Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariestad-Moholms jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningar, bergskemiska analyser, undersökning af
oljor, gasers bränslevärde m. m.
För att lemna ett begrepp om de prof, som bruka
utföras vid olika material, må anföras: I. Metaller:
draghållfasthet, tänjbarhet, elasticitet,
hvilka egenskaper bestämmas genom afslitning
af en metallstång uti en så beskaffad maskin,
att ej blott den erforderliga kraften noga kan
observeras, utan äfven mycket små förlängningar hos
profstången. Vidare fastställas stundom böjnings- och
torsionsförmågan, motstånd mot sammantryckning, och
slutligen göres ofta kemisk analys eller mikroskopisk
undersökning. II. Tegel och naturliga stenarter:
tryckhållfasthet, nötningsmotstånd, motståndsförmåga
mot frysning, vattenabsorptionsförmåga, volymvigt
m. m. III. Cement och andra hydr. bindemedel:
specifik vigt, volymvigt, malningens finhet,
bindetid, volymbeständighet, porositet, drag- och
tryckhållfasthet hos prof af en bestämd blandning
cement och sand jämte vatten. Förhållandet i vigt
mellan cement och sand = 1:3. IV. Trä: fuktighetsgrad,
vigtsförhållande och porositet, drag-, tryck-
och böjningshållfasthet. V. Väfnader: hållfasthet
och tänjbarhet i såväl varp- som inslagsrigtning,
väfnadens art, råmaterialets beskaffenhet,
färgäkthet m. m. VI. Papper: hållfasthet och
tänjbarhet, råmaterialets beskaffenhet, askhalt,
tjocklek, vigt, gnuggningsmotstånd. VII. Smörjoljor:
viskositetens bestämmande, som är ett uttryck för
den inre friktionen och sålunda äfven för oljans
förmåga att motstå ett högre eller lägre lagertryck,
smörjningsförmågan m. m. Jfr »Hållfasthetsprof
å svenska materialier samlade och utgifna på
föranstaltande af Järnkontoret» (1897).
Nödvändigheten af att materialundersökningar utföras
efter vissa enhetliga normer visade sig snart nog,
och redan 1884 sammankallade prof. J. Bauschinger
en mängd för saken intresserade till ett första
internationelt möte i München för dessa vigtiga
frågors behandling. Denna kongress efterföljdes
af andra i Dresden (1886), Berlin (1890), Wien
(1893) och Zürich (1895). Vid den sistnämnda
stiftades föreningen »Internationaler verband für
die materialprüfungen der technik» med prof. L. von
Tetmajer i Zürich som förste president. Nämnda förbund
hade i Aug. 1897 sin första kongress, i Stockholm,
der representanter från 15 nationer till ett antal
af öfver 400 voro församlade. Ax. W–g.
Matfar, zool. Se Paddtorsk.
Mathesius, Nils Aron, skolman, läroboksförfattare,
f. i Skara d. 27 Aug. 1837, student i Upsala 1854,
adjunkt vid Skara högre allm. läroverk 1869, lektor
i franska och engelska språken derstädes 1891,
har skrifvit bl. a. Tysk elementarbok (1873–74),
Engelsk elementarbok (1876) och Engelsk skolgrammatik
(1878), hvilka utkommit i många uppl. M. var led. af
komitén ang. likformig uppställning af grammatiska
läroböcker 1878–81 och af 1882–84 års läroverkskomité.
Mathura. Se Muttra.
Mathuriner. Se Trinitariernas orden.
Matica [ma’titsa], Serb., matice, Tsjech., macierz,
P. (af Slav. mati, moder), »moderfond», benämning
på de i Österrike bildade slaviska föreningarna till
understöd af literär verksamhet,
spridande af nyttiga skrifter och i allmänhet
främjande af slavisk-nationella intressen.
Matlatsinka. Se Mejikanska språk.
*Mato Grosso (»tät skog»), numera stat i Brasilien,
beräknades 1895 hafva 100,400 innev. och är jämte
Pará och Amazonas den svagast befolkade af Brasiliens
stater.
Matralia, Lat. (af mater, moder). Se Matuta.
Matrona. Se Marne.
*Matros. Svenska örlogsflottans matroser äro
numera (1898) fördelade på 10 kompanier, af hvilka
5 äro stationerade i Karlskrona och 5 i Stockholm.
L. H.
Matsmaj. Se Matsumaj.
Matsmyra, kapellag till Voxna församling i
Helsinglands Vestra nedre kontrakt.
Matsujama, hufvudstad i japanska prov. Ijo, nära
vestra kusten af ön Shikoku, genom jernväg förenad med
sin 7 km. aflägsna hamn Mitsu (5,000 innev.). 34,529
innev. (1894).
Matsuje, hufvudstad i japanska prov. Izumo,
i Sydvestra delen af ön Nippon, vid
östra änden af Matsujeumi-sjön. 35,202
innev. (1894). Pappersfabrikation, agatsliperi. I
närheten ligga småstäderna Kidzuki och Sada med
vidtberömda shintotempel.
Matsumoto, stad i japanska prov. Shinano, i centrala
delen af ön Nippon. Omkr. 22,000 innev.
*Matteröd. 5,519 har. 1,027 innev. (1896).
Matteuskyrkan, Norrköpings norra församlings kyrka.
Matthey [-tä], A. Se A. Arnould. Suppl.
*Matthison-Hansen. 1. Hans M.-H., dog 1890.
*Mattias (Mäster M.). Att »Poetria» är samma arbete
som »De modo loquendi» är icke alldeles visst, ty
»Poetria» kan vara skrifvet af en kanik Mattias i
Upsala, hvilken uppgjorde sitt testamente 1330 och
tyckes hafva varit en af ärkebiskop Olofs närmare
vänner. M:s »Expositio super Apocalypsin» åtnjöt
under medeltiden stort anseende bland utlandets
teologer att döma af de många handskrifter, som
påträffats i Tyskland och Italien. Se H. Schück:
»Ill. svensk literaturhist.»
*Mattmar. 12,738 har. 1,187 innev. (1896).
Mattu. Se Mittu. Suppl.
Matura, hamnstad på södra kusten af ön Ceylon,
med ett starkt citadell och andra byggnader från
portugisernas tid, då M. var medelpunkten för
kryddhandeln. 18,635 innev. (1891).
Maturin, stad i staten Bermudez i
republ. Venezuela. 10,000 innev. (1891). Liflig handel
med Trinidad och Cumana öfver hamnen Caño Colorado
vid Pariaviken.
Matutuoddar. Se Sarektjokko.
*Matzen, H., var 1883–96 medlem af kyrkorådet. 1893
lemnade han sin plats som ordförande i
högerpartiets styrelse, men blef 1894 talman i
landstinget. Han har utgifvit en ny uppl. af
»Den danske statsforfatningsret» (1887–95),
Haandbog i dansk kirkeret (1889–91), Indledende
undersögelser om de danske kongers haandfæstninger
(1889) och Föreläsninger over dansk retshistorie
(1. Offentlig ret, 1895; 2. Privatret, 1896).
E. Ebg.
Mau, stad i Indor (se d. o. Suppl.).
*Maubeuge hade 13,343 innev. 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
