Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lulua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hednisk tro och kult i fornsvenska personnamn (i Upsala
Univ:s Årsskrift, 1880) och det i ordboksform
affattade Personnamn från medeltiden (i »Svenska
landsmålen», 1892 o. f.). På senare år har
L. uteslutande varit upptagen af Svenska akademiens
ordboksarbete och har såsom medlem af dess redaktion
alltsedan 1893 åtnjutit ständig tjenstledighet från
sitt lektorat. Ad. N–n.
*Lundh, G. F. — Hans son O. C. C. G. L.,
arkivfuldmægtig 1876–94, dog 1896.
Lundh, H. T., dog i Stockholm d. 25 Mars
1896. En af hans många taflor med ämnet Döda
foglar inköptes 1894 för Nationalmuseum.
Lundh, Lars August, tonsättare, f. i Stockholm
d. 2 Juli 1838, musiklärare vid Katarina
allmänna läroverk 1857, organist i Tyska kyrkan
1869, musikdirektör 1884, har komponerat ett af
Musikaliska konstföreningen utgifvet Requiem, sånger,
orgelstycken och kantater, hvaribland en för soli och
manskör till firande af konung Oskar II:s 25-åriga
regeringsjubileum 1897. A. L.
*Lundin, Cl. J., inträdde snart å nyo (1885) såsom
medarbetare i »Stockholms dagblad» och verkar der
fortfarande såsom krönikör och teaterkritiker. Såsom
ett motstycke till »Gamla Stockholm» utgaf han
1887–90 arbetet Nya Stockholm, likaledes vittnande
om kännareskap. Vidare må nämnas hans Stockholmstyper
förr och nu (1889) samt Tidsbilder ur Stockholmslivet
(1895).
Lundin, Hulda Sofia, befordrarinna af qvinlig slöjd,
f. i Kristianstad d. 12 Juni 1847, folkskollärarinna
1865, slöjdinspektris för Stockholms folkskolor 1885,
har under flere resor i utlandet egnat allvarliga
studier åt qvinligt handarbete och med ledning af
det bästa hon sett utarbetat en metod för skolbarns
undervisning i måttagning, ritning och klippning af
mönster samt klädsömnad. Denna metod har antagits
vid Stockholms folkskolor och vunnit erkännande
äfven utomlands, och fröken L. har i särskilda kurser
utbildat lärarinnor i densamma. Fröken L. har skrifvit
bl. a. Klädsömnad (1888) och Handledning i metodisk
undervisning i kvinlig slöjd (1892, i F. Bergs
»Bibliotek för undervisningen»).
Lund–Kjeflinge jernväg, af normal spårvidd, 11
km. lång, tillhörig L.-Kjeflinge jernvägsaktiebolag,
trafikeras af Lund–Trelleborgs jernväg med dess
materiel. Den öppnades för trafik d. 22 Sept. 1886.
J. L.
Lundkovall, bot. Se Melampyrum.
Lundmark, Karl Vilhelm Viktor, operasångare, f. i
Upsala d. 27 Febr. 1859, engagerad vid k. operan
i Stockholm 1885, har sjungit ett stort antal
tenorpartier, bland hvilka må nämnas Tamino
i »Trollflöjten», Horace i »Svarta dominon»,
Georges i »Hvita frun», Manrico i »Trubaduren»,
Vilhelm i »Mignon» och Konung för en dag.
A. L.
Lundquist, Karl Gustaf, universitetslärare, f. i
Stockholm d. 5 Aug. 1841, blef student i Upsala
1858, filos. kand. 1867, filos. doktor 1869, docent
i fysik s. å., adjunkt i fysik och mekanik 1874 och
professor i mekanik 1875. År 1876 och sedan 1878 har
han varit censor vid mogenhetspröfningarna. 1876
blef L. led. af Vet. soc. i Upsala. Han har utgifvit
bl. a. Bidrag till kännedomen af den jordmagnetiska
intensiteten
och inklinationen i mellersta och södra Sverige (i
Vet. akadis handl., bd 9, 1871), Sur la réflexion
de la lumière a la surface des corps isotropes
(i »Nova acta Reg. soc. Ups.», vol. 9, 1874), Om
värmefördelningen i normalspektrum (i »Öfvers. af
Vet. akadrs förhandl.», 1874), Om värmets ledning
i en cylinder (derst., 1875) och Om friktion hos
vätskor och gaser I (i Upsala univis årsskr., 1875).
*Lundqvist, K. F., konserterade 1893 i Amerika och
1894 i England. 1890 blef han led. af
Mus. akad.
*Lundqvist, Ernst, har såsom prosaberättare
vidare uppträdt med Profiler (samlingarna II och III,
1886, 1888), Smink (1887), Konstnärsblod (1890), Vid
aftonlampan (1891) m. m. En ren lifsuppfattning, vaken
iakttagelseförmåga, glimtar af vänlig humor och en
förträfflig språkbehandling utmärka hans berättelser,
hvilka å andra sidan ej erbjuda originalitetens nyhet
i uppfinning eller ton. På scenen har han vidare fått
uppförda komedierna Der satt en fogel på lindeqvist
(1886), Småflickor (1888), Ett löfte (1889), Lilla
professorskan (1891) och Kusin Jacques (1893),
hvilka mottagits med erkännande, utan att blifva
repertoarstycken.
Lunds dagblad. Se Lunds Veckoblad. Suppl.
*Lunds stift. Af stiftets 439 församlingar hör 1
till moderförsamling i Göteborgs stift och de öfriga
till 240 pastorat inom stiftet. Dessa pastorat
äro till sin natur: 4 regalt-privilegierade, 1
Patronelt regalt, 147 regala (Oberäknadt Karlskrona
amiralitetsförsamling), 2 alternerande regala och
konsistoriella, 17 alternerande regala och patronella,
7 prebenden, 34 konsistoriella, 6 alternerande
konsistoriella och patronella, 22 patronella (af
hvilka 1 tillsattes af ett bolags styrelse). I
stiftet ingå Malmöhus län, 4,829,5 qvkm., 388,148
innev., nästan hela Kristianstads län. 6,430,1 qvkm.,
219,373 innev., och Blekinge län, 3,014,7 qvkm.,
143,810 innev., tillsammans 14,274,3 qvkm., 751,331
innev. (1896).
Lundstedt, Bernhard Vilhelm, biblioteksman,
bibliograf, född d. 11 Juni 1846 i Stockholm, vid
hvars gymnasium hans fader, Jonas L. (f. 1793, filos.
magister primus i Upsala 1818,
d. 1859), var lektor. L. blef student i Upsala
1866, filos. kandidat 1873 och filos. doktor 1875,
e. o. amanuens i Kungl. biblioteket 1873 och
ord. amanuens 1884. Åren 1875–84 tjenstgjorde
han äfven i Ecklesiastikdepartementet. Under
sommarsemestrarna 1875–80 ordnade och förtecknade
han Finspongs bibliotek. I biblioteksvetenskapligt
syfte har L. företagit åtskilliga utländska resor
och deltagit i flere kongresser, bl. a. såsom Sveriges
ombud vid den internationella bibliotekskonferensen
i London 1897. På L:s initiativ hafva från
Sverige, Norge och Danmark 1894 forskare blifvit sända
till Rom för att systematiskt genomgå Vatikanska
arkivets samlingar och uppteckna allt hvad der
kan anträffas rörande de nordiska landens historia.
L. har utgifvit Bidrag till kännedomen om Grekiska
språkets studium vid de svenska läroverken från
äldsta till närvarande tid (gradualafh., 1875),
Förteckning på de böcker, som varit begagnade vid
undervisningen i de svenska elementarläroverken
1876–1877 (1881),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
