Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Johan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett gevär (»Lebel-geväret»), som 1886 antogs för
franska armén. Se Eldhandvapen. Suppl. (Tabell.)
*Leboeuf, E., dog d. 7 Juni 1888.
Le Boulengés kronograf [lö boulangsjēs]. Se
Hastighetsmätare.
Lecanora esculenta (affinis), bot. Se Manna. —
L. tartarea. Se Arktisk flora. Suppl.
Lecce [lettje], Matteo da. Se Alesio. Suppl.
Leche, Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf, zoolog, akademisk
lärare, f. i Helsingborg d. 4 Sept. 1850, blef 1870
student i Lund, 1875 filos. kandidat och 1877 filos.
doktor, tjenstgjorde 1873–77 såsom e. o. amanuens
vid geologiska institutionen, var 1876–80 docent
i zoologi i Lund, blef 1880 tillf. lärare och 1884
professor i zoologi vid Stockholms högskola och var
1887–90 rektor vid nämnda högskola, hvars första
vetenskapliga institution (den zootomiska) han har
bildat. L. har studerat (1877) anatomi i Heidelberg
(under Gegenbaur), München och Berlin samt (vintern
1883–84) embryologi i Messina och Neapel; han har
dessutom flere gånger för vetenskapliga arbeten
besökt de zoologiska institutionerna i olika delar
af Europa. Såsom lärare och författare har han
specielt sökt att med den jämförande anatomiens,
paleontologien och embryologiens hjelp utreda det
genetiska sammanhanget emellan grupper af de högre
ryggradsdjuren, särskildt däggdjuren (Die entwicklung
des unterarms und unterschenkels bei Chiroptera,
1879; Zur anatomie der beckenregion bei Insectivora,
1883; Über die säugethiergattung Galeopithecus, 1886;
Bemerkungen über die genealogie der Erinaceidae,
1896, samt i flere arbeten om pungdjurens morfologi
m. m.). På senaste tiden har han genom undersökningar
rörande tandsystemets utveckling kunnat lemna
väsentliga bidrag till dessa genealogiska frågors
lösning (t. ex. i Zur entwicklungsgeschichte
des zahnsystems der säugethiere, I, embryologi,
1895). Sedan 1884 bearbetar L. afdelningen
däggdjurens anatomi i Bronns: »Klassen und ordnungen
des thierreichs» (22 hftn, till 1897). Af L:s mera
populärt hållna uppsatser må nämnas ett stort antal
zoologiska artiklar i Nordisk Familjebok och Några
drag ur menniskans utvecklingshistoria (i »Svenska
spörsmål», 1893). En stor vän af folkbildningen, har
L. sedan 1887 tillhört Arbetareinstitutets styrelse,
sedan 1897 såsom dess ordförande.
*Lecky, W. E. H., som är liberal unionist, valdes
1895 af Dublins universitet till ledamot af
underhuset. Hans History of England in the eighteenth
century fullbordades med bd 8 1890 (ny uppl. i 12 bd,
1892; svenska öfvers. fullb. 1892). Hans 1896 utgifna
Democracy and liberty (2 bd) väckte stort uppseende.
*Leckö. — 3. Friherreskap, som d. 27 Febr. 1571
gafs riksrådet Hogenskild Bielke. Se F. Ödberg:
»Anteckningar om Hogenskild Bielkes friherreskap
Leckö 1571–99» (1892).
*Leconte de Lisle, Ch. M. E., invaldes 1886 (efter
Victor Hugo) i Franska akademien och dog d. 17 Juli
1894 i Louveciennes nära Paris.
Lecourbe [lökourb], Claude Joseph, grefve, fransk
general, f. 1760, d. 1815, utmärkte sig under franska
revolutionskrigen vid Fleurus (1794)
och i Schweiz (1799), var Moreaus vän och råkade efter
hans fall i onåd, men kämpade under Napoleon åter
under »Hundra dagarna» med ära vid öfre Rhen. Jfr »Le
general L., d’aprés ses archives, sa correspondance
et autres documents» (1895) Hans staty restes 1857
i hans födelsestad, Lons-le-Saulnier.
Leczinski. Se Leszczynski.
*Ledeberg. 1,222 har. 404 innev. (1896).
Ledfotingar, zool. Se Leddjur.
Ledgångsreumatism. Se Reumatism.
Ledkräftor, zool., Arthrostraca (se d. o. Suppl.).
*Ledóchowsky, M., begaf sig 1876 till Rom och förblef
boende der i Vatikanen, under det att preussiska
regeringen flere gånger dömde honom in contumaciam
till böter och fängelse. Han utnämndes 1884 till
sekreterare för påfvestolens skrifvelser, afsade sig
1886 ärkebiskopsdömet och blef 1892 generalprefekt
för propagandan.
*Ledsjö, socken. 2,809 har. 823 innev. (1896).
Ledsyn l. gångsyn, en synförmåga tillräcklig för
en menniska att vägleda sig, men otillräcklig för
att läsa, skrifva e. dyl. Den minsta synstyrka, som
möjliggör vägledning, motsvaras af förmågan att på
1 m. afstånd urskilja och räkna finger, uppsträckta
framför en mörk bakgrund. J. W–k.
Ledtonsteg, musikt. Se Tonhöjd.
*Le Duc, J., föddes 1629 eller 1630 i Haag och dog
1676 af sår, som han erhållit i krig. J. K–e.
*Leeds utgör sedan 1888 eget grefskap (87,3 qvkm.) med
367,505 innev. 1891 (1896 beräknades folkmängden till
402,450 pers.).
Leeds [līds], engelsk hertigtitel, fäst vid
familjen Osborne. Slägtens mest bekante medlem
är Thomas Osborne, f. 1631, en ifrig rojalist,
som medverkade till Stuartarnas restauration
(1660), blef ledamot af underhuset och, efter
Cabalministèrens fall 1673, storskattmästare
och regeringens chef samt earl of Danby. Han höll
på och sökte öka kronans prerogativ, men gjorde
motstånd emot konung Karl II:s katoliseringsplaner
och förbindelser med Frankrike. Genom franska
intriger störtades han 1679 och anklagades inför
öfverhuset för högförräderi, men saken sköts åt
sidan genom fyra parlamentsupplösningar och förföll
1685. Earlen af Danby var en af de lorder, som,
missnöjda med Jakob II:s regering, 1688 kallade till
England Vilhelm af Oranien, hvilken utnämnde honom
1689 till president i Privy council och markis of
Caermarthen samt 1694 till hertig af Leeds. Hatad
af whigs, anklagades han 1695 af underhuset för att
hafva låtit besticka sig af Ostindiska kompaniet
till att förskaffa dem förmånliga privilegier, blef
till följd af en parlamentsprorogation ej dömd,
men miste sitt inflytande, lemnade presidentämbetet
1698 och dog 1712.
Leek [līk], stad i eng. grefskapet Stafford,
vid en bilinie till Trent-Mersey-kanalen. 14,128
innev. (1891). Sidenindustri.
Leeward-islands [lioård e’jlönds], Eng.
Se Öarna under vinden.
Lefèbvre [löfävör], C. C., sångerska. Se Faure, J. B.
Lefèvre-Pontalis [löfävör pångtalī], Germain Antonin,
fransk politiker, skriftställare, f. 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
