Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1663-1664 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müllerska kroppar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Storbritannien 1 Pound sterling	=	18,16
Storbritanniens besittningar i Nord-Amerika med undantag af Newfoundland 1 Dollar	=	3,73
Sverige 10 Kronor	=	10,00
Tyska riket 10 Reichsmark	=	8,89
Österrike-Ungern (sedan 1892) 10 Kronen	=	7,56 </tale> C. Land med nominell dubbel myntfot.
Belgien	10	Francs	i guld	15,5:1	=	7,20
	10	»	i silfver	- .	=	3,15
Frankrike	10	»	i guld	15,5:1	=	7,20
	10	»	i silfver	- .	=	3,15
Grekland	10	Drachme	i guld	15,5:1	=	7,20
	10	»	i silfver	- .	=	3,15
Italien	10	Lire	i guld	15,5:1	=	7,20
	10	»	i silfver	- .	=	3,15
Nederländerna	10	Gulden	i guld	15,62:1	=	15,00
	10	»	i silfver	- .	=	6,62
Nord-Amerikas förenta stater	1	Dollar	i guld	15,98:1	=	3,73
	10	»	i silfver	- .	=	1,68
Schweiz	10	Francs	i guld	15,5:1	=	7,20
	10	»	i silfver	- .	=	3,15
Spanien	10	Pesetas	i guld	15,5:1	=	7,20
	10	»	i silfver	- .	=	3,15
Turkiet	1		Pund i guld = 100 piaster	15,9	=	16,40
	100	piaster>	i silfver		=	6,99

*Myntverk. Enligt taxa af d. 6 Nov. 1897 är
lösningspriset vid K. Myntverket för medaljer i guld
(af 976/1000 halt) 2,490 kr., i silfver (af 900/1000
halt) 125 kr., i brons eller bronserad koppar 30
kr. och i aluminium 60 kr., allt pr kg.

Myntvigt, dels ett mynts verkliga vigt till skillnad
från dess vigt i fint silfver eller guld, dels
den vigt, efter hvilken myntens vigt bestämmes. I
k. förordn. d. 2 Dec. 1881 föreskrifves, att, vid
handel och rörelse med guldmynt eller vid in- och
utvexling af sådana, vigter ej må begagnas utan
att vara såsom myntvigter justerade hos Kontroll-
och justeringsbyrån. Såsom myntvigter justeras
dels vigter, som hålla normal- och passervigten
för guldmynt å 5-, 10- och 20-kr., dels vigter
att användas för vägning på en gång af 10 eller 100
guldmynt af samma valör. Myntvigter skola mot bestämdt
pris tillhandahållas allmänheten å ofvannämnda byrå.
E. B.

Mynämäki. Se Virmo.

*Myoxus. — M. quercinus. Se Trädgårdssofvaren.

*1. Myrberg, O. F., tog 1892 afsked från
professuren. Han har (i »Bibelforskaren») ytterligare
skrifvit bl. a. Inledning till föreläsningar öfver
Psaltaren (1888), Inledning till Johannis Första bref
(1891), Den bibliska teologien och hennes
motståndare (1892), Två föreläsningar öfver
Ordspråksboken (1895), Äro Daniels profetior ett
verk af den Makkabeiska tiden? (1895), Den Ritschlska
frågan (1895–96). Han har vidare utgifvit en öfvers.
af »Nya testamentet» (1890) och 1:sta delen af en
öfvers. af »Gamla testamentet» (1895; Jobs bok,
Psaltaren, Ordspråksboken, Predikareboken och Höga
visan), hvarjämte han i »Bibelforskaren» meddelat
öfvers. och förklaringar af Deboras sång (1894),
Profeten Zakarias (1894–95) samt profeten Jeremia
och Jeremias klagovisor (1896). 1893 publicerade
M. »Olai Petri svar på tolf spörsmål... jämte tvenne
reformationstal hållna i Upsala 1891 och 1893».

2. Myrberg, A. M., lemnade skolans tjenst 1891.

Myrbär. Se Vaccinium, sp. 12.

*Myresjö. 6,558 har. 1,049 innev. (1896).

Myrina,forngrekisk stad i Mindre Asien (Lydien),
mellan Kyme och Kaikos’ mynning, nämnd redan
af Herodotos och befintlig ännu i slutet af
13:de årh. M:s omfångsrika nekropoler vid det
nuvar. Kalavassari i vilaj. Aidin utgräfdes 1881
o. följ. af Pottier, Reinach och Veyries och lemnade
i synnerhet en mängd terracotta-arbeten liknande de
tanagreiska. Jfr Pottier och Reinach: »La nécropole
de M.» (2 bd, 1886–88).

Myriophyllum, vattenslinga. Se Halorageae.

Myrkong, bot. Se Kungsspira.

Myrmeleon formicarius, zool. Se Myrlejonslända.

*Myror. Se vidare Bladskärande myror. Suppl. och
Termiter.

Myrosin (af Grek. myron, balsam). Se Enzym. Suppl.

*Myroxylon. Se äfven Tolubalsam.

Myrpytta. Se Pipareslägtet.

Myrskylä, finsk namnform för Morskom.

Myrslog. Se Ängar, sp. 522.

Myrvipan, zool. Se Tivinga.

Mysidae, zool. Se Mysis.

Mysk, konstgjord, är en förening,
trinitro-tertiar-butyl-toluol,
C₆H(CH₃)(C(CH₃)₃)(NO₂)₃, som utmärkes af intensiv
mysklukt. P. T. C.

Myskbaggen, zool. Se Timmermän.

*Myssjö. 15,320 har. 1,138 innev. (1896).

Mystifizinsky. Se Vischer, F. T. von, sp. 1202.

Myxine glutinosa, zool. Se Pirålen.

Myxophyceae (af Grek. myxa, slem, och
fykos, hafstång), bot. Se Cyanophyceae. Suppl.

*Mzabiter. Se Beni-Mezab (äfven i Suppl.).

Mzchet, by i ryska guvern. Tiflis, n. v. om
staden Tiflis, nära Kura och vid jernvägen
Poti–Tiflis. 1,221 innev. (1893). M. var till 15:de
årh. konungarnas af Georgien residens, skall hafva
haft 30 km. i omfång och kunnat uppställa 80,000
vapenföra män och har en redan i 4:de årh. anlagd
katedral, länge konungarnas begrafningsplats. I
närheten ligga ruinerna af den gamla staden Armasis
(Harmozica), med ett forntida graffält.

*Målilla. 28,962 har. 2,882 innev. (1896), deraf
2,131 i M. kommun.

*Månen. Om månskiftenas antagna betydelse för
väderleksskiftena se Väderleksförutsägelse.

*Mångfotingar. Se Myriapoda.

Månghörning. Se Polygon.

*Månsarp. 6,598 har. 857 innev. (1896).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>