjd och i fiskodling, agenterna för
mejeri- och fiskeriprodukters afsättning, kemiska
stationerna för jordbrukets och näringarnas behof,
frökontrollanstalterna m. m., fonden för svenska
hornboskaps- och fårafvelns förädling (medlen
förvaltas af Statskontoret); vidare har styrelsen
att årligen till chefen för Civildepartementet
afgifva berättelser om hushållningssällskapen, med
hvilka styrelsen skall stå i oafbruten förbindelse,
och om landtbruksskolorna, äfvensom att gemensamt med
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till K. M:t afgifva
utlåtande i frågor, som röra statsunderstöd för
afdiknings- eller odlingsföretag eller arbeten,
som afse minskande af frostländighet. Sedermera
hafva tillfallit styrelsen frågor om de
allmänna landtbruksmötena (k. br. d. 7
Okt. 1892), hvarjämte under styrelsen är ställd
Statens entomologiska anstalt (k. regl. d. 29
Jan. 1897). Till styrelsen höra icke, likasom ej
häller till förvaltningskomitén, ärenden rörande
hästafveln och tills vidare hafsfisket vid rikets
vestra kust. — Enligt ofvannämnda instruktion,
med ändring d. 23 Nov. 1894, utgöres styrelsen
af en öfverdirektör och chef samt fyra ledamöter,
nämligen en fiskeri-inspektör, en öfveringeniör,
en landtbruksinspektör och en sekreterare. Andra
ordinarie tjenstemän äro ej der anställde.
K. S.

Landtbruks-system. Se Åkerbruks-system.

*Landtbruksundervisningen. I
likhet med hvad som egt rum i Sverige tillsattes
d. 7 Nov. 1889 i Finland en komité »för uppgörande
af förslag till omorganisation af landets
jordbruksskolväsende». Den 19 Dec. 1890 afgaf
denna komité sitt betänkande, enligt hvilket
jordbruksskolorna, afsedda att meddela en lägre
undervisning i landtbruk, skulle vara af två slag:
det ena med tvåårig, det
andra med ettårig kurs. Vid en del af de förra skulle
meddelas äfven hufvudsakligen teoretisk undervisning
i särskilda vinterkurser. Vid Mustiala skulle
finnas ett landtbruks- och ett mejeriinstitut,
hvartdera med en högre och en lägre afdelning,
och för att bereda tillfälle till mera speciel
och vetenskaplig undervisning i landtbruk skulle
i Helsingfors upprättas en central vetenskaplig
agrikulturförsöksstation, som skulle stå under
förvaltning af en vid universitetet anställd
e. o. professor i agrikultur-kemi och -fysik.

Beträffande undervisningen i mjölkhushållning se
Mejeriundervisning. Suppl. J. H. F.

*Landtförsvarsdepartementet. Disciplinkompaniet på
Karlsborg finnes ej längre. Anslagen under Fjerde
hufvudtiteln upptogos i riksstaten för 1899 till
32,586,900 kr., hvaraf 6,011,620 e. o. anslag.

*Landtmannapartiet. Vid 1888 års riksdag uppstod en
brytning inom partiet, i det en del af detsamma,
hvilken önskade högre tullsatser på spanmål,
utträdde och bildade Nya landtmannapartiet,
under ledning af A. P. Danielson, Nils Petersson i
Kuntorp, Liss Olof Larsson, Lasse Jönsson i Sandby,
E. G. Boström, G. F. Östberg m. fl. Den återstående
delen benämndes sedermera Gamla landtmannapartiet och
räknade såsom ledare Olof Jonsson i Hof, J. Johansson,
A. V. Ljungman, Anders Persson i Mörarp m. fl. Till
det Nya landtmannapartiet slöto sig protektionistiska
stadsrepresentanter, så att partiets styrka 1888
uppgick till 114. Gamla landtmannapartiet räknade
vid samma tid 55 ledamöter. Sedan tullfrågan ej
längre fördes med samma skärpa som förr, började man
tala om ett närmande emellan de bägge partierna,
hufvudsakligen med anledning af den radikala
»okynnespolitik», som drefs af de Andra kammarens
ledamöter, hvilka sedermera bildade Folkpartiet (se
d. o. Suppl.). Den 16 Jan. 1895 framställdes ett af
de ledande männen inom bägge partierna — Östberg, Olof
Jonsson, Anders Persson, Nils Petersson, J. Johansson,
Lasse Jönsson, Ivar Månsson, A. V. Ljungman,
J. E. Wikstén och A. Kihlberg — undertecknadt
förslag till landtmannapartiernas »sammanslagning»
under det gamla namnet Landtmannapartiet på vilkor
af moderation å ömse sidor i tullfrågan och med
uppgift att verka för ett sansadt framåtskridande
genom tidsenlig utveckling på nationel grund samt
att upprätthålla och reformera unionen med Norge
med tillgodoseende af båda folkens intressen, men
utan ensidiga eftergifter och med fasthållande af
riksdagens år 1893 gjorda uttalande i ämnet. Ett
gemensamt förtroenderåd af 12 ledamöter och 6
suppleanter skulle utses. Förslaget antogs s. d. af
bägge partierna och till »förtroendemän» utsagos:
Olof Jonsson, Anders Persson, Joh. Johansson,
A. V. Ljungman, J. E. Wikstén och J. P. Jansson (af
»Gamla L.») och A. P. Danielson, Nils Petersson, Lasse
Jönsson, Östberg, Ivar Månsson och A. Swartling (af
»Nya L.»). Under tidens lopp hade partiernas numerär
något ändrats, i det att 1895 Nya landtmannapartiet
räknade 79 ledamöter, det Gamla 73. F. n. (1898)
räknar det »sammanslagna» partiet 130 medlemmar,
af hvilka 13 stadsrepresentanter. Ordförande i
förtroenderådet hafva varit O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>