Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1609-1610 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mauch Chunk ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utställningar å Champ de Mars. M. dog i Paris
d. 31 Jan. 1891. Hans marmorstaty (modellerad
af Mercié) aftäcktes 1895 i Jardin de l’Infante
i Louvre. En stor del af M: s arbeten befinner
sig i enskilda amerikaners ego. Ett större antal
af hans verk tillhörde Wallaces berömda samling i
London, hvilken 1897 testamenterades till engelska
nationen. M. utförde äfven 15 etsningar. Jfr biografi
af V. C. O. Gréard (1897). J. K–e.

Meister Stephan. Se S. Lochner.

Meitzen [majtsen], August, tysk statistiker och
nationalekonom, f. 1822 i Breslau, var 1867–82
betrodd med högre värf vid de statistiska ämbetsverken
och 1875–92 e. o. professor vid Berlins universitet,
der han sistnämnda år utnämndes till honor.
professor. Han är en god kännare af bl. a. Sveriges
statistik och kartografi samt af Vestgötalagen. Bland
hans många arbeten må nämnas Wanderungen, anbau
und agrarrecht der völker Europas nördlich der Alpen
(3 bd, 1895–96).

Mej, Lev. Se Ryska literaturen, sp. 144.

*Mejer, O. G. A., 1885 president i landskonsistoriet
i Hannover, dog 1892.

*Mejeri. Om andelsmejerier se d. o. Suppl.

Mejeriundervisning. Särskilda för undervisning
i mejerihushållning afsedda läroverk äro af
jämförelsevis ungt datum. Behofvet af sådana har
gjort sig gällande företrädesvis i Sverige, Danmark,
Finland och Tyskland. I Danmark hade praktiska kurser
i mejerihushållning bragts till stånd redan 1864,
men först 1874 anställdes en särskild lärare i ämnet,
vid Landbohöiskolen i Köpenhamn. I Finland började
1875 hushållningssällskapen att med statsbidrag
anlägga särskilda mejeriskolor, af hvilka 1882
redan funnos 15 stycken, och år 1881 inrättades
vid Mustiala landtbruksinstitut en särskild ettårig
högre mejerikurs. I Tyskland upprättades på grund
af uttalanden vid landtbruksutställningen i Hamburg
1877 flere mejeriskolor under de närmaste åren
derefter. I Sverige uttalade man sig redan vid
det 3:dje landtbruksmötet (i Norrköping, 1848)
för att undervisning i mjölkhushållning skulle
meddelas vid landtbruksläroverken. Något steg i den
riktningen togs dock ej, förrän 1858 års riksdag
beviljade 6,000 kr. om året till inrättandet af
två lägre mejeriskolor, hvilka öppnades 1859 vid
Ultuna och Bergqvara, med 6 elever vid hvarje. 1863
beviljade riksdagen ytterligare 3,000 kr. om året till
stipendier åt elever vid privata mejerier, och 1873
inrättades äfven vid Alnarp en mejeriskola. Efter
den ofvannämnda landtbruksutställningen i
Hamburg 1877 upptogs frågan om inrättandet af ett
högre mejeriläroverk i Sverige af Malmöhus läns
hushållningssällskap, och då tillika 15:de allmänna
landtbruksmötet (i Malmö, 1881) ingick med en likartad
anhållan till K. M:t, beviljades vid 1882 års riksdag
för ändamålet 10,000 kr. i årligt anslag. Högre
mejeriskolor blefvo på grund deraf inrättade vid
såväl Ultuna som Alnarp år 1883, då de derstädes
befintliga lägre mejeriskolorna indrogos. Den vid
Bergqvara befintliga lägre mejeriskolan var 1880–96
förlagd till Robertsfors (i Vesterbottens län),
och en ny anlades 1885 vid Huså (i Jämtland, 1895
flyttad till Björkfors, vid Neder-Kalix,
Norrbottens län), sedan riksdagen till densamma
beviljat ett årsanslag af 3,000 kr. Anslaget till
mejeristipendier ökades 1884 med ytterligare
3,000 kr., som förut utgått till den då vid
Ultuna nedlagda mejeriskolan. 1895 meddelades
undervisning vid 16 mejeristationer. År 1893
upphörde de högre mejeriskolorna vid Ultuna och
Alnarp och ersattes med ett mejeriinstitut vid
Alnarp, för hvilket stadgar utfärdades d. 19 Maj
1893 (se vidare Alnarp. Suppl.). I statsanslag har
för mejeriundervisning från 1859 till 1895 utgått
460,000 kr.

Mejeriundervisning har meddelats åt lärjungar vid

högre skolor
Ultuna	1883–91	39
Alnarp	1883–91	52	91
		___
»	1893–95		18	109
			___
lägre skolor
Alnarp	1873–83	62
Ultuna	1859–83	180	242
		___
Bergqvara	1859–80	134
Robertsfors	1881–95	90
Huså	1885–95	66
Björkfors.	1895	6	296	538
		___	___
mejeristationer
	1864–83	396
	1884–95	410		806
		___

J. H. F.

*Mejico, hufvudstad, uppgafs vid 1895 års folkräkning
hafva 344,377 innev. Hela förbundsdistriktet hade
s. å. 484,600 innev. Omgifven af en krans af berg,
hvilkas toppar om vintern äro snöbetäckta, är staden
hvarje år, i synnerhet under månaderna Juni–Aug.,
utsatt för öfversvämningar, så mycket mer menliga,
som, om den endast några få fot lägre belägna
Tezcucosjön, hvilken upptager stadens kloaksystem,
stiger endast helt litet, all i afloppsledningarna
befintlig orenlighet qvarstannar i staden, hvarigenom
de alstrade miasmerna göra vistelsen i staden i
hög grad oangenäm och helsovådlig. Malaria och
tyfus äro ständiga gäster och hemsöka i synnerhet
främlingar. Sedan flere år tillbaka arbetas derför
på dalens torrläggning; för vattnets afledning
fullbordades 1893 en omkr. 11 km. lång tunnel och har
anlagts en omkr. 50 km. lång kanal till Mejikanska
viken vid Tampico.

*Mejico, förbundsrepublik, uppgafs vid 1895 års
folkräkning hafva 12,578,861 innev. Hela importen
hade 1895–96 ett värde af 42,25 mill. doll. (1
doll. l. peso nominelt värde 3,87 kr., verkliga
värdet vexlande, omkr. 1,92 kr.) och exporten 105
mill. doll., deraf ädla metaller för omkr. 65
mill., hvilka således äro M:s vida vigtigaste
exportvara. Andra hufvudprodukter för export äro
kaffe, hvaraf exporterades för 8,1 mill. doll.,
henequen l. sisalhampa (6,76 mill.), ull (4,2 mill.),
lefvande kreatur (3,5 mill.), hudar (2,33 mill.),
gummi (1,53 mill.), tobak (1,46 mill.), vanilj
(1,4 mill.). Största konsumenterna af M:s produkter
äro Förenta staterna och England, från hvilka land
M. ock hemtar större delen af sin import. — M:s
handelsflotta räknade 1895 52 ångfartyg och 222
segelfartyg, oberäknadt en mängd mindre fartyg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>