Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leflô ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Leksand. 1. Socken. 9,834 innev. (1896).
— 2. Kontrakt. 1,955 qvkm. 27,238
innev. (1896).
Leksands tingslag (förut L., Als och Bjursås
t:g). 1,543 qvkm. 19,122 innev. (1896).
*Leksberg, socken. 2,887 har. 927
innev. (1896). L. tillhör Mariestads kontrakt.
Lekskolor. Se Barnträdgårdar.
*Lektion. Lektorer
(universitetslektorer) benämnas äfven de
enl. k. regl. d. 7 Dec. 1888 vid universiteten i
Upsala och Lund anställde, vetenskapligt bildade,
infödde lärarna i tyska, franska och engelska språken,
hvilka skola meddela praktisk undervisning i sitt
resp. språks talande och skrifvande. De tillsättas
på förordnande för 2 år i sänder.
Lektor. Se Lektion (äfven i Suppl).
*Lekvattnet. 19,552 har. 1,090 innev. (1896).
*Lekåsa, socken. 2,260 har. 511
innev. (1896). Annexet Åsaka kallas
Barne-Åsaka. Pastoratet tillhör Vånga kontrakt.
*Leleux. 1. Adolphe L. dog i Paris 1891.
— 2. Armand Hubert L. dog i Paris 1885.
*Leloir. 1. J. B. A. L. dog i Paris 1892.
Le Long [lölå’ng], Jacques, fransk bibliograf,
f. i Paris 1665, d. derstädes 1721, tillhörde
oratorianernas orden samt var bibliotekarie vid
dess seminarium Nôtre dame des Vertus, nära Paris, och
sedermera vid ordenshuset S:t Honoré i Paris. Bland
hans arbeten må nämnas Bibliotheca sacra, seu
syllabus omnium ferme sacrae scripturae editionum
ac versionum (1709, 2 bd; 2:dra uppl. 1723; 3:dje
uppl., ofullb., 1778–90) och Bibliothèque historique
de la France, contenant le catalogue des ouvrages
imprimés et manuscrits qui traitent de l’histoire
de ce royaume ou qui y ont rapport. Avec des notes
critiques et historiques (1719; ny tillökad uppl.,
ombesörjd af F. de Fontette, i 5 bd, 1768–77), ett
verk, som utgör mönstret för Warmholtz’ »Bibliotheca
historica sueo-gothica».
Lemaître [lömätör], François Élie Jules, fransk
kritiker och dramatisk författare, f. 1853, var
lyceilärare och akademisk lärare i skilda städer
1875–84, hvarefter han egnade sig odeladt åt
literära värf i Paris, blef redaktör af »Revue
bleue», teaterkritiker i »Journal des débats»
och dessutom medarbetare i »Le temps». Hans
anderikhet och stilistiska mästerskap föranledde
hans inväljande i Franska akademien, 1895. L. har
utgifvit bl. a. diktsamlingen Les médaillons (1880),
de literära karakteristikerna Les contemporains (5
bd, 1886–95), sina teaterkritiker i 9 bd (Impressions
de théâtre, 1888–97, i hvars 9:de del han behandlar
bl. a. Ibsen, Strindberg, Brandes och E. Améen
hvarken snäft eller ensidigt), ironiska eller rörande
prosaberättelser (bl. a. den ypperliga Myrrha, 1894)
och dramer, såsom den psykologiska La revoltée (1889)
den satiriska Ledéputé Leveau (1890, med anspelning
på Boulanger), den rörande Le mariage blanc (1891),
Les rois (1893), komedien L’âge difficile (1895; »Den
kritiska åldern», 1896) m. fl. Ypperst är L. i sina
uppsatser angående teatern.
Lémanska republiken [lema’ngska]. Se Vaud.
*Lembcke, K. L. E., lemnade 1888 platsen vid
Haderslevlärarnas skola och dog d. 20 Mars 1897.
*Lemberg hade 127,943 innev. 1890, af
hvilka 104,000 med polska till modersmål.
Dess universitet har sedan 1871 polskt
undervisningsspråk. Nationalinstitutets bibliotek
har omkr. 200,000 bd.
*Lemchen, J. Å., afled i Jönköping d. 14 Sept. 1896.
*Lemmelslägtet. Om fältlemmeln se Sorklägtet.
*Lemnhult. 7,445 har. 764 innev. (1896).
Lemnius, Dr W., psevdonym. Se G. Björlin. Suppl.
*Lemnos, 454 qvkm., har omkr. 27,000 innev.
*Lemoine, Gustav, dog i Pau 1885.
*Lemoinne, J. E., dog 1892 i Paris.
Lemon, Olof Karl Adolf, operasångare, f. i
Stockholm d. 14 Okt. 1866, elev af Hallström
och Delle Sedie, engagerades i Göteborg 1891, vid
k. operan i Stockholm 1892 och 1896. Han har sjungit
tenorpartier af olika slag, såsom Vilhelm i »Mignon»,
Masaniello i »Den stumma», Romeo, Pajazzo m. fl.
A. L.
*Lemot, F. F. dog i Paris 1827.
Lemovices. Se Limoges.
Lemoyne [lömåa’n], Camiile André, fransk skald,
f. 1822 i depart. Charente-inférieure, en tid
typograf, sedermera arkivarie vid École nationale
des arts décoratifs, är en blid och själfull
naturbesjungare. Han har flere gånger erhållit Franska
akademiens pris. Bland L:s diktcykler må framhållas
Les Roses d’Antan (1865), Les charmeuses (1867), Les
légendes des bois, Les paysages de mer. Prisbelönt
af Franska akad. är äfven hans prosaroman Une idylle
normande (1874).
*Lempälä tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*Lemström, K. S., har gjort uppseendeväckande
erfarenheter ang. växtlighetens främjande medelst
elektricitet, skrifvit Om nattfrosterna och medlen
att förekomma deras härjningar (1893) och utgifver,
i förening med E. Biese, Exploration internationale
des regions polaires (hittills 2 bd 1886, 1897).
*Lena. 1. Socken i Elfeborgs län. 3,954 har. 1,024
innev. (1896). — 2. Socken i Upsala län, endast
Norunda härad. 6,612 har. 1,351 innev. (s. å.).
Lenaeus, J. A. Se Wärenschiöldh.
*Lenain, Louis, Antoine och Mathieu, föddes sannolikt
1593, 1598 och 1607. Jfr Champfleury: »Nouvelles
recherches sur la vie et l’oeuvre des frères Le Nain»
(1862). J. K–e.
Lenard, Philipp, tysk fysiker, f. i Pressburg 1862,
filos. doktor i Heidelberg 1886, amanuens i fysik
der 1887–90, sedermera i Bonn, der han blef docent
1893, e. o. professor i fysik 1894 i Breslau och
1895 i Aachen samt 1896 ord. professor i teoretisk
fysik i Heidelberg, har i sina skrifter visat
prof på stor mångsidighet. Hans flesta arbeten
falla dock inom optiken, såsom Luminessenz der
pyrogallussäure (1888), Zerstäuben der körper im
ultravioletten licht (1889), bägge i förening
med astronomen Wolf, och Phosphorescenz der
alkalisulphide (1889, gemensamt med Klatt), eller inom
elektricitetsläran, såsom Wismuthdraht im magnetfeld
(1887), Elektricität der wasserfälle (1892) och hans
berömda arbeten Untersuchungen über kathodenstrahlen
(1893–95). Dessutom har han utgifvit Hertz’ »Mechanik»
(1894). L:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
