Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudlära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utdebitering å de skattskyldige. Sedan 1891
upptagas inga personella afgifter för dagskolor,
som stå under styrelsens kontroll. I Mars 1896
voro 511,566 barn inskrifna i skolorna och de
skolbesökande voro 415,771. Lärarepersonalen räknade
9,093 (till 2/3 qvinnor) och lärarkandidaterna
voro 1,610. Kringstrykande, tiggande, skolkande
eller utan lämplig vård lemnade barn sändas
till arbetsskolor, vare sig under enskild eller
under skolöfverstyrelsens ledning. Styrelsen har
gjort öfverenskommelse med 64 af det förra slaget
och har sjelf anlagt 5 af olika art.
Aftonfortsättningsskolor finnas i alla delar af staden,
hela antalet lärjungar i dem var s. å. 50,218
(samtidigt omkr. 14,000). Dessutom besöktes de af
staten erkända, af enskilda föreningar (det kyrkliga
National society och det konfessionslösa British
and foreign school society m. fl.) upprätthållna
skolor (voluntary schools) af omkr. 225,000
barn. Bland tekniska skolor förtjenar nämnas det
1880 grundade City and guilds of L. institute,
bestående af en högre teknisk skola (200 stud.), en
lägre (1,800 stud.) och en skola lör konstslöjd (250
stud.). För de arbetande klassernas bildning verka
flere anstalter och föreningar, såsom Polytechnic
young men’s christian institute — med tekniska och
andra kurser (11,000 stud.), läsrum etc. —, Working
men’s college, Birckbeck literary and scientific
institute (ett slags aftonskola, med 13,000 stud.),
det 1887 öppnade Folkets palats (se d. o. Suppl.). En
ny storartad utställningsbyggnad är Imperial institute
(se d. o. Suppl.).
Författning. City har väsentligen behållit sin
gamla municipalförfattning (sp. 74), men hela
L. utanför City fick genom Local government act 1888
en gemensam kommunalstyrelse, ett grefskapsråd
(county council), som består af en ordförande, 19
aldermen och 118 councillors, tills. 138 pers. eller,
om ordföranden är en vald councillor eller ålderman,
hvilket förekommit, 137. Councillors väljas i 58
valkretsar direkt af de skattebetalande for 3 år och
välja i sin tur aldermen för 6 år, halfva antalet
hvart tredje år. Båda korporationerna hafva samma
myndighet. Grefskapsrådet sammanträder hvarje vecka
och mottager rapporter af 26 nämnder l. utskott,
i hvilka det fördelar sig och hvilka utföra största
delen af arbetet. Bland dessa nämnder må påpekas
asylnämnden (för sinnessjuka, för hvilka anlagts
5 hospital och 2 nya förberedas), nämnden för
förbättringsskolor, byggnads-, sundhets- och bostads-,
bro-, park-, brandväsens-, vattenlednings-, drätsel-,
spårvägs- och arbetsnämnderna. För bestridande af
utgifterna utdebiterades för året 1896–97 12,7 pence
pr pound öfver hela grefskapet, City inberäknadt,
och ytterligare 2,3 pence pr pound för den del
af grefskapet, som ligger utanför City, tills. 15
pence, för 1897–98 resp. 11 3/4 och 2 1/4 pence. Det
beskattningsbara värdet i grefskapet var d. 6 April
1897 36,098,722 pd (1 penny pr pound inbringade
150,411 pd). Inkomsterna för året 1895–96 uppgingo
till 3,749,153 pd (deraf 2,063,641 pd i skatt) och
utgifterna till 3,749,153 pd. Grefskapets skuld d. 31
Mars 1897 uppgick till 37,300,912 pd, men med afdrag
af fordringar och tillgångar 19,105,941 pd.
Om L:s vattenledningsväsende (sp. 66) se vidare
Vattenledning, sp. 384–385. Om zoologiska trädgården
i Regents’ park (sp. 71) se vidare Zoologiska
trädgårdar.
*London, stad i Canada, hade 31,977 innev. 1891.
*Londonderry. 1. Grefskapet, hvars areal officielt nu
uppgifves till 2,114 qvkm., hade 152,009 innev. 1891,
af hvilka öfver hälften är protestanter.
*Long, socken. 1,681 har. 648 innev. (1896).
*Long island hade 1,029,097 innev. 1890.
*Long island city hade 1895 öfver 50,000 innev. Staden
har nu (1898) förenats med det nya stadssamhället
»The greater New York».
Longnon [lånjå’ng], August Honoré, fransk lärd,
f. 1844, var till 1869 skomakare, anställdes 1870 vid
riksarkivet, blef 1879 lärare i fransk historisk
geografi vid École des hautes études och 1892
professor i samma ämne vid Collège de France. Sedan
1886 är han led. af Institutet. L. har utgifvit
bl. a. Géographie de la Gaule au VI:e siècle (1878),
Atlas historique de la France, depuis Cisar jusqu’
à nos jours (1884–89) och F. Villons »Oeuvres
complètes» (1892).
*Longstreet, J., föddes 1821.
Longton [lå’ngtön], stad i engelska grefsk. Stafford,
s. ö. om Stoke. 34,327 innev. (1891). Porslins- och
stenkärlsfabriker, stenkols- och jerngrufvor.
Loo, van. Se Van Loo.
Loomis [loumis], Elias, amerikansk matematiker och
astronom, f. i Connecticut 1811, d. såsom professor
i naturvetenskaperna vid Yale College 1889, bestämde
medelst telegrafen längdskillnaden emellan New York
och andra städer samt den elektriska strömmens
hastighet och skref om stormarna, norrskenets
periodicitet, förhållandet emellan barometriska
maxima och minima m. m. samt författade mycket spridda
läroböcker i matematik.
Loos [lå], stad i franska depart. Nord, förort till
Lille. Omkr. 7,000 innev. Bomullsindustri och kemisk
industri.
Looström [löström], Karl Ludvig, konsthistoriker,
född i Stockholm d. 2 Febr. 1848, blef student i
Upsala 1868, filos. doktor 1875, e. o. amanuens vid
Nationalmuseum 1877 och ord. amanuens der 1880. Han
var amanuens vid Svenska slöjdföreningens museum
1874–80 och sekreterare i Sv. slöjdföreningen
1885–92. L. utnämndes 1891 till sekreterare vid
Akademien för de fria konsterna. Sedan han varit
förordnad till sekreterare i den 1894 tillsatta
komitén för utredande af frågan om åvägabringande af
en allmän konst- och industriutställning i Stockholm,
utsågs L. 1895 till sekreterare i centralkomitén
för nämnda, 1897 hållna utställning. Bland L:s
utgifna arbeten i konst och konstslöjd må nämnas den
förtjenstfulla monografien Olof Johan Södermark, hans
lif och verk (1879), Konstsamlingarna på Säfstaholm
(1882) och Den svenska konstakademien under första
århundradet af hennes tillvaro 1735–1835 (1887–91)
samt i »Meddelanden från Svenska slöjdföreningen»
Keramiska studier vid verldsutställningen i Paris
1878 (1879), Om bruket af guld- och silfverföremål
i de svenska hemmen under 1500–1700-talen (1887),
Gustaviansk stil (1891), Den s. k. empire-stilen
(1893) m. fl. uppsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
