Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomst) och 1895 progressiv inkomstskatt. Minsta
inkomstbelopp, hvaraf skatt till staten uttages,
är sedan 1894 1,000 kr. Genom stortingsbeslut d. 21
April 1898 utsträcktes den politiska rösträtten till
alla norske män (med undantag för förbrytare och dem,
som stå under förmyndare, gjort konkurs eller åtnjuta
och senaste året före valet åtnjutit understöd från
fattigvården), hvilka fyllt 25 år samt vistats i
landet 5 år och fortfarande uppehålla sig der. Genom
detta beslut har valmanskåren, förut 225,000 pers.,
ökats med omkr. 175,000.
Lagskipningen. Den 2 Maj 1894 utfärdades lag om
vilkorlig straffdom.
Administrationen. I stället för fogdeämbetena
skola, enligt lag d. 21 Juli 1894, inrättas
»amtskassererebestillinger» och särskilda
»politi-mesterembeder». 1898 funnos 442 »lensmænd»
och lika många tingslag. Magistraten i Kristiania
och Bergen består af 1 »förste borgermester» och 2
»borgermestre». Såväl fogde- som magistratsämbetena
tillsättas numera på förordnande.
Kommunalväsendet. »Herredernes» antal d. 1 Jan. 1898
var 523. Allmän kommunal rösträtt infördes genom lag
af d. 27 Juli 1896. Rösträtt tillkommer hvarje man,
som fyllt 25 år, bott i landet 5 år och på orten
de senaste 2 åren, ej såsom tjenare tillhör annans
hushåll, vid röstlängdens upprättande eger politisk
rösträtt eller för föregående år betalt direkt
skatt. En hvar, som har en sammanlagd inkomst af 400
kr. i stad eller 300 kr. på landet, skall betala skatt
till kommunen. 1894 infördes lokalt veto i fråga om
bränvinsförsäljning (se Bränvinslagstiftning. Suppl.,
sp. 1199–1200).
Finanser. Statsinkomsterna år 1895–96 utgjorde
71,932,505 kr. och utgifterna s. å. 69,162,731
kr. De betydligaste inkomsterna, anförda i runda
tal, voro postmedel 3,7 mill, telegrafmedel 1,4
mill., jernvägsmedel 8,9 mill., direkt skatt
till staten 4 mill., tullmedel 23,3 mill.,
bränvinsafgifter 3,1 mill., maltskatt 3 mill.,
statslån 13,389,905 kr. Utgifterna fördelade sig
på följande poster: Kungliga huset 345,419 kr.,
stortinget och statsrevisionen 621,581, statsrådet
och departement 1,254,090, universitet, skola och
kyrka 6,221,889, rättskipning, fängelseväsendet och
andra under Justitiedepartementet hörande utgifter
5,994,638 kr. (deraf medicinalväsendet 2,533,680),
den civila förvaltningen 250,305, landtbruk och
kreatursskötsel 650,982, fiskerierna 252,351, vägar
och kanaler 2,198,730, jernvägsdriften 8,275,279,
jernvägsanläggningar 4,103,266, tullväsendet
1,820,664, Kongsbergs silfververk 602,586,
skogsväsendet 334,476, räntor och amortering
på statsskulden 5,500,207, pensioner 517,221,
försvarsväsendet, Norges geografiska uppmätning
samt fyr-, räddnings- och lotsväsendet 18,891,866,
hamninrättningar 966,220, postväsendet 3,614,461,
telegrafen 1,926,723, subvention af privat ångbåtsfart
903,804, utrikes ärenden 815,760. Extraordinarie
utgifter voro till jernvägsanläggningar 3,635,194 och
hären 167,000. För finansåret d. 1 Juli 1897–30 Juni
1898 beräknades statsinkomsterna till 71,300,000 kr.,
utgifterna till 69,500,000. Af öfverskottet, 1,800,000
kr., skulle 1,300,000 användas för att bestrida, de
1895 gjorda extraordinarie utgifterna for försvaret
och 500,000 afsättas till en fond för invalid- och
ålderdomsförsäkringar. Statsskulden uppgick d. 30
Juni 1896 till 157,353,000 kr.; samtidigt utgjorde
statskassans aktiva 40,068,200, kontant behållning och
restantier 17,952,400 och värdet af statsjernvägarna
106,252,400, sammanlagdt 164,273,000 kr.
Penningväsende. N:s bank har från d. 1 Jan. 1897
hufvudkontor i Kristiania. Den står under en
öfverstyrelse af ett representantskap af 15 medlemmar
(utsedda af stortinget för 6 år) och förvaltas af
en direktion af 5 medlemmar (valda af stortinget;
ordföranden utnämnes af konungen). Banken har 12
filialer. Dess aktiva utgjorde 1896 78,934,188
kr. (metallisk kassa 34,788,810, vexlar och
vexelobligationer 32,579,570 och inteckningar
5,605,860). Beloppet af utelöpande sedlar utgjorde
52,483,542 kr. S. å. funnos 38 privatbanker, med en
sammanlagd grundfond af 18 mill. kr. I 380 sparbanker
innestodo vid årets slut 234,7 mill. kr. O. A. Ö.
Försvarsväsendet har undergått ganska
stora förändringar genom lagen af d. 13
Juli 1887, som ansluter sig till 1885 års
värnpligtslag. Kommandoärenden föredragas inför
konungen af ett statsråd. Infanteriet består
af »Konungens norske garde» med 2 kompanier (207
underofficerare och manskap) i ständig tjenstgöring,
samt af 5 brigader, hvar och en bestående af 4 kårer
om en bataljon ur hvarje uppbåd, linie, landtvärn och
landstorm (bataljonens styrka är 800 man). Kavalleriet
utgöres af 1 värfvad sqvadron (med 81 man) och
af 3 kårer, de båda första med 3, den tredje med 2
sqvadroner (om 119 man) och en ordonnansafdelning
i hvarje uppbåd. Fältartilleriet har 3 kårer om 3
bataljoner a 3 batterier (med 6 kanoner) i hvarje
uppbåd. Fästnings- och bergsartilleriet utgör
tillsammans en kår, som i hvarje uppbåd har en
bataljon bestående af 2 fästningskompanier och 2
bergsbatterier (det ena af liniens fästningskompanier
är med en del af sin styrka i ständig tjenstgöring
med hufvudstation på Oskarsborg). Ingeniörkåren
har i hvarje uppbåd en bataljon med 2 sappör-,
1 pontonier-, 1 telegraf- och 1 ingeniörparkkompani
med broträng. Sanitetskåren uppsätter 3 kompanier i
hvarje uppbåd. I Tromsö stift är ordnad en särskild
»landvtebning», bestående af stab och 8 kompanier,
för hvilken särskilda bestämmelser gälla. Det fasta
befälet är ganska fåtaligt, antalet årsklasser
lemnar icke tillräckligt manskap för de olika
uppbådens trupper, af hvilka endast infanteriets
äro organiserade inom landtvärnet och knappast
något inom landstormen, och de korta öfningstiderna
minskas ofta genom bataljonsöfningarnas indragning. —
Beväpningen utgöres för infanteriet af repetergevär
med 6,5 mm:s kaliber och för fältartilleriet af
8 cm:s bakladdningskanoner med skrufmekanism.
C. O. N.
Krigsflottan består (1898) af 2 pansarfartyg, 4
monitorer, 3 kanonbåtar af 1:sta och 8 af 2:dra
kl., 1 torpeddivisionsbåt, 24 torpedbåtar (se
Minbåt. Suppl.), 3 kommando- och chefsfartyg, 3
korvetter, 1 brigg, 4 exercis- och logementsfartyg,
18 äldre kanonbåtar samt några minläggnings- och
transportfartyg. Anslag har beviljats till byggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
