Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1627-1628 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meurthe-et-Moselle ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kl.: n:r 143, 145, 147, 149 (längd omkr. 17 m.;
fart 10 knop). — Norska flottan har f. n. (1898)
24 färdigbyggda eller under byggnad, nämligen: 6
torpedbåtar af 1:sta kl.: »Delfin», »Hai», »Hval»,
»Storm», »Brand», »Trots» (längd omkr. 39 m.; fart
omkr. 24 knop); 15 torpedbåtar af 2:dra kl.: »Lyn»,
»Blink», »Glimt», »Orm», »Oter», »Snar», »Raket»,
»Varg», »Pils», »Rask», »Od», »Springer» (längd 31–34
m.; fart omkr. 18–19 knop) »Djerv», »Dristig», »Kvik»;
3 stångtorpedbåtar af 3:dje kl.: »Ulven», »Rap»,
»Snyg» (längd 17–18 m.; fart 9–12 knop). — Danska
flottan har f. n. (1898) 33 färdigbyggda eller under
byggnad, nämligen: torpedbåtar af 1:sta kl.: »Hajen»,
»A», »B», »Nordkaperen», »Makrelen», »Narhvalen»,
»Havhesten», »Stören», »Sölöven», »Springeren»,
»Hvalrossen», »Delfinen», »Sværdfisken» (längd 33–39
m.; fart 18–24 knop); torpedbåtar af 2:dra kl.: n:r 2,
3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 (längd 19–29 m.;
fart 15–20 knop) och 8 för stångtorpeder apterade
patrullbåtar.

Sedan 1894 hafva de större marinerna antagit ett
par nya och större torpedbåttyper, hvilka benämnas
torpedbåtförstörare och torpeddivisionsbåtar. De
hafva ett tontal mellan 150 och 350 samt göra stor
fart, några båtar öfver 31 knop.

Någon gemensam enhet för klassindelningen af de olika
landens torpedbåtar finnes ej; dock kan man säga,
att i allmänhet hafva:

sjögående	torpedbåtar	ett	tontal	af	100–150
1:sta kl.	»	»	»	»	70–100
2:dra kl.	»	»	»	»	40–70
3:dje kl.	»	»	»	»	under 40

Antalet färdigbyggda eller under byggnad varande
torpedbåtar utgjorde i Jan. 1898 i England 278,
Frankrike 247, Ryssland 189, Italien 148, Japan
72, Österrike 65, Grekland 33, Kina 30, Turkiet
27, Nord-Amerika 24, Rumanien 17, Portugal 16,
Spanien 14. Bland dessa finnes dock en del af äldre
typer, t. ex. i Grekland 19 st. båtar, hvilka
ej nyttjades under 1897 års krig med Turkiet.
H. Cdt.

Mincopi, folkstam. Se Papua.

*Minden. 1. Regeringsområdet hade 586,130
innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 22,321 innev.

*Minderårig. Om minderåriges arbete i fabriker se
Arbetarefrågan. Suppl. och Fabrikslagstiftning. Suppl.

Mineral de Catorce. Se Catorce. Suppl.

Mineralmålning. Se Väggmålning.

*Miniatur. Jfr C. M. Carlander: »Miniatyrmålare i
Sverige» (1897).

Minister för allmänna arbeten. Se
Arbetsminister. Suppl.

*Ministeriella mål. Genom den 1885 vidtagna
grundlagsändringen rörande de ministeriella målens
föredragning rubbades förhållandet emellan antalet af
de i det ministeriella rådet närvarande svenska och
norska statsrådsledamöter. Den 15 Maj 1885 (dagen
före grundlagsändringens sanktion) beslöt konungen
i sammansatt svenskt-norskt statsråd uppdraga åt
chefen för svenska Justitiedepartementet och norska
regeringen att utarbeta förslag till ett tillägg till
Riksakten af innehåll att ministeriella mål skulle
föredragas inför konungen
af ministern for utrikesärenden i närvaro af två andra
ledamöter af svenska statsrådet och tre ledamöter af
det norska. Denna ändring, som afsåg likställigheten
emellan bägge rikena, kom ej till stånd på grund af
stortingets obenägenhet för »riksaktsfästa unionella
institutioner». På stortingets motstånd strandade
äfven ett 1891 på likställighetens grundval bygdt
förslag till Riksaktsändring, hvilket var tillstyrkt
af såväl svenska som norska statsrådets samtliga
ledamöter. H. L. R.

Ministerkomitén, ryska. Se Ryssland, sp. 174.

*Minneapolis [minja’pölis] hade 164,738 innev. 1890,
af hvilka 19,398 voro födda i Sverige, och staden kan
jämte Chicago räknas såsom skandinavernas hufvudstad
i Amerika, i det ingen stad der har så stor procent
skandinaver. 1895 uppgafs folkmängden till 210,000
pers. Staden ligger omkr. 16 km. ofvanför S:t Paul
och är utgångspunkt för ett 20-tal jernvägslinier,
bl. a. Northern Pacifik-jernvägen och
Chicago–Mihvaukee–S:t Paul-jernvägen. 1890 hade staden
2,723 fabriksanläggningar, med 28,000 arbetare och
ett tillverkningsvärde af omkr. 83 mill. doll. Den
har en af de största mjöl- och spanmålsmarknader i
verlden, och några af dess qvarnar äro de största,
som någonstädes finnas. Staty af Ole Bull (1897).

Minnesbok, jur. Se Högsta domstolen.

*Minnesota hade 1,301,827 innev. 1890, af hvilka
5,667 voro fårgade, 467,356 födda i utlandet (99,913 i
Sverige) och 7,065 indianer, oberäknadt omkr. 7,000
indianer på reservationer (7,915 qvkm.). Till
kongressens representanthus sänder staten nu 7
ombud. Jernvägarna hade 1895 en längd af 9,726
km. Statsskulden var 1890 1,892,000 doll. och den
beskattade förmögenheten 642,9 mill. doll.

*Minsk. 1. Guvernement. 2,156,343 innev. (1897). —
2. Hufvudstaden hade s. å. 91,113 innev.

Minturno. Se Traetto.

Minusinska tatarer. Se Kojbaler.

*Minuthandel. Om förändrade bestämmelser
rör. minuthandel med bränvin se
Bränvinslagstiftning. Suppl.

*Miolan-Carvalho, Marie Caroline Félix, lemnade scenen
1885 och dog 1895. Hennes man, Léon Carvalho, var
efter Opéra comiques brand (1887) sedan 1891 direktör
för den i Theâtre lyriques gamla lokal provisoriskt
inredda Opéra comique och dog i Dec. 1897.

2. Miquel [micke’l], Johannes von, tysk statsman, den
föregåendes broder, f. 1829 i Neuenhaus, Hannover,
skaffade sig ett namn såsom advokat i Göttingen
och deltagare i det politiska lifvet. Han var
bl. a. en af stiftarna af Tyska nationalföreningen,
blef 1864 led. af Hannovers andra kammare, 1865
borgmästare och 1869 öfverborgmästare i Osnabrück,
var 1870–73 direktor i Diskontbolaget i Berlin,
blef 1876 å nyo öfverborgmästare i Osnabrück och
1880 i Frankfurt a. M. Såsom led. af preussiska
landtdagen och af riksdagen 1867–76 var han en af
de mest framstående ledarna af det nationalliberala
partiet och mycket verksam både vid utarbetandet af
den nya rikslagstiftningen och i politiskt sociala
frågor. 1884 inkallades M. i Preussens statsråd,
men lät först 1887 åter invälja sig i riksdagen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>